Att använda Creative Commons


Låt oss säga att du jobbar på en institution som vill tillgängliggöra bildmaterial under en Creative Commonslicens. Hur gör man detta på bästa sätt när man mappar mot K-samsök? Jag kommer att använda en av Historiska museets bilder för att illustrera (bilden ovan).

För bilder/foton (image) finns följande parametrar:

  • <thumbnailSource> – Länk till tumnagelbild, länk till bildfilen (inte sidans HTML-sida)
  • <lowresSource> – Länk till lågupplöst bild (webbformat, förslagsvis minst 600 pixlar bred), länk till bildfilen (inte sidans HTML-sida)
  • <highresSource> – Länk till högupplöst bild inte sidans HTML-sida), länk till bildfilen (inte sidans HTML-sida)
  • <byline> – Bildttext som ska innehålla minst fotograf. Kan innehålla institution men detta kan även skriva under <copyright>. Är inte fotografen känd så kan ska det stå ”Okänd”.
  • <mediaMotiveWord> – Bildtext.
  • <copyright> – Person eller organisation som äger den ekonomiska rätten till bilden. Är skyddstiden för t ex ett foto utgången (t ex 50 år efter fototillfället för en fotografisk bild) så ska inte denna användas.
  • <mediaLicense> – URI till licensen, t ex: http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-sa
  • <mediaLicenseUrl>URL till specifik version av licensen, t ex http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/. Fylls inte denna i så användes det som är definierat som standard i rdf-resursen för licenser/upphovsrätt.

Bilden ovan skulle förslagsvis se ut som följer i rdf-representationen:

<mediaType rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/MediaType#image/jpeg”/>
<thumbnailSource>http://catview.historiska.se/catview/media/thumbnail/309859</thumbnailSource>
<lowresSource>http://catview.historiska.se/catview/media/309859</lowresSource>
<highresSource>http://catview.historiska.se/catview-test/media/highres/309859</highresSource>
<byline>Karin Olsson, 2007-02-01, SHMM</byline>
<mediaMotiveWord>Föremål från Historiska museet</mediaMotiveWord>
<mediaMotiveWord>Flintkniv</mediaMotiveWord>
<copyright>SHMM</copyright>
<mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-sa</mediaLicense>
<mediaLicenseUrl>http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/</mediaLicenseUrl>

Eftersom Historiska museet använder den version av licensen som vi satt som standard så hade de inte behövt att välja något under <mediaLicenseUrl>. Det skadar dock inte att göra det ändå.

>> Johan Carlström  – projektledare för K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Vi har besökt Västerbotten


Utsikten från Hamrinsberget, Umeå, 2008.Foto: MikaelLindmark, Wikimedia Commons (CC-by-sa)

Som jag skrivit om tidigare gör vi under året besök på olika håll i landet för att bredda våra kontaktytor och träffa folk som jobbar operativt med kulturarvsinformation på webben. Vi vill nå potentiellt nya informationsleverantörer till K-samsök men också mer allmänt lyssna av vad som händer och diskutera gemensamma utvecklingsfrågor. Arbetet utgår från Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag att vidareutveckla K-samsök i samarbete med berörda myndigheter, institutioner och ideella organisationer.

I början av juni gjorde vi ett tvådagars nedslag i Umeå. Vi (Lars Lundqvist och Johanna Berg) deltog i två möten och träffade ett knappt tjugotal företrädare för Länsstyrelsen Västerbotten, Skellefteå museum och Västerbottens museum. Det regionala samarbetet tycks vara väl utvecklat i Västerbotten och dessa tre aktörer har, tillsammans med Skogsmuseet i Lycksele, samfinansierat och utvecklat flera fina portaler om länets kulturmiljö.

Vi fick utförliga presentationer av sajterna Hålla hus (om byggnadsvård), Sevärt i Västerbotten (om besöksmål i länet) och Spår från 10 000 år (om länets förhistoria) och diskuterade även Kulturarv Västerbotten (en söktjänst för samlingsdata från Skellefteå museum, Skogsmuseet i Lycksele och Västerbottens museum) samt WiGo (ett försök att länka Wikipedia-poster mot Google maps och ta vara på användarnas kunskaper). Mycket av materialet är tematiserat och mycket ambitiöst redaktionellt bearbetat. Välskriven text och bilder på webben kompletteras t ex av dramatiserade ljudfiler som kan poddas och korta filmsnuttar (via YouTube). Västerbotten ska också ha applåder för ett, så vitt vi kan bedöma, väl genomfört tillgänglighetsarbete för användare med funktionshinder – hela vägen från lättläst information till rullstolsramper.

Vi presenterade i vår tur K-samsök och Europeana, samt visade våra webbtjänster Kringla och Platsr. Bland det som diskuterades under mötena fanns som vanligt rättighetsfrågor, öppenhet och användbarhet. Dessutom talade vi om bl a:

  • Frågan om kostnader för digitalisering samt kriterier för urval/prioritering av material för webbpublicering. Ska man satsa på att få ut det mesta, eller bara det bästa?
  • Marknadsföringen av webbresurser, via press/radio/tv, sociala media och/eller aktiviteter som foto- eller geocachetävlingar. Hur funkar det?
  • Länsperspektivet som i stigande grad utmanas av för det första regionaliseringen (där Västerbotten mest troligt kommer att uppgå i en större Norrlandsregion), för det andra nya kulturportföljer/ koffertar, och för det tredje teknikutvecklingen som sådan. Det blir allt svårare att göra webblösningar med sikte enbart på kommunens/länets invånare.

Det var spännande att komma upp till Umeå och se att det är nästan samma saker som diskuteras där som i Skåne. Visst finns det vissa förutsättningar som är speciella för Västerbotten, men utvecklingskraften ligger helt säkert i att finna det som är gemensamt. Vi är glada att länsstyrelsen ville vara med och att diskussionerna blev så öppna och prestigelösa. Vi tar med oss hem många värdefulla erfarenheter och idéer och hoppas att de ska komma till glädje i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Vårens resor kommer att följas upp med flera möten senare under året i – som det ser ut nu – Växjö, Linköping, Uppsala och Stockholm. Vi återkommer.

>>Johanna Berg, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet

Rättigheter till informationen i K-samsök

Street Creative Commons by Giuli-O (CC by
Street Creative Commons by Giuli-O (CC by)

Jag har tidigare skrivit om Creative Commons här på bloggen. Här kommer en lite mer utförligare beskrivning av rättigheterna till informationen i K-samsök.

Idag är det otydligt vad som gäller för hur man får använda informationen i K-samsök. Grundidén är att informationen ska kunna återanvändas via K-samsöks API på olika sätt för att främja lärande, kunskapsutveckling och tillväxt. För att det ska vara möjligt att på ett enkelt sätt koppla licenser till objekt så har vi tagit fram en RDF-resurs med olika typer av rättigheter. Det går i dagsläget att koppla en rättighet till själva objektet och en annan till fotografier/bilder som ingår (t ex två olika Creative Commons-licenser). Arbete pågår men just nu är dessa som gäller:

  • Allmänt tillgänglig – Ungefär motsvarande Public domain i amerikansk lagstiftning. Objektet är helt fritt att använda utan restriktioner. Här inkluderas metadata och rådata/fakta som inte skyddas av upphovsrätten, fotografier där skyddstiden har gått ut (t ex fotografierna som vi på Riksantikvarieämbetet har lagt ut på Flickr), eller föräldralösa verk (orphan works) där institutionen som förvaltar informationen med tillräckligt stor säkerhet kan säga att det är fritt att använda.
  • Okänd – Objekt där upphovsrätten är okänd eller oklar. Institutioner som inte har märkt upp sina objekt kommer att få denna märkning på alla sina objekt automatiskt vilket kommer att göra det svårt att använda informationen. Här ingår även föräldralösa verk som är av senare datum och där institutionen har gjort tillräckligt med efterforskningar för att kunna lägga ut dem på nätet.
  • Creative Commons (CC) – K-samsök stödjer användande av alla 6 st Creative Commonslicenser. Vi uppmuntrar en så fri licens som möjligt för att underlätta vidareanvändning och remix.
  • Full upphovsrätt – Denna rättighet har vi diskuterat en del. Det kan handla om information (ofta fotografier) där rätten till denna är reglerad genom avtal. Eftersom syftet med K-samsök är att många aktörer ska bygga applikationer via API:et så är det viktigt att informationen är så fri att använda som möjligt. Detta motverkas såklart om man begränsar möjligheten för återanvändning i o m att man måste fråga institutionen innan informationen får användas.

Vi har satt den svenska versionen av Creative Commons (version 2.5) som standard men det är även möjligt att välja andra versioner, t ex 3.0 unported om man vill. Vill du läsa mer om Creative Commons så hänvisar jag till www.creativecommons.se eller Skolverkets resursplats (särskilt deras lärarhandledning)

Det är upp till respektive institution som levererar data till K-samsök att ta ställning till hur deras denna data får användas. Vi är medvetna om att de deltagande institutionerna idag inte har märkt upp sina objekt (Historiska museet är ett undantag och ett föredöme) men vi ser det som en längre process där vi istället för att kräva en viss rättighet/licens tillåter institutionerna att leverera data och lösa rättighetsfrågorna på vägen.

Sammanfattning

  • K-samsök är förberett för att hantera och skicka vidare objekt med olika rättigheter, t ex CC-licenser.
  • K-samsök har ett rdf-schema för standardiserad uppmärkning och filtrering av informationen.
  • Det går att märka upp objekt OCH tillhörande media med OLIKA licenser.
  • K-samsök väljer inte rättigheter, det är informationsförvaltaren som gör detta, märker upp informationen i sin egen databas och mappar mot K-samsöks protokoll.

>>Johan Carlström – projektledare för K-samsök på Riksantikvarieämbetet