Sammanfattning av K-samsöksmöte 27/2-2013

Mötet ägde rum på Stockholms stadsmuseum och inleddes med en runda där var och en fick presentera sig och redogöra för vad som är på gång på respektive institution.

Nationalmuseum levererar inte till K-samsök i dagsläget. Deltar i Europeanaprojektet Athena+ och efterlyser därmed hantering av Lido från K-samsöks sida.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet levererar data i K-samsök version 1.1 och i o m det händelser, agenter och utställningar. Porten de utvecklade för version 1.1 är öppen källkod och kan återanvändas. Har jobbat i projektet Öppen bildarkiv där de tillgängliggör högupplösta bilder med generös öppen licensiering. Bilderna kommer även att doneras till Wikimedia Commons.

Arkitekturmuseet (fr o m 28/2 Statens centrum för arkitektur och design) mappning mot version 1.1 på gång (ligger på test ute i driftmiljön). Jobbar för att tillgängliggöra högupplösta bilder med fria licenser. Tillgängliggör alla poster, även de utan bild för att få ett fullständigt arkivsök. Kristina Berg berättade även att de deltar i Kulturnav som är en öppen tjänst som förvaltas av norska Kultur-IT där man kan registrera sig och tillgängliggöra sina auktoriteter (t ex personposter) så att andra kan använda dem. Det kommer även att finnas kopplingar till Wikipedia/Wikimedia.

Västarvet fortsätter arbetet med att migrera sina databaser till Primus. Än så länge finns Bohusläns museum, Kulturlagret samt Naturhistoriskas bilder i Primus. Väntar på att mappningen mot version 1.1 ska bli klar. Jobbar tillsammans med Tekniska museet, Historiska museet, Kulturarv Östergötland, Kulturarv Sydost med ett gemensamt sökgränssnitt mot K-samsök. De planerar just nu vad som ska utvecklas under året.

The Unstraight Museum använder Collective Access och mappar fn mot K-samsök. Finansieras fn av Jämus och Kulturbryggan.

Statens museer för världskultur jobbar med att leverera agenter och fler utställningar. Bränder och översvämningar har inneburit omprioriteringar vilket kan påverka arbetet med den digitala verksamheten.

Tekniska museet har mappat om mot version 1.1 och låtit skörda datan. Har levererat person-poster men väntar med organisationer.

Historiska museet kommer att byta system och jobbar fn med ett upphandlingsunderlag. Mappar om existerande system till version 1.1 under mars. Nina Persson är nyanställd och kommer att samordna mappning och K-samsöksarbetet på museet.

Digisam samordnar arbetet kring den digitala infrastrukturen i landet. Kommer även att delta i Europeanaprojektet Athena+.

Stockholms läns museum använder Collective Access (har nyligen uppdaterat till version 1.3 utan större problem) och jobber fn med det publika gränssnittet. Kommer att leverera till K-samsök men väntar in arbetet kring Lido.

Riksantikvarieämbetet/FMIS är ommappat mot version 1.1. Jobbar under året med rättigheter till bilder och delar av metadatan.

Stockholms stadsmuseum ska snart driftsätta det Digitala stadsmuseet. Kommer sedan att börja kika på hur de kan leverera data till K-samsök.

Dramawebben jobbar med att XML-koda sin data. Anger t ex både personer som skrivit pjäser och personer pjäserna handlar om.

Göteborgs stadsmuseum väntar på det nya avtalet för att sedan ska leverera data till K-samsök. Jobbar fn med bilder och hur de ska märkas med öppna licenser.

På gång i K-samsök
Johan C beklagade att avtalet inte har kunna skickas ut. Det kommer att skickas ut under de kommande veckorna. Under våren kommer RAÄ att labba med SPARQL för att testa hur man kan ställa smartare frågor till K-samsök (och få smartare svar). Man kommer även att jobba med att få fram utökad statistik samt göra rdf-formatet mer maskinläsbart. Då det framkommit externa önskemål att få API-svar i JSON-format kommer man troligtvis att utveckla stöd för det formatet.

Agenter
Johan visade exempel på hur man kan jobba med agenter och platser i K-samsök:

1. Man kan peka på en auktoritet från en agent som är ett eget objekt i K-samsök enligt exemplet:

<nameAuth> KB</nameAuth>
<nameId>175511</nameId>

Denna data används ffa för att kunna visa vilken som anses vara “huvudauktoritet” och som kan visas i ett gränssnitt.

2. Man kan även skapa en relation mellan agenten och en auktoritet (sameAs) enligt exemplet:

<owl:sameAs rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/referensTillObjekt”/>

(kan vara en relation till ett annat K-samsöksobjekt eller annan resurs, <owl:sameAs rdf:resource=” http://libris.kb.se/auth/353743″/>)

3. Från ett annat objekt (t ex en byggnad eller föremål) kan man peka på en agent eller auktoritet på två sätt:

3:1 I kontexten enligt:

<nameId>Auktoriserat ID</nameId>
<nameAuth>Auktoritet för namn</nameAuth>

3:2 Som en relation i kontexten enligt exemplet Gunnar Asplund:

<architect rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/raa/bbrp/21600000003542″ />.

Eller

<architect rdf:resource=”http://libris.kb.se/auth/175511″ />.

Platser
<countryName>Sverige</countryName>
<countyName>Västra Götaland</countyName>
<municipalityName>Skara</municipalityName>
<parishName>Skara</parishName>
<placeName>Skara domkyrkoförsamling</placeName>
<placeName>Skara stift</placeName>
<provinceName>Västergötland</provinceName>

<country rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/country#se”/>
<county rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/county#14”/>
<municipality  rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/municipality#1495″/>
<parish rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/parish#2023″/>
<province rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/province#Vg”/>

Man kan även peka direkt på t ex geonames platsauktoritet: <country rdf:resource=”http://sws.geonames.org/2661886”/>

Karin N föreslog att man ska samordnat jobba med exempel-personer (t ex Gustav Vasa) och att man ska mappa mot Libris person-auth när det går. Kristina Berg berättade att Kulturnav kommer att innebär att man enklare kommer att kunna peka på personer utanför den egna databasen vilket skulle innebära att det går att undvika dubbelarbete. Frågan om varför man inte pekar på VIAF direkt framkom. Anledningen till att peka på Libris person auth är att det underlättar samverkan inom Sverige. VIAF-id hittar man ändå via Libris auth. Det diskuterades hur tidskrävande detta arbete kan vara och att det ibland måste få vara ”tillräckligt bra”. Att jobba med förvalslistor som laddas ner eller hämtas automatiskt skulle underlätta.

Lido + K-samsök
Johan presenterade tre alternativa lösningar för hur K-samsök skulle kunna hantera LIDO. Grundförslaget är att K-samsök mappas mot överföringsformatet LIDO och kan då skörda alla system som kan exponera LIDO-formatet mot K-samsök. Istället för att bygga en port mot ett system som t ex MuseumPlus är det formatet som är i centrum.

1.    K-samsök skördar Lido, sparar ner och kan vidarebefordra formatet. Lido är mappat mot EDM. För att även kunna leverera till K-samsök behövs en lokal port i respektive databas ändå.
2.    En extern lokalport utvecklas som mappar Lido mot K-samsök och som sedan skördas av K-samsök via OAI-PMH. Det behöver utredas hur en sådan skulle kunna förvaltats.
3.    En intern lokalport utvecklas i K-samsök som tar emot Lido (från alla system som kan leverera formatet) och mappar det mot K-samsök. Ska det göras förändringar i porten behöver detta ställas mot andra förvaltningsuppgifter i K-samök.

Johan sa att ett mappningsdokument som pekar ihop de olika formaten bör förvaltas utanför Riksantikvarieämbetet men att man givetvis deltar i själva mappningsarbetet. Karin N sa att LSH skulle kunna förvalta detta dokument. Då det skulle bli avsevärt billigare att bygga en gemensam port är förslaget att de berörda institutionerna går ihop och betalar utvecklingen för en sådan port. Det är förslag två eller tre som är aktuellt. Johan och Börje arbetar fram ett förslag på vad det skulle kosta att utveckla en LIDO-port på Riksantikvarieämbetet så att det finns något att ta ställning till. Ska porten utvecklas externt är det svårare att avgöra vad det kostar.

Teknisk review av K-samsök
Johan presenterade den tekniska utvärdering av K-samsök som genomfördes i slutet av 2012. Kortfattat kan rapporten sammanfattas i följande punkter:

Styrkor
•    Adekvat och skalbar arkitektur
•    Förvaltningsbar och flyttbar kod
•    Anpassat för att licensieras som öppen källkod
•    Lämpliga protokoll i integrationer
•    Kraftfulla textuella sökningar
•    Väl dokumenterat

Möjligheter/behov
•    Stöd för fler format (t ex LIDO och JSON)
•    Formalisering av RDF-formatet
•    Länkning av informationen
•    Inferens kopplade till flera format
•    Utökat stöd för semantiska sökningar (t ex SPARQL)

Statistik
Idag är statistiken man kan få ut ur K-samsök begränsad. Det diskuterades vilken typ av statistik man vill ha. Johan sa att ambitionen är att institutionerna själva ska kunna hämta statistik. Det som efterlystes var att kunna dela upp statistiken på t ex tertial samt att det skulle vara bra att veta hur många som klickar på ”käll-länkar”. Samtidigt efterlystes tydligare käll-länkar i Kringla.

Något som efterlystes i samband med denna diskussion var att det bör bli enklare för K-samsöksförvaltningen att få en signal när en skördning inte fungerar. Ett automatiskt e-postmeddelande skulle vara en bra lösning.

Till nästa möte i juni eller till mötet i september efterlyses en diskussion om UGC-hubben. Vilka tekniska och verksamhetsmässiga möjligheter och hinder finns det för att denna ska kunna användas av fler tjänster än Kringla?

Deltagare
Johan Carlström – Riksantikvarieämbetet
Karin Glasemann – Nationalmuseum
Karin Nilsson – Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet
Kristina Berg – Arkitekturmuseet
Börje Lewin – Riksantikvarieämbetet
Per Lekholm – Västarvet
Malin Karlsson – The Unstraight Museum
Magnus Johansson – Statens museer för världskultur
Matts Ramberg – Tekniska museet
Julie Melin – Historiska museet
Nina Persson – Historiska museet
Sanja Halling – Digisam
Ann-Sofie Nygren – Stockholms läns museum
Antonia Baumert – Riksantikvarieämbetet
Ingrid Severin – Stockholms stadsmuseum
Marika V Lagerkrantz – Dramawebben
Pernilla Karlsson – Göteborgs stadsmuseum

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>