En man med positiv tar emot pengar från kvinna i folkdräkt. I bakgrunden syns ännu en kvinna i folkdräkt.

Sök medel för att lyfta fram Europas kulturarv

EU-kommissionen har genom fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) utlyst medel för arbete kring Europas kulturarv. Tanken är att skapa nya tematiska kollektioner utifrån Europeanas tjänsteplattform. Kollektionerna kan utgå från redan befintligt material i Europeana, men kan också innefatta nydigitalisering. Totalt finns 2 miljoner euro att söka och fonden kan stå för upp till 50% av de totala kostnaderna.

Sista dag för ansökan är 15 december 2016.

Mer information finns på Innovation and Network Executive Agencys hemsida.

Europeana har skrivit ett blogginlägg om utlysningen och uppmanar intresserade aktörer att höra av sig med idéer.

Du kan även lyssna på en webbsändning om utlysningen som också innehåller en del praktiska råd kring ansökan.

Hack4Heritage

Den 14-16 oktober äger eventet Hack4Heritage rum i Stockholm. Eventet anordnas av Digisam och Stockholms stadsarkiv. Hacket riktar sig till den som är intresserad av kulturarv och fokuserar på tre huvudteman: Kod, kreation och koncept. Riksantikvarieämbetet bidrar med resurser/informationsmängder och kommer självklart att finnas på plats för att informera och stödja deltagarna. Vi ser fram att berätta mer om resultaten av eventet.

Här kan du läsa mer om hacket.

Här kan du läsa mer om de informationsmängder som Riksantikvarieämbetet, och K-samsöks leverantörer, bidrar med.

Här finns information på Riksantikvarieämbetets hemsida.

Europeana informerar om digitala samlingar

Då och då lägger Europeana upp information om digitala samlingar via sina sidor i Europeana Labs. I juni informerade Europeana om digitala samlingar från Flygvapenmuseum: ”Swedish military aviation in historical images”. Dataset som skördas via K-samsök presenteras relativt ofta på organisationens webbsidor om man ser till de omfattande informationsmängder som finns i Europeana. Ett annat exempel på en svensk samling som presenterades i slutet av förra året är en från Malmö museer: ”Daily life in the South of Sweden”.

Ytterligare ett par dataset uppmärksammades även på Europeana blog nu i somras. Dessa kommer från Kulturmagasinet i Helsingborg och Litografiska museet: ”Maggy’s picks: new content in Europeana”.

Nya leverantörer till K-samsök 2016

I år har Falbygdens museum, Flygvapenmuseum, Litografiska museet och Österlens museum tillkommit som nya leverantörer till K-samsök. Innan året är slut hoppas vi på något till. Senast raden var Österlens museum som använder museisystemet SOFIE 8. Mer om deras erfarenheter kan ni läsa om på K-blogg. I höst kommer K-samsök att delta på SOFIE användarmöte och vi hoppas att fler skall bli inspirerade att ta det steg som Österlens museum gjort.

Staden och kapitalet – en webbutställning på Göteborgs Stadsmuseum

Göteborgs Stadsmuseum har under delar av 2014 och 2015 producerat en webbutställning med namnet Staden och kapitalet. Webbutställningen produceras inom ramen för projektet Krona eller klave – två sidor av samma mynt, vilket är ett samarbete mellan Stadsmuseet och forskare inom ekonomisk historia på Göteborgs universitet. I projektet Krona eller klave ingår bland annat att Göteborgs Stadsmuseum ska utföra en fysisk såväl som digital utställning. Projektet har även resulterat i boken ”Krona eller klave”, där resultaten av forskning kring den informella och formella kreditmarknaden i 1800-talets Göteborg presenteras. Forskningen har utförts av Martin Fritz, Lili-Annè Aldman och Per Hallén och projektet finansieras av bidrag från Torsten Söderbergs stiftelse.

Innehåll
Ett fotografi på en karamellförsäljare, en hembiträdesdräkt och en sedel. Tre polletter, en medalj och ett skrivbord. En väska, ett aktiebrev och en interiörbild från ett välbärgat hem. Vad har alla de här sakerna gemensamt?

1800-talets Göteborg är i många avseenden väldigt annorlunda jämfört med det Göteborg vi idag är vana vid. I början av 1800-talet var invånarantalet runt 20 000 personer, för att stiga till ungefär 130 000 hundra år senare. I boken Krona eller klave Göteborgs utveckling från en obetydlig landsortsstad till en expansiv industri- och sjöfartsstad. Bebyggelsen är koncentrerad till området inom Vallgraven, där de rika bygger stora fina hus, medan de fattiga bor i förstäderna Haga och Majorna. Men att bygga hus och starta verksamheter kräver kapital, så hur gjorde man för att låna pengar? Idag är banker av olika slag det givna svaret, men så har inte alltid varit fallet. Behovet av tillgängligt kapital drev på utvecklingen av en självständig göteborgsk kapitalmarknad, och forskningen visar att det fanns en förvånansvärt stor och under hela 1800-talet ökande informell kreditgivning. Med det menas informella kreditgivare, som handelsmän, producenter eller privatpersoner.

Göteborgs historia är knappast något som låter sig enkelt beskrivas i korta blogginlägg, och det är också en utmaning att göra en webbutställning som med sina begränsade utrymmen ska få med viktiga nedslag. Avgränsningen är knepig och det är givet att många perspektiv får stryka på foten. Till vår webbutställning, som fått det göteborgsvitsiga men mycket lämpliga namnet Staden och kapitalet, har vi valt att rikta oss mot en ung målgrupp. Tanken är att målgruppen inte tidigare är särskilt bekant med Göteborgs kredithistoria, kanske inte med Göteborgs historia överhuvudtaget. Däremot passar mediet webbutställning för en yngre publik, och den är dessutom optimerad för att visas på en surfplatta, ett verktyg som barn och ungdomar ofta hanterar själva.

Tekniken
Webbutställningen består av en webbapplikation, skapad av Magnus Johansson, digitaliseringskoordinator på Statens museer för världskultur (SMVK) tillsammans med webbutvecklare Wilhelm Lagercrantz. Applikationen skapades till Etnografiska museets utställning Magasinet – en etnografisk skattkammare och har sedan även använts till utställningen om Egypten på Medelhavsmuseet. Magnus och Wilhelm skrev även ett gästbloggsinlägg 2013 om just Magasinet, som ni finner på http://www.ksamsok.se/2013/03/06/gastblogg-webbapp-for-magasinet-en-etnografisk-skattkammare/.

De tekniska detaljerna beskrivs förstås bäst av skaparna av applikationen, men här följer en sammanfattning gjord av en lekman. Göteborgs Stadsmuseum (GSM) använder sig av föremålsdatabasen Carlotta, samma databassystem som bland andra SMVK använder. Förenklat innebär det att applikationen använder informationen som vi har fört in i vår databas Carlotta, med K-samsök som mellanhand. Bilderna som visas är även de samma som i Carlotta, och de plockas direkt därifrån. I dessa tider när alla kostnads- och tidsbesparingar välkomnas är det en fördel att kunna använda information som redan finns inmatad, istället för att skriva en ny text till varje föremål i en utställning.

Vi upptäckte att det här förfarandet dock ställer vissa krav på föremålsregistreringen, som vi tyvärr inte alltid uppfyller. Eftersom Carlotta är ett sådant flexibelt system, som ju är en av Carlottas stora fördelar, innebär det att mycket ansvar hamnar hos den enskilda registratorn. Vissa poster i webbutställningen ger därför mycket knapphändig information, men det fina är att vi när som helst kan gå in i föremålsposten i Carlotta för att göra uppdateringar som sedan skördas varje vecka till K-samsök och webbapplikationen. Det är alltså även möjligt att bygga ut webbutställningen allt eftersom genom arbete i Carlotta, och den är därför mindre statisk än en fysisk utställning.

I och med webbutställningen har nya register och fält skapats i Carlotta. Vi hade redan ett för utställningar, men detta har kompletterats med del av utställning och monterdel, som ger de olika nivåerna i webbapplikationen. Som startbild har vi valt ett utsnitt av Ludvig Simons karta över Göteborg från 1888, se bild. På den har sedan fem siffror placerats ut, på de punkter som vi ville fokusera på. Nummer ett är placerad på Kungstorget och har temat banker. Nummer två är placerad på Lilla torget och handlar om handelshus. Nummer tre hittar du på Gustav Adolfs torg och är centrerat kring torg och handel. Nummer fyra är utsatt på Ostindiska huset, som är huset som inhyser Göteborgs Stadsmuseum. Här visas mynt och medaljer från museets samling. Slutligen finns nummer fem vid Stora Bommen och handlar om människorna i staden. Under dessa teman finner man sedan föremål ur museets samling som vi har valt att visa, se bild.

Utmaningar
Vi har många gånger rivit vårt hår i processen som det har inneburit att skapa en webbutställning. Frustrationen har legat i att försöka förstå det för oss främmande språket kodning, som är något vi som har producerat utställningen inte har arbetat med på det sättet tidigare. Detta kan kanske bäst illustreras av att undertecknad lyckades ta bort allt innehåll i webbutställningen, samma dag som den skulle visas upp för första gången i ett sammanhang med externa personer, eftersom sambandet mellan ett dataelement och K-samsöks skördning inte var känd för mig. Med hjälp av Magnus och K-samsök löste det sig, men det var inte några roliga timmar när vi inte förstod exakt vad som hade hänt och hur det skulle lösas.

Användandet av webbapplikationen innebär också nya frågeställningar till oss som museipersonal. Utställningen har skapats inom enheten för Samlingar, just på grund av dess nära koppling till Carlotta som är ett av samlingsenhetens dagliga verktyg, men organisatoriskt brukar enheten för utställningar och kommunikation vara inblandade. Vart ska en webbutställning insorteras?

Framtiden
Vad följer härnäst? Ska Göteborgs Stadsmuseum våga sig på att göra ytterligare webbutställningar? Givetvis! Vi har fått blodad tand. Trots tekniska klurigheter, som oftast beror på den mänskliga faktorn och inte på själva webbapplikationen, vinner webbutställningsmediet med sina möjligheter att nå ut till nya målgrupper, att kunna göra utställningar trots att det fysiska rummet är upptaget av annat och att det är ett relativt enkelt och säkert sätt att ställa ut föremål och arkivhandlingar som annars kan anses vara för stora eller för sköra. Webbapplikationen öppnar även för nya möjligheter när det gäller museiöverskridande samarbete – eftersom applikationen är kopplad till K-samsök kan utställningar göras med alla poster som existerar där. En helt ny värld öppnar sig.

Utsnitt ur Ludvig Simons karta över Göteborg 1888.
Utsnitt ur Ludvig Simons karta över Göteborg 1888.
Exempelbild från monterdelen Banker. Här syns sedlar, en interiörbild, en väska för bankbud och två checkstämplingsmaskiner. I bakgrunden ses en bild på Kungstorget från 1800-talet.
Exempelbild från monterdelen Banker. Här syns sedlar, en interiörbild, en väska för bankbud och två checkstämplingsmaskiner. I bakgrunden ses en bild på Kungstorget från 1800-talet.

>> Ida Rådegård och Pernilla Karlsson, Göteborgs Stadsmuseum

Driftstörningar 20 februari

Fredagen 20 februari mellan 17:00 och midnatt kommer det att göras underhåll i Riksantikvarieämbetets centrala nätverk. Detta kommer att påverka alla digitala tjänster på myndigheten, till exempel kan det bli störningar i K-samsök och Kringla under den tiden. Vi hoppas att de eventuella störningarna blir minimala!

K-samsök <3 Wikipedia

Wikipedia är en viktig del av infrastrukturen för digitalt kulturarv — den encyklopediska informationen som finns där om till exempel historiska byggnader eller fornlämningar når ut till många fler människor än vad enskilda minnesinstitutioners egna informationssidor kan göra. Här är tre kopplingar som finns idag mellan kulturarvsdatan i K-samsök och Wikipedia eller Wikimedia Commons:

Faktarutor på Wikipedia: Med hjälp av K-samsök kan du skapa faktarutor i Wikipedia för artiklar om fornlämningar och byggnader. I dessa faktarutor finns det länkar till t ex Fornsök vilket också gör att länken till Wikipediaartikeln visas på fornlämningens eller byggnadens sida i Kringla (se nedan). Mer information och instruktioner finns här!

Länkar mellan Wikipedia/Wikimedia Commons och K-samsök: Det finns en funktion som identifierar länkar till K-samsök från Wikipedia och Wikimedia Commons. Länkarna sparas i vår databas för användargenererad data och visas i Kringla för att användare av Kringla lättare ska kunna hitta mer information och/eller se fler bilder på objektet. Här finns ett exempel på en fornlämning med Wikipedia- och Wikimedia Commons-länkar.

K-samsöksgadget på Wikipedia: Användare av svenskspråkiga Wikipedia kan använda en funktion som gör det enkelt att se träffar på sidnamnet i K-samsök. En inloggad användare kan aktivera den under Inställningar -> FinesserDokumentation finns här.

”Antikvarisk bedömning” ändras i mars

Detta meddelande har precis skickats ut till alla som har en API-nyckel till K-samsök:
Vi kommer i mars att ta bort den antikvariska bedömningen för informationen om fornminnen/fornlämningar i K-samsök och istället lägga in texten: ”Detta kan vara en fornlämning. Fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölag (1988:950). För mer information om en lämnings skydd – kontakta länsstyrelsen”.

Anledningen är att den antikvariska bedömningen i FMIS inte är uppdaterad i enlighet med gällande lag.

Elementet ser idag ut så här:

<rdf:Description rdf:nodeID=”bNode_2″>
<ns5:spec>Fornlämning</ns5:spec>
<ns5:type>Antikvarisk bedömning</ns5:type>
<rdf:type rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/ksamsok#ItemSpecification”/>
</rdf:Description>

Ändringen kommer att göras under vecka 11 (9-13 mars).

Hack for Sweden 2015

14-15 mars i Stockholm hålls årets upplaga av Hack for Sweden, som är ett samarbetsprojekt mellan 17 svenska myndigheter. Riksantikvarieämbetet bidrar med datan i K-samsök, där du kan hitta närmare sex miljoner objekt från kulturarvsinstitutioner i Sverige – bland annat finns där data om fornlämningar, historiska byggnader, museiföremål och historiska fotografier. Här kan du läsa mer om API:et.

Precis som förra året har K-samsök en egen API-nyckel för deltagarna i hacket: hfswe
Ni som deltar i Hack for Sweden behöver alltså inte skicka efter en egen API-nyckel.

Vi ser fram emot att se nya kreativa tillämpningar på kulturarvsdata!

K-samsök 2014

På K-blogg finns nu en sammanställning av K-samsöksarbetet 2014 – tio korta punkter om vad som har hänt under året. Läs blogginlägget här!

Här kommer också en bonustopplista över de minnesinstitutioner som just nu har bidragit med flest helt fria bilder (PDMark, CC BY, CC0 eller CC BY-SA) till K-samsök:

  1. Statens historiska museum (301 424 bilder)
  2. Riksantikvarieämbetet (136 774)
  3. Armémuseum (82 638)
  4. Etnografiska museet (40 634)
  5. Malmö museer (36 943)
  6. Vänersborgs museum (24 658)
  7. Arkitektur- och designcentrum (21 149)
  8. Världskulturmuseet (20 548)
  9. Tekniska museet (18 379)
  10. Livrustkammaren (14 370)