Anteckningar från K-samsöksmötet september 2014

11-12 september hölls höstens möte för K-samsöksleverantörer. Där diskuterades bland annat K-samsöks roll i framtiden och hur användargenererat innehåll ska hanteras:

På gång/har hänt i K-samsök

En kort presentation av vad som är på gång inom K-samsök/Kringla/Platsr gjordes. Bland annat kommer UGC-hubben att bli tillgänglig utanför brandväggen inom kort. Det presenterades också vad som hänt sedan senaste mötet i mars, bland annat levererar två nya museer (Sundsvalls museum och Vaxholms Fästnings Museum) till K-samsök och flera andra museer är i testmiljön.

Arbetsgruppen för användargenererat innehåll (UGC)

Per Lekholm och Christian Bajomi presenterade enkäten som de har skickat till minnesinstitutioner. Enkäten visade bland annat att en hel del institutioner vill ha stöd med att utveckla funktioner för användargenererat innehåll och tycker det är bra att göra detta gemensamt. Sedan diskuterades hur användargenererat innehåll borde hanteras i K-samsök. Vi beslutade att avgränsa arbetet med att utveckla det användargenererade innehållet genom att fokusera på länkar.

Underlag för utvecklingsplan för K-samsök

Ett underlag för utvecklingsplan för K-samsök har tagits fram av Marie Gustafsson Friberger under sommaren. En av de punkter som diskuterades på mötet var auktoritetslistor, där en distribuerad modell verkade vara mest positiv av förslagen, det vill säga att K-samsök samordnar men listorna tas fram och ägs av olika institutioner. Mötesplats för innehållsleverantörer är också viktigt – det finns samarbetsbehov kring övergripande frågor inom sektorn, kanske också samarbete på olika nivåer?

Informationskvalitet / datakvalitet

Europeana har börjat ställa krav på rättighetsmärkning och skördar inte längre material som inte är märkt enligt deras rättighetsmodell. K-samsöksavtalet förutsätter också rättighetsmärkning men i K-samsök finns idag samlingar som inte uppfyller de kraven. Att börja ställa samma krav som Europeana skulle innebära att flera institutioner plockades bort, och det behöver utredas vilka effekter det skulle få.

Vad är öppna data och API:er?

API-experten Andreas Krohn höll en föreläsning om öppna data och API:er där han bland annat visade olika exempel på API:er som finns. Föreläsningen går att se här. Andreas tog också upp några punkter som kan öka användningen av innehållet i K-samsök, till exempel att tydligare visa vilken nytta ändringar ger och att försöka nå samarbetspartners och beslutsfattare inom exempelvis turismbranschen.

Här hittar du mer utförliga mötesanteckningar (PDF).

Underlag för utvecklingsplan för K-samsök

Under sommaren har ett underlag tagits fram för att kunna göra vägval för K-samsök på några års sikt, och rapporten är nu färdigställd. Uppdraget var att ge förslag på K-samsöks roll och funktion i en framtida digital kulturarvsinfrastruktur i Sverige och K-samsöks roll på kort och lång sikt i förhållande till Europeana. Rapporten är skriven av Marie Gustafsson Friberger med en bilaga av Matthias Palmér.

I rapporten ges förslag på ett antal roller som K-samsök kan ha framöver: Aggregator, Samordnare och/eller ägare av auktoritetslistor, Mötesplats för innehållsleverantörer, Stöd för utvecklare samt Skapare av kontaktytor för allmänheten. Flera av rollerna är inte i första hand tekniska, eftersom K-samsöksarbetet redan idag inte bara berör rent tekniska frågor utan handlar mycket om att driva frågor om digital samordning och digital utveckling inom kulturmiljö- och museisektorn – till exempel stödverksamhet kring upphovsrätt, licensiering, digitalisering och andra relaterade frågor.

Den slutliga versionen levererades till Riksantikvarieämbetet idag och nästa steg är att göra en djupare analys av vad olika vägval skulle innebära. De K-samsöksleverantörer som deltog på K-samsöksmötet förra veckan har fått läsa en nästan färdig rapport, och diskussionerna på mötet var bra input i det fortsatta arbetet.

Här hittar du rapporten:
Underlag för utvecklingsplan för K-samsök
Bilaga

På gång & Inför sommaren

Här kommer några korta uppdateringar om K-samsök:

På gång

Vi har precis driftsatt ändringar i Europeanaporten och förbättringar i mappningen mot Europeana — det ska leda till att fler objekt kan visas i Europeana efter deras nästa skördning. I Kringla har buggar fixats och några mindre förbättringar har gjorts, men de är inte driftsatta ännu. I höst kommer vi att ha en enkät uppe på Kringla för att få veta lite mer om vilka som använder sajten.

Sommarjour

Funktionsbrevlådorna (ksamsok@raa.se, kringla@raa.se, platsr@raa.se) kollas varje vardag och det gäller även under sommaren. V 29-33 har vi jourbemanning på K-samsöksbrevlådan och det är inte alltid det finns någon som kan K-samsök väl på plats. Om problem dyker upp under den tiden och de inte är verksamhetskritiska kan de alltså behöva vänta till efter mitten av augusti.

K-samsöksmötet i höst

Leverantörsmötet i höst hålls lunch till lunch 11-12 september i Visby. Vi börjar tidigast kl 12 den 11 september och slutar senast 12 den 12 september. Även ni som är på gång att leverera samlingar till K-samsök är välkomna! Mer information kommer.

Hack for Sweden

15-16 mars arrangeras Hack for Sweden för första gången. Det har som mål att öka användningen av myndigheters öppna och fria data och är ett samarbete mellan tretton olika myndigheter och organisationer, däribland Riksantikvarieämbetet. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets data.

K-samsök är givetvis en av datakällorna, och du som deltar i Hack for Sweden kan använda API-nyckeln hfswe för att komma åt historiska foton, fornlämningar, historiska byggnader och föremål från minnesinstitutioner.

Mer information om K-samsöks API

K-samsök 2013

Under 2013 skördade vi drygt 1 miljon nya objekt till K-samsök och ca 1,1 miljoner objekt ändrades (och skördades därmed om) vilket ger ett totalt antal på 5,35 miljoner objekt från 40 institutioner och 22 hembygdsföreningar vid årsskiftet.

Diagram över ökningen av antalet institutioner som går att skilja ut som separata datamängder
Diagram över ökningen av antalet institutioner som går att skilja ut som separata datamängder.

Under 2012 och i början av 2013 jobbade vi med att revidera det avtal/den överenskommelse som Riksantikvarieämbetet skriver med dem som levererar data till K-samsök. Tyvärr drog arbetet med avtalet ut på tiden och för att inte behöva skicka ut avtalet fler gånger bromsade vi uppskördningen av nya institutioner. När det nya avtalet skickades ut i april kunde vi åter skörda nya institutioner, totalt under året skördades data från 16 nya institutioner. Dessa var:

  • Aeroseum
  • Ajtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum
  • Enköpings museum
  • Försvarsmuseum Boden
  • Gotlands försvarsmuseum
  • Göteborgs stadsmuseum
  • Hemsö fästning
  • Karlsborgs fästningsmuseum
  • Kulturmagasinet, Helsingborgs museer
  • Malmö museer
  • Miliseum
  • Postmuseum
  • Skansen
  • Teknikland
  • Teleseum
  • The Unstraight Museum

Majoriteten av dessa använde ett system som redan kan leverera data till K-samsök, i dessa fall Carlotta och Primus. Undantaget är The Unstraight Museum som använder Collecive Access.

En intressant jämförelse är att jämföra antalet institutioner i K-samsök med det totala antalet museer m.fl. i Sverige. Vi utgick ifrån Riksförbundet Sveriges museers (RSM) lista över svenska museer och gjorde några tillägg från en rapport från Myndigheten för kulturanalys samt la till institutioner som levererar till K-samsök men som inte är ett museum (t ex Riksantikvarieämbetet). Till detta tillkommer 1445 arbetslivsmuseer (varav några även finns med i RSMs lista). Vår lista landade på 284 institutioner.

Av dessa levererar 14,1% till K-samsök. Detta innebär dock inte att det endast är 14,1% av den totala mängden kutlurarvsdata som är skördad, den siffran är troligtvis högre då flera av de stora centralmuseerna och Riksantikvarieämbetet redan levererar data. Den exakta siffran är dock svår att uppskatta.

Antalet länsmuseer (utifrån Länsmuseernas samarbetsråds lista) som levererar data är 17,4%. Antalet centralmuseer som levererar är 57,7%. Så även om antalet objekt och institutioner har ökat under året så finns det fortfarande mycket att göra. Flera institutioner har dock inga digitala samlingar eller har egna lösningar eller andra lösningar som idag inte kan skördas till K-samsök. Värt att betänka är att många institutioner använder systemet SOFIE som idag inte kan leverera data till K-samsök. Det är dock vår förhoppning att detta ska bli möjligt under 2014 och då finns det potentiellt 250 institutioner och föreningar varav tiotalet länsmuseer att skörda. Totalt handlar det om 3,5 milj objekt!

Under året gjorde vi en omskördning av data från K-samsök till Europeana enligt deras nya datamodell, EDM (Europeana Data Model). Då Europeana kräver att media som beskrivs ska vara uppmärkt enligt deras rättighetsmodell valde vi att endast leverera objekt med en korrekt licens. Detta innebär att det totala antalet objekt från K-samsök är (1,151,627 den 8 jan, då finns en del objekt utan licens kvar som inte rensats bort än) vilket är ca 100 000 objekt färre än vid förra årsskiftet. Dock levereras mer metadata och det framgår tydligt hur bilder mm får återanvändas. Utöver detta levereras drygt 812 000 objekt från FMIS via Carare. Vi kommer att jobba vidare med detta under 2014 för att kunna leverera så mycket som möjligt av innehållet i K-samsök till Europeana.

Under 2013 översattes även K-samsöks schema och resurser till OWL (Web Ontology Language) samt fick stöd för att ge svar på API-anrop i JSON-LD-format.

 

På gång under 2014
Utöver löpande förvaltning kommer vi att göra en översyn över systemförvaltningen på Riksantikvarieämbetet för att kunna uppnå en mer effektiv förvaltning med hög kvalitet. Vi bedömer att detta inte kommer att påverka support till API-användare och institutioner.

Något som har släpat efter i backlogen är möjligheten att få ut ordentlig statistik gällande användningen av API:et. Under början av 2014 kommer vi att jobba med detta och tanken är att denna statisk ska nås även publikt, åtminstone på sikt.

Vi kommer att fortsätta att testa SPARQL/Triple store för att möjliggöra mer avancerade sökningar. Vi kommer även att utreda hur man bästa kan leverera standardformat till K-samsök (t ex Lido).

Vi håller just nu på att planera för årets K-samsöksmöten. Vårens möte äger preliminärt rum i Göteborg den 25 mars samt i Visby i början av september. Mer info kommer.

>>Johan Carlström – systemansvarig för K-samsök

Uppdatering i K-samsök

Under gårdagen driftsatte vi ny funktionalitet i K-samsök. Dessa är framför allt två:

  • En möjlighet att få ett API-svar i formatet JSON-LD
  • K-samsöks schema.

JSON-LD
Om man vill ett objekt beskrivet som JSON-LD så kan man göra på två sätt:

  1. Man anger JSON-LD i path:n i URI innan objekts id:t, t.ex: http://kulturarvsdata.se/shm/object/jsonld/970897
  2. Man anger endast application/json, application/json-ld eller application/ld-json som Accept format i http-headern, samt anger inget format i URI:ns path, dvs: http://kulturarvsdata.se/shm/object/970897

Om man vill att svaret på api anrop ska vara i JSON så anger man application/json som Accept format i http-headern. Om api-anropets svar innehåller en eller flera rdf:er så kommer de vara serialiserade som JSON-LD.

Detta är en första version av denna funktion och vi är givetvis intresserade av all feedback vi kan få.

K-samsöks schema
K-samsöks schema och resurser har översatts till OWL (Web Ontology Language). Semantiskt ska de vara identiska med deras RDF-föregångare. En av anledningen till detta är att man ska kunna automatiskt validera sin rdf mot K-samsöks schema.

>> Johan Carlström är systemförvaltare för K-samsök

Sammanfattning av K-samsöksmötet 11-12/9 2013

I takt med att fler institutioner ansluter sig till K-samsök har vi märkt att vi behöver ändra mötesform. Mötet under hösten 2013 genomfördes med en ny form som sedan kommer att utvärderas och som kan ligga till grund för att göra framtida möten mer effektiva och konstruktiva.

Mötet genomfördes i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby lunch-lunch 11/9-12/9. Nedan följer en sammanställning av det mest tongivande som togs upp på mötet:

Diskussionsgrupper
Ett antal frågor diskuterades i smågrupper. Nedan följer ett urval av vad som diskuterades:

  • Hur ska vi tillsammans marknadsföra och få andra att använda K-samsöks API?
    – Lyfta fram goda exempel, både på innehåll och redan utvecklade appar. Fokusera på innehåll framför teknik.
    – Berikning, sammanlänkning och harmonisering skulle göra datan mer attraktiv att bygga vidare på.
    – Diskussion kring hur deltagarna själva kan marknadsföra API:et mot t ex pedagoger och chefer inom den egna organisationen. Bättre information och underlag efterlystes.
  • Vad blir museernas och K-samsöks roll i framtiden?
    – Ökad fokusering på webb och andra digitala tekniker. Digital närvaro ökar intresset på alla nivåer.
    – I o m att information blir mer tillgänglig kommer besökaren i framtiden att ställa mer komplexa frågor.
    – Ökat fokus på användarskapad data/information.
    – K-samsöks roll kan gå ifrån att aggregera data mer mot att tillhandahålla verktyg och/eller resurser som behövs för att skapa bryggor mellan olika typer av data.
  • Vilka tjänster kan man tänka sig finnas som baseras på K-samsök i framtiden?
    – Fler tjänster där användaren själv kan skapa egna ”utställningar”, grupperingar och samlingar.
    – Verktyg i stil med Europeana API tool efterlystes som ett ”expert” mer tekniskt sökgränssnitt i läget mellan Kringla (för grovövergripande) och API:n (för tekniskt), och för att enklare kunna utveckla appar.
    – Fler nischade appar, t ex fokuserade på en tidsperiod, koncept eller ort framför söktjänster som söker i ”allt”.
    – Tjänster som sänker tröskeln för att kunna delta i K-samsöksarbetet.
  • Vad är UGC (User Generated Content) och vem skapar det?
    – Hur kommer UGC skapat utanför en institution tillbaka till denna för att skapa största möjliga nytta?
    – Viktigt med att tydligt ange vad som är institutions-skapad data respektive UGC.
    – Även länkning som görs av användare bör använda sig av länkningsbara resurser.
    – Kan man ställa krav på att om tredje part skapar UGC i en app så ska denna återföras till K-samsök och/eller institutionen?Gemensam hantering av UGC skulle innebära att ”alla” kan dra nytta av UGC.
    – Typer av UGC som diskuterades: rättningar, kommentarer, lägga till bilder, länkningar mellan K-samsöksobjekt och externa resurser, tggar, geotaggar, gruppera objekt.

Kortpresentationer
Blocket innehöll fem presentationer á 15 min där presentatörerna anmält intresse i förväg. Dessa var:

  • Potentialen i Sofie – Daniel Lind (Västerbottens museum)
  • En webbapplikation för utställningen. Magasinet – En Etnografisk Skattkammare – Magnus Johansson (Statens museer för världskultur)
  • Infrastruktur för det digitala kulturarvet – Sanja Halling (Digisam)
  • Samtidsbild och Dela-med-dig – Christian Bajomi (Murberget), Ann-Sofie Nygren (Sthlm läns museum) och Johnny Blästa (Murberget)
  • Kulturnav – Kristina Berg (Arkitektur- och designcentrum)

Harmonisering av data
Ett ämne som återkom var hur institutionerna kan harmonisera data, åtminstone på en övergripande nivå. Att peka på gemensamma digitala resurser för tid, plats, händelse, agent (t ex person och organisation) skulle skapa bättre förutsättningar för att både söka fram data samt utveckla applikationer på innehållet i K-samsök. Detta skulle kunna göras både av institutionerna själva men även användarna. I det senare fallet kan det även handla om att knyta ihop objekt utifrån ej förutbestämda koncept utifrån intresse, forskningsområde mm.

Validator
Riksantikvarieämbetet har utvecklat en validator där den som förvaltar kulturarvsdata som ska levereras till K-samsök kan testa sina rdf:er för att undersöka om delar saknas eller används på fel sätt. Tanken är att nya och existerande institutioner ska använda validatorn före Riksantikvarieämbetet skördar data till sin testmiljö för vidare test. I o m detta kommer arbetet att kunna effektiviseras och problem och småfel åtgärdas i ett tidigt skede. Validatorn är inte driftsatt men kommer att bli tillgänglig som beta under hösten.

Arbetsgrupper
För att på ett effektivt sätt ta tillvara på idéer och feedback från informationsförvaltarna som sedan kan bereda frågor och ligga till grund för bättre fysiska möten kommer ett antal arbetsgrupper att sättas samman:

  • Utvecklingsgruppen – fokuserar på protokollet för att för att belysa oklarheter och komma med förslag på alternativa lösningar.
  • Vokabulärgruppen – fokuserar på hur gemensamma vokabulär som finns som länkningsbara resurser på internet kan användas för att harmonisera datan i K-samsök utifrån principerna kring länkade öppna data.
  • UGC-gruppen – fokuserar på hur användarskapad data kan användas för att binda ihop data i olika datamängder utifrån principerna kring länkade öppna data.

Mycket av det som framkom under gruppdiskussionerna skulle gå att jobba vidare inom arbetsgrupperna. Varje grupp har en sammankallande som leder arbetet, Riksantikvarieämbetet deltar vid behov. Varje grupp kommer att leverera en skriftlig rapport under 2014. Exakt upplägg, avgränsning, mål och tidsramar kommer att presenteras under hösten.

Sammanfattning och reflektioner
Då antalet deltagare var strax under 30 kändes denna mötesform mer konstruktiv och effektiv än tidigare. Att blanda olika typer av block (längre och kortare presentationer, diskussion osv) innebar att deltagarna kunde behålla skärpan genom mötet.
Att lägga mötet lunch-lunch innebär generellt en ökad kostnad för de inblandade (både arrangör och deltagare) men samtidigt skapar det möjligheter till separata möten och spontana samtal som inte möjliggörs annars.

En enkät har skickats ut till möstedeltagarna för att fånga upp åsikter om mötesformen. Resultatet tar vid med oss när vi ska anordna kommande möten.

>>Johan Carlström – systemansvarig för K-samsök