Gästblogg: Göteborgs Stadsmuseum i K-samsök

Johann Jacob Sauters räknemaskin Foto: Klas Blomgren, Göteborgs stadsmuseum. (CC by-nc-nd)

Johann Jacob Sauters räknemaskin. Foto: Klas Blomgren, Göteborgs stadsmuseum. (CC by-nc-nd)

Göteborgs Stadsmuseum är ett kulturhistoriskt museum med fokus på västsvensk historia. Våra samlingars fokus är förstås Göteborg och dess omgivning, men här finns också mycket som speglar museets föregångares regionsvida uppdrag som inbegrep Västergötland, Bohuslän, Dalsland och norra Halland.

I dag räknar vi med ungefär 1 miljon föremål, 2 miljoner bilder och 100 000 skrifter i samlingarna. De huvudsakliga ämnesområdena är arkeologi, kultur/konsthistoriska föremål av alla de slag (musikinstrument, möbler, kläder och textilier, porslin och husgeråd, silver och guldsmide mm), teaterhistoria, industrihistoria, militärhistoria och skolhistoria.

Verksamheten har sina rötter i Göteborgs Museum, öppnat 1861. Museet ligger då som nu i Ostindiska huset vid Stora Hamnkanalen mitt i staden. Huset är från 1700-talets mitt och byggdes som huvudkontor och magasin för Svenska Ostindiska Kompaniet. Redan på 1830-talet öppnades ett museum i huset, en naturhistorisk samling ägd av Göteborgs Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle. Samlingen blev sedan en av grundplåtarna i Göteborgs Museum, som slog upp portarna i Ostindiska husets västra flygel den 20 december 1861.

Ostindiska huset byggdes ut på 1890-talet, men räckte ändå inte till för Göteborgs Museum och dess samlingar. Museet delades istället upp i ett antal fristående institutioner under 1900-talets första hälft, några i egna byggnader (så som Konstmuseet och Naturhistoriska museet), andra låg kvar i Ostindiska huset.  Mot slutet av århundradet vände trenden och man slår istället samman ett antal fristående museer för att skapa ett större, Göteborgs Stadsmuseum.  Bakgrunden till Stadsmuseets samlingar är därför brokig: de arkeologiska, historiska och militärhistoriska museerna var ursprungligen avdelningar i Göteborgs Museum medan Göteborgs Skolmuseum och Teaterhistoriska museet grundades av ideella krafter men som sedermera kommunaliserats. Industrimuseets samlingar slutligen hade sitt ursprung i Göteborgs 300-årsjubileumsutställning 1923, men grundades officiellt först på 1960-talet.

Tillgången till samlingarna
Arkiv, bibliotek och föremålssamlingar, liksom museets verksamhet på kulturmiljöområdet, synliggörs delvis genom utställningar, visningar och programpunkter i övrigt. Lika viktigt är dock att information, bilder och dokument kan spridas digitalt. Stadsmuseets arkiv- och föremålsdatabas, Carlotta, har funnits tillgänglig på webben sedan 2004, och vår bibliotekskatalog Mikromarc sedan 2009.

K-Samsök är en naturlig samarbetspartner för arbetet med tillgänglighet. Våra samlingar blir bitar i det stora pussel som utgör Göteborgs, Sveriges och Europas kulturarv och historia. Genom K-samsök kan samlingarna placeras i ett större sammanhang. De kan bidra till att skapa en fullständigare och klarare bild av både vår nutid och dåtid. Om inte, kan våra samlingar kanske ge någon en stunds avkoppling, ett nog så gott resultat.

Några söktips
Stadsmuseets omfattande samlingar rymmer både gammalt och nytt, högt och lågt. Till de äldre föremålen hör Äskekärrsskeppet – det enda svenska vikingatida skeppsfyndet – och Stalahackan. De arkeologiska samlingarna berikas ständigt genom utgrävningar; inom de kommande åren kommer vi bland annat ta emot föremål från Göteborgs föregångare Nya Lödöse.

Tekniska nymodigheter har alltid funnits, även om de onekligen sällan är så vackra som Johann Jacob Sauters räknemaskin från sekelskiftet 1800 – jämför med en nutida dator.  Vill man följa samhällets utveckling är läromedlen en bra utgångspunkt, t ex det sena 1800-talets läroböcker i Folkskolans läseboks många upplagor eller skolplanschernas lärdomar om hälsa och sunt leverne.

Det går också att följa Göteborgsområdets historia från forntid till modern tid genom våra utställningar som bland annat berättar om Ostindiska kompaniets tid, ”1700-talets Göteborg” och 1800-talens handelsstad, ”Folk i rörelse – 1800-talets Göteborg”.

Samlingarna skildrar även viktiga händelser i modern tid, så som bilder på uppror och demonstrationer eller föremål från kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001.  För den underhållningssugne, finns kostymer, scenmodeller, skisser och bilder från uppsättningar på Göteborgsscener, t ex Birgit Nilssons dräkt från Turandot, 1973.

För den som är intresserad av stadens utveckling, finns här bokstavligen miljontals bilder av Göteborg från grundandet fram till idag.

Vi hoppas att du skall hitta det du söker och mycket mer därtill. Har du frågor om Stadsmuseets samlingar och verksamhet? Gör gärna ett besök på www.stadsmuseum.goteborg.se. Här finns allt du behöver veta inför ett besök på museet eller om du vill ställa frågor till oss. Välkommen!

>> Pernilla Karlsson, bibliotekarie, Göteborgs Stadsmuseum

Öppen länkad data om kulturhistoria

Gustaf II Adolfs häst Streiff
Foto: Livrustkammaren, licens: cc-by-sa

För att information om kulturarv och museiföremål ska bli begriplig behöver den kontextualiseras och ingå i en berättelse. Berättelsen behöver inte vara den enda berättelse man kan berätta om just det föremålet, men om informationen om föremålet enbart är data som material, teknik och sakord blir det svårt att förstå varför just detta museiföremål finns bevarat.

Därför har museerna i alla tider arbetat med att dokumentera de berättelser som finns kring samlingarna och att knyta dem till händelser, historiska personer eller andra begrepp som ger ingångar till att göra materialet lite mer begripligt.

Sedan ganska lång tid tillbaka kan K-samsök hantera inte enbart uppgifter om föremål utan också knyta dem till Event (historiska händelser och utställningar), Agenter (historiska personer) och Koncept. Sedan årsskiftet levererar Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH) sin länkade data i denna struktur.

För att ta ett gammalt beprövat exempel. Gustav II Adolf red på hästen Streiff vid Slaget vid Lützen. Tidigare har enbart informationen om hästen Streiff funnits i K-samsök. Den informationen säger förvisso mycket om hur själva hästen ser ut, men inte så mycket om varför den finns bevarad eller varför den är intressant. För att ges ingången till Streiffs historia behövs minst två komponenter till, dels Gustav II Adolf (en agent, en person som gör något, i vanligt språkbruk ett subjekt), dels Slaget vid Lützen (ett event, en historisk händelse som ger föremålet sitt sammanhang). Kedjan blir då betydligt mer begriplig, Gustav II Adolf red på hästen Streiff vid Slaget vid Lützen. Men om man inte vet vem Gustav II Adolf var eller att kungen dog på den hästen vid slaget 1632 behöver man ju ändå få betydligt mer information. Därför är alla historiska händelser som LSH har levererat till K-samsök kopplade till artiklar i Wikipedia. Vi jobbar på att även koppla personerna dit. Slaget i sig behöver ju i sin tur kopplas till koncept som 30-åriga kriget, som i sin tur behöver förklaras och diskuteras och som i sin tur behöver kopplas till andra saker. I förlängningen hänger nog nästan allting ihop ungefär som att man säger att alla människor är släkt med varandra, eller är det känner varandra, i sex led.

Vår ambition med att arbeta med länkad data är att användaren inte ska behöva veta vad hen letar efter för att kunna hitta det. Om man bara har den minsta lilla ingång ska man genom associationsbanor kunna hitta det man inte visste att man ville veta. Men för att nå den ambitionen behöver vi hjälpas åt. Vi vet ju att andra museer har föremål sparade från samma personer och händelser som vi. Att kunna hitta alla andra föremål från Slaget vid Lützen, inte bara de som finns bevarade på LSH, vore ju enormt mycket mer användbart. Vi hoppas att alla kan ha större nytta av den länkade information vi nu kan erbjuda och att andra museer och institutioner använder den informationen för att sammanlänka sin data med vår. Det är först då det börjar bli kul på riktigt!

Jo, just det. På samma gång har vi släppa alla våra bilder fria att använda och vidareanvända som man vill, med klara licenser i metadatan och i högupplöst format. Vi hoppas att även dessa kommer till användning!

Karin Nilsson, chef för Digitala museet vid Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet

Nytt avtal och ny rättighetsmodell

För att förtydliga rollfördelningen och åtaganden vid leverans av data till K-samsök har Riksantikvarieämbetet tagit fram ett avtal/överenskommelse som båda parter skriver på.

Nu har jag lagt ut en reviderad version av detta avtal/överenskommelse. Ändringar från tidigare version är:

  • Ny struktur, upprepningar har tagits bort och mängden text har skurits ner. Visst innehåll har flyttats till separat dokument.
  • Ökad tonvikt på att man i K-samsök skiljer på metadata och innehåll (t ex en digital bildfil) gällande rättigheter till dessa.
  • All metadata som levereras till K-samsök kommer att tillgängliggöras som Creative Commons Zero (CC0).
  • En ny punkt har tillkommit gällande att informationsförvaltaren garanterar att varje objekt mappas mot K-samsöks URI (fast/persistent länk), även vid byte av system.
  • Tillägg angående att metadata som leverans till K-samsök kan komma att skördas av fler aggregatorer än Europeana.
  • En förenkling av tvistes-klausulen.
  • En ny punkt där institutionen ger Riksantikvarieämbetet tillstånd att använda dennes logotyp i marknadsförningsinsatser av K-samsök.

Även rättighetsmodellen är reviderad. Rättighetsmodellen motsvarar efter revidering Europeanas modell.

  • Unknown/okänd används i nya versionen endast för verk där upphovsmannen inte är känd, sk föräldralösa verk/orphan work.
  • Creative Commons Zero är tillagd.
  • Rights reserved – free access, Rights reserved – paid access, Rights reserved – restricted access är tillagda.’

>> Johan Carlström – systemförvaltare av K-samsök

Gästblogg: Webbapp för Magasinet – en etnografisk skattkammare

I slutet av oktober förra året öppnade Etnografiska museet sin nya basutställning ”Magasinet – en etnografisk skattkammare”. I en utställning med mer än 6000 föremål är det svårt att finna plats för beskrivande texter. Och snart sagt omöjligt att skriva nya texter om varje objekt. I utställningen Magasinet – en etnografisk skattkammare har problemet lösts då vi skapat en webbapplikation som använder K-samsök. En besökare kan låna en surfplatta på museet, eller ha med dig en egen, och genom applikationen ta del av informationen i museets databas. Eller så kan man sitta hemma vid datorn och utforska.

Exempel på hur en av de lådor som kan dras ut i utställningen visas, K05- Gissa tanden.

Som ett första steg är applikationen anpassad för surfplattor och datorskärmar. Besökaren får fram bilder, filmer och texter om de olika teman som varje monter representerar och kan sedan gå ner på föremålsnivå och studera detaljbilder och arkivhandlingar. Här finns beskrivningar av de enskilda föremålen med uppgifter om ursprung, användning och förvärvsomständigheter.

I nästa steg – förutsatt att besökarna tycker att det fungerar – vill vi komplettera med en sökfunktion, en frågesport samt öppna upp för dialog. Vi vill att besökarna ska kunna lämna kommentarer och på så sätt öka den befintliga informationen. Och vi planerar att anpassa applikationen för mobiltelefoner. En sådan applikation ska kunna användas också i andra utställningar på Världskulturmuseerna – och potentiellt på vilket museum som helst som har sin information i K-samsök.

Exempel på föremålspresentation, ett bälte från Zimbabwe i V05.

Parametrar och mappning
I stort sett all text och bild som du kan ta del av hämtas alltså från K-samsök. Undantaget är kartan där vi, precis som Kringla, använder Google maps. Eftersom Etnografiska museet tills nyligen var den enda informationsförsörjaren av utställningar och filmer till K-samsök har vi inte haft någon annan att jämföra med när vi gjort mappningen. Vi blev tvungna att fatta en del snabba beslut, skapa och namnge nya tjänster och dataelement och framtiden får utvisa hur kloka dessa blev.

Utställningen består av 21 delutställningar. Dessa delar har vi mappat som händelser (itemType=exhibition, serviceName=exhibitionpart) och som relation till själva utställningen har vi använt ”är del av” (isPartOf). Man kan jämföra med Andra världskriget som också kan sägas bestå av flera olika delhändelser (”Landstigningen i Normandie”, ”Belägringen av Leningrad”, ”Slaget vid Aachen”, osv). Varje delutställning består i sin tur av ett antal monterdelar (itemType=exhibition, serviceName=showcase). Totalt består utställningen av ca 200 delhändelser. De föremål och fotografier som finns med i utställningen är länkade med relationen ”närvarade vid” (WasPresentAt).

Till utställningen gjordes 10 filmer och ambitionen är att vi ska göra fler (sedan den 11 mars finns en ny film på plats i intro-delen!). Ett problem var att de enda parametrarna för mappning av media gällde bilder (thumbnail, lowres och highres). Det är någon som K-samsök kommer att lägga till i kommande protokoll men för att kunna använda filmerna i applikationen redan nu valde vi att mappa länken till filmen som highres.

Exempel på hur en del av utställningen presenteras. Det här är monter S – Öronbedövande tystnad i vilken man finner musikinstrument.

Webbläsare
I nuläget är minimikrav för applikationen Safari (MacOS eller iPad), Firefox 4.0 eller Google Chrome. Använder du en dator rekommenderar vi att du använder helskärmsläget. Applikationen går att använda i en smartphone men den är ännu inte anpassad för detta och en del äldre webbläsare för smartphones klarar inte alla funktioner. Om dina insticksmoduler i Firefox är inaktiverade kan du inte se videofilmer i appen (du aktiverar dessa genom verktyget ”tillägg” i Firefox).

Några erfarenheter
En stor fördel med applikationen är att besökaren nu har möjlighet att få information om vartenda ett av de 6000 föremålen i utställningen. En nackdel är att vi ännu inte har en komplett digitalisering av alla föremålen och att det därför fattas mycket information och det förekommer felaktigheter i databasen. När informationen blir synliggjord i applikationen blir detta ibland en plågsam påminnelse om hur mycket som finns kvar att jobba med i databasen men det blir samtidigt en morot för oss.

En annan fördel är att vi nu har möjlighet att komplettera alla våra basutställningar med varianter av den här applikationen. Vi har i den här utställningen valt att låta besökaren orientera sig via en planritning och via bilder av montrarna men man kan också tänka sig helt andra sätt. Istället för planritningar och monterbilder kan man tänka sig helt andra illustrationer som får representera utställningens delar och guida besökaren fram till föremålen. Och vi är väldigt intresserade av att samverka med andra som vill bygga vidare och utveckla en sådan här applikation för sina utställningar. Det skulle vara enkelt att återanvända koden för ett annat museum förutsatt att man mappar utställningar på samma sätt som Etnografiska museet har gjort.

>> Magnus Johansson, digitaliseringskoordinator, Världskulturmuseerna
>> Wilhelm Lagercrantz, Webbutvecklare

Sammanfattning av K-samsöksmöte 27/2-2013

Mötet ägde rum på Stockholms stadsmuseum och inleddes med en runda där var och en fick presentera sig och redogöra för vad som är på gång på respektive institution.

Nationalmuseum levererar inte till K-samsök i dagsläget. Deltar i Europeanaprojektet Athena+ och efterlyser därmed hantering av Lido från K-samsöks sida.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet levererar data i K-samsök version 1.1 och i o m det händelser, agenter och utställningar. Porten de utvecklade för version 1.1 är öppen källkod och kan återanvändas. Har jobbat i projektet Öppen bildarkiv där de tillgängliggör högupplösta bilder med generös öppen licensiering. Bilderna kommer även att doneras till Wikimedia Commons.

Arkitekturmuseet (fr o m 28/2 Statens centrum för arkitektur och design) mappning mot version 1.1 på gång (ligger på test ute i driftmiljön). Jobbar för att tillgängliggöra högupplösta bilder med fria licenser. Tillgängliggör alla poster, även de utan bild för att få ett fullständigt arkivsök. Kristina Berg berättade även att de deltar i Kulturnav som är en öppen tjänst som förvaltas av norska Kultur-IT där man kan registrera sig och tillgängliggöra sina auktoriteter (t ex personposter) så att andra kan använda dem. Det kommer även att finnas kopplingar till Wikipedia/Wikimedia.

Västarvet fortsätter arbetet med att migrera sina databaser till Primus. Än så länge finns Bohusläns museum, Kulturlagret samt Naturhistoriskas bilder i Primus. Väntar på att mappningen mot version 1.1 ska bli klar. Jobbar tillsammans med Tekniska museet, Historiska museet, Kulturarv Östergötland, Kulturarv Sydost med ett gemensamt sökgränssnitt mot K-samsök. De planerar just nu vad som ska utvecklas under året.

The Unstraight Museum använder Collective Access och mappar fn mot K-samsök. Finansieras fn av Jämus och Kulturbryggan.

Statens museer för världskultur jobbar med att leverera agenter och fler utställningar. Bränder och översvämningar har inneburit omprioriteringar vilket kan påverka arbetet med den digitala verksamheten.

Tekniska museet har mappat om mot version 1.1 och låtit skörda datan. Har levererat person-poster men väntar med organisationer.

Historiska museet kommer att byta system och jobbar fn med ett upphandlingsunderlag. Mappar om existerande system till version 1.1 under mars. Nina Persson är nyanställd och kommer att samordna mappning och K-samsöksarbetet på museet.

Digisam samordnar arbetet kring den digitala infrastrukturen i landet. Kommer även att delta i Europeanaprojektet Athena+.

Stockholms läns museum använder Collective Access (har nyligen uppdaterat till version 1.3 utan större problem) och jobber fn med det publika gränssnittet. Kommer att leverera till K-samsök men väntar in arbetet kring Lido.

Riksantikvarieämbetet/FMIS är ommappat mot version 1.1. Jobbar under året med rättigheter till bilder och delar av metadatan.

Stockholms stadsmuseum ska snart driftsätta det Digitala stadsmuseet. Kommer sedan att börja kika på hur de kan leverera data till K-samsök.

Dramawebben jobbar med att XML-koda sin data. Anger t ex både personer som skrivit pjäser och personer pjäserna handlar om.

Göteborgs stadsmuseum väntar på det nya avtalet för att sedan ska leverera data till K-samsök. Jobbar fn med bilder och hur de ska märkas med öppna licenser.

På gång i K-samsök
Johan C beklagade att avtalet inte har kunna skickas ut. Det kommer att skickas ut under de kommande veckorna. Under våren kommer RAÄ att labba med SPARQL för att testa hur man kan ställa smartare frågor till K-samsök (och få smartare svar). Man kommer även att jobba med att få fram utökad statistik samt göra rdf-formatet mer maskinläsbart. Då det framkommit externa önskemål att få API-svar i JSON-format kommer man troligtvis att utveckla stöd för det formatet.

Agenter
Johan visade exempel på hur man kan jobba med agenter och platser i K-samsök:

1. Man kan peka på en auktoritet från en agent som är ett eget objekt i K-samsök enligt exemplet:

<nameAuth> KB</nameAuth>
<nameId>175511</nameId>

Denna data används ffa för att kunna visa vilken som anses vara “huvudauktoritet” och som kan visas i ett gränssnitt.

2. Man kan även skapa en relation mellan agenten och en auktoritet (sameAs) enligt exemplet:

<owl:sameAs rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/referensTillObjekt”/>

(kan vara en relation till ett annat K-samsöksobjekt eller annan resurs, <owl:sameAs rdf:resource=” http://libris.kb.se/auth/353743″/>)

3. Från ett annat objekt (t ex en byggnad eller föremål) kan man peka på en agent eller auktoritet på två sätt:

3:1 I kontexten enligt:

<nameId>Auktoriserat ID</nameId>
<nameAuth>Auktoritet för namn</nameAuth>

3:2 Som en relation i kontexten enligt exemplet Gunnar Asplund:

<architect rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/raa/bbrp/21600000003542″ />.

Eller

<architect rdf:resource=”http://libris.kb.se/auth/175511″ />.

Platser
<countryName>Sverige</countryName>
<countyName>Västra Götaland</countyName>
<municipalityName>Skara</municipalityName>
<parishName>Skara</parishName>
<placeName>Skara domkyrkoförsamling</placeName>
<placeName>Skara stift</placeName>
<provinceName>Västergötland</provinceName>

<country rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/country#se”/>
<county rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/county#14”/>
<municipality  rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/municipality#1495″/>
<parish rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/parish#2023″/>
<province rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/resurser/aukt/geo/province#Vg”/>

Man kan även peka direkt på t ex geonames platsauktoritet: <country rdf:resource=”http://sws.geonames.org/2661886”/>

Karin N föreslog att man ska samordnat jobba med exempel-personer (t ex Gustav Vasa) och att man ska mappa mot Libris person-auth när det går. Kristina Berg berättade att Kulturnav kommer att innebär att man enklare kommer att kunna peka på personer utanför den egna databasen vilket skulle innebära att det går att undvika dubbelarbete. Frågan om varför man inte pekar på VIAF direkt framkom. Anledningen till att peka på Libris person auth är att det underlättar samverkan inom Sverige. VIAF-id hittar man ändå via Libris auth. Det diskuterades hur tidskrävande detta arbete kan vara och att det ibland måste få vara ”tillräckligt bra”. Att jobba med förvalslistor som laddas ner eller hämtas automatiskt skulle underlätta.

Lido + K-samsök
Johan presenterade tre alternativa lösningar för hur K-samsök skulle kunna hantera LIDO. Grundförslaget är att K-samsök mappas mot överföringsformatet LIDO och kan då skörda alla system som kan exponera LIDO-formatet mot K-samsök. Istället för att bygga en port mot ett system som t ex MuseumPlus är det formatet som är i centrum.

1.    K-samsök skördar Lido, sparar ner och kan vidarebefordra formatet. Lido är mappat mot EDM. För att även kunna leverera till K-samsök behövs en lokal port i respektive databas ändå.
2.    En extern lokalport utvecklas som mappar Lido mot K-samsök och som sedan skördas av K-samsök via OAI-PMH. Det behöver utredas hur en sådan skulle kunna förvaltats.
3.    En intern lokalport utvecklas i K-samsök som tar emot Lido (från alla system som kan leverera formatet) och mappar det mot K-samsök. Ska det göras förändringar i porten behöver detta ställas mot andra förvaltningsuppgifter i K-samök.

Johan sa att ett mappningsdokument som pekar ihop de olika formaten bör förvaltas utanför Riksantikvarieämbetet men att man givetvis deltar i själva mappningsarbetet. Karin N sa att LSH skulle kunna förvalta detta dokument. Då det skulle bli avsevärt billigare att bygga en gemensam port är förslaget att de berörda institutionerna går ihop och betalar utvecklingen för en sådan port. Det är förslag två eller tre som är aktuellt. Johan och Börje arbetar fram ett förslag på vad det skulle kosta att utveckla en LIDO-port på Riksantikvarieämbetet så att det finns något att ta ställning till. Ska porten utvecklas externt är det svårare att avgöra vad det kostar.

Teknisk review av K-samsök
Johan presenterade den tekniska utvärdering av K-samsök som genomfördes i slutet av 2012. Kortfattat kan rapporten sammanfattas i följande punkter:

Styrkor
•    Adekvat och skalbar arkitektur
•    Förvaltningsbar och flyttbar kod
•    Anpassat för att licensieras som öppen källkod
•    Lämpliga protokoll i integrationer
•    Kraftfulla textuella sökningar
•    Väl dokumenterat

Möjligheter/behov
•    Stöd för fler format (t ex LIDO och JSON)
•    Formalisering av RDF-formatet
•    Länkning av informationen
•    Inferens kopplade till flera format
•    Utökat stöd för semantiska sökningar (t ex SPARQL)

Statistik
Idag är statistiken man kan få ut ur K-samsök begränsad. Det diskuterades vilken typ av statistik man vill ha. Johan sa att ambitionen är att institutionerna själva ska kunna hämta statistik. Det som efterlystes var att kunna dela upp statistiken på t ex tertial samt att det skulle vara bra att veta hur många som klickar på ”käll-länkar”. Samtidigt efterlystes tydligare käll-länkar i Kringla.

Något som efterlystes i samband med denna diskussion var att det bör bli enklare för K-samsöksförvaltningen att få en signal när en skördning inte fungerar. Ett automatiskt e-postmeddelande skulle vara en bra lösning.

Till nästa möte i juni eller till mötet i september efterlyses en diskussion om UGC-hubben. Vilka tekniska och verksamhetsmässiga möjligheter och hinder finns det för att denna ska kunna användas av fler tjänster än Kringla?

Deltagare
Johan Carlström – Riksantikvarieämbetet
Karin Glasemann – Nationalmuseum
Karin Nilsson – Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet
Kristina Berg – Arkitekturmuseet
Börje Lewin – Riksantikvarieämbetet
Per Lekholm – Västarvet
Malin Karlsson – The Unstraight Museum
Magnus Johansson – Statens museer för världskultur
Matts Ramberg – Tekniska museet
Julie Melin – Historiska museet
Nina Persson – Historiska museet
Sanja Halling – Digisam
Ann-Sofie Nygren – Stockholms läns museum
Antonia Baumert – Riksantikvarieämbetet
Ingrid Severin – Stockholms stadsmuseum
Marika V Lagerkrantz – Dramawebben
Pernilla Karlsson – Göteborgs stadsmuseum

Om K-samsök och förbättringar

Vi har under det senaste året utvärderat hur väl K-samsöks struktur fungerar, både i relation till andra informationskällor och gällande möjligheterna att beskriva och länka information inom systemet. Vi har också fått en teknisk review av K-samsök, med tydliga resultat gällande hur väl systemet fungerar i sin samtid. Resultatet har visat att det finns problem att göra fullgoda beskrivningar utifrån protokollet så som det är uppbyggt idag, men också att de flesta som jobbar mot K-samsök tycker att det fungerar bra.

Det grundläggande problemet när det gäller hur informationen är uppbyggd, är att K-samsök har ett så kallat “platt” protokoll. Detta betyder att den mesta informationen är direkt länkad till huvudobjektet, utan olika abstrakta mellannivåer. Detta innebär att det inte går att sortera in de gröna klossarna i något annat än den gröna-kloss-lådan, även om man har blandat dem med de röda, vilket man kanske ibland har i sin egen databas. Det finns flera modeller inom kulturarvssektorn som har väldigt genomarbetade modeller för kulturarvsinformation. Främst är kanske CIDOC-CRM, den konceptuella referensmodellen skapad inom ramarna för den internationella museiorganisationen ICOM. Modellerna blir av naturen lite besvärliga att begripa, och en del av parametrarna blir väldigt abstrakta och svåra att vid en översyn förstå. Normalt sett behöver man flera exempel för att se hur det är tänkt att modellen ska användas. Men en stor fördel som finns med att använda sig av denna typ av standard är att de ofta är färdigmappade mot andra standards (t ex Dublin Core eller Europeana Data Model). Detta sparar väldigt mycket tid, både för informationsförvaltare, aggregatorer och utvecklare.

Så hur ska vi då gå vidare med just K-samsök? Det som kännetecknar väl modellerade informationsmodeller är ofta att de blir väldigt lika varandra. Detta är en ren konsekvens av att man sätter sig ner med ett antal olika informationskällor och försöker se på vilka sätt de skulle kunna få rum inom samma modell. Men modellerna blir normalt sett också ganska abstrakta, och som sagt, svåra att förstå sig på. En annan effekt är också att vi som jobbar med K-samsök, om vi satte oss ner och modellerade upp informationen vi hanterar med stor sannolikhet skulle hamna väldigt nära CIDOC-CRM, och de andra liknande modellerna. Så nu när vi sätter oss ner med all vår data under våren, från arkeologiska provsvar till webbsidor, blir det en övning i att förutom att förstå Riksantikvarieämbetets egen information också förstå relationen mellan den och en mer övergripande modell.

Här kan vi göra ett vägval. Vi kan bestämma oss för att hantera vår information utifrån en egen modell, som vi gör idag, eller att jobba med en modell som redan finns inom domänen. Gärna en välbeskriven sådan. Förtjänsten med det andra alternativet är att någon redan har gjort merparten av jobbet åt oss, och det svåraste blir att se hur vi ska passa in vår egen information i denna mall. Närmast till hands för detta ändamål är LIDO, ett informationsutbytesformat som är baserat på CIDOC-CRM, och används främst av museer. Med vissa komplement skulle detta format kunna uttrycka allt som K-samsök redan gör, och lite till, fast tydligare. Så länge man kan bibehålla abstraktionsnivåer för informationen – granuläriteten – så förstörs väldigt lite information på vägen genom aggregationsledet, något som annars betraktas som ett problem.

Under året kommer vi att fatta beslut som rör framtiden för K-samsök. Vi kommer att titta på hur stora möjligheter vi har att ändra i protokollet utan att det får för stora konsekvenser, och vi kommer att titta på de vinster vi kan göra av att ha en mer välformulerad modell för informationen. Det är en fråga som rör sig i domänerna kvalitet, eller kvantitet. Idag har vi en färdig infrastruktur. Den är inte perfekt, men den gör kanske 90 procent av jobbet. Hur snart är vi villiga att kliva över i en modell som kräver ganska mycket av både informationsförvaltarna (t ex kan nya portar behöva byggas), aggregatorerna (som K-samsök och Europeana) samt utvecklarna (som måste ändra i sina applikationer utifrån nytt protokoll), men som ger oss 100 procent av kapaciteten i en viss andel av de samlingar som vi aggregerar. Det är en fråga som kräver ett ganska kvalificerat svar.

Men en del av svaret vet vi redan. Det handlar inte i första hand OM K-samsök ska ha en mer välmodellerad modell för sin information, utan när.

>>Henrik Summanen jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Sammanfattning av K-samöksmöte 11/12-2012

Mötet ägde rum på Stockhoms läns museum och inleddes med en runda där var och en fick presentera sig och redogöra för vad som är på gång på respektive institution.

Riksantikvarieämbetet/Kulturmiljöbild: Ommappning mot version 1.1 av protokollet pågår och beräknas vara driftsatt i början av 2013.

Historiska museet: Kommer under det närmaste året/åren att byta samlingssystem. De har rekryterat för att kunna jobba med K-samsöksdelarna av systemen. Planerar att mappa om mot version 1.1 under 2013. All media är uppmärkt med Creative Commons eller dylikt.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH): Mappar under slutet av 2012 om mot version 1.1 av protokollet. De har sökt och fått Vinnova-pengar som används för att tillgängliggöra digitala bilder (föremålsbilder och fotosamlingar) som kommer att tillgängliggöras under generös licensiering, t ex CC by-sa.

Nationalmuseum: Planerar att ansluta till K-samsök under 2013 och väntar in att LSH:s arbete ska bli klart. Diskussioner pågår på museet hur media ska märkas upp.

Primus: Mappar centralt mot version 1.1 av protokollet. Svenska museer som använder Primus har tagit ett gemensamt beslut om hur de ska förhålla sig till upphovsrätt.

Arkitekturmuseet: Arkitekturmuseet ligger just nu i K-samsöks produktionsmiljö för test av den nya mappningen. De har fattat beslut om att fotografiska bilder tagna före 1969 är Public Domain/Public Domain Mark. Övriga bilder kommer att märkas med CC by. Detta ska vara klart så snart som möjligt. De har även tagit fram nya avtal med fotografer som tar höjd för fri licensiering av media.

Västarvet: Genomför en process för att byta system till Primus. Bohusläns museums foton är migrerade och Naturhistoriska museets foton samt Kulturlagrets foton och föremål är på gång. Har antagit ett policy-dokument för upphovsrätt (Över minnesmuren (pdf)) och mottagandet har varit övervägande positivt. I detta dokument står det bl a att default-licens ska vara CC by-sa. Den samsökstjänst som används av Västarvet, Historiska museet, Tekniska museet, Kulturarv Östergötland och Kulturarv sydost finns i en ny version.

Göteborgs stadsmuseum: Använder Carlotta och kommer att leverera data om foton och föremål till K-samsök i början av 2013. Jobbar även med hur media ska märkas upp.

Stockhols läns museum: Kommer att leverera under 2013 tillsammans med andra institutioner som använder Collective access via en gemensam nod. Länsmuseet kommer endast att leverera media med Creative Commons och kikar just nu på avtalen mellan museet och hembygdsföreningar vilket behöver skriva om. De kikar även på hur de kan använda CC på text.

Statens museer för världskultur: Alla fyra museerna har mappat om mot version 1.1 av protokollet. Har experimenterat med ”magasinet”, den digitala versionen av en ny basutställning som använder K-samsök för att visa data om föremålen. Den finns att testa som webbapp.

Stockhoms stadsmuseum: Har utvecklat ”Digitala stadsmuseet” som ska implementeras i organisationen.  Planen är att kunna leverera till K-samsök under 2013. I Stockholms stad finns en policy kring öppna data vilket innebär generösa fria licenser där det är möjligt för museets media.

Tekniska museet: Är i slutfasen av att mappa om mot version 1.1 av protokollet, klart för drift i början av 2013. Alla bilder är uppmärkta med fria licenser.

På gång i K-samsök
Johan C berättade om vad som gjorts i K-samsök under hösten, bl a:

  • Kopplingar till Wikipedia och Wikimedia Commons har utvecklats vilket innebär att i de fall som det finns en länk som pekar på data i K-samsök kan K-samsöks UGC-hubb spara ner länken till artikeln eller bilden och visa den i Kringla och potentiellt andra tjänster.
  • En inloggad användare kan även lägga in länkar direkt i Kringla.
  • Utveckling av stöd för redundans vilket innebär att om K-samsök går ner finns det en server till som tar över vilket inte märks utåt.
  • Ny mappning mot Europeanas EDM (Europeana Data Model)

Under december 2012 genomförs en teknisk review av K-samsök för att säkerställa en stabil drift och förvaltning. Konsult Johan Behrenfeldt från Decerno deltog i mötet och presenterade uppdraget samt lyssnade och lärde. Frågor som ska besvaras är bl a:

  • Finns det andra sätt att lösa det som K-samsök gör idag?
  • Hur ser kvalitén på dokumentationen ut?
  • Finns det något hindrar att vi släpper K-samsök som öppen källkod (properitära delar/rutiner/kodpaket)?
  • Hur fungerar strukturen på den semantiska webben?
  • Finns det delar i koden som innehåller lösningar som idag kan lösas på ett bättre sätt?
  • Är koden/strukturen/dokumentationen tillräcklig för utvecklare som vill göra applikationer ovanpå datan i K-samsök?

I övrigt:

  • Under 2013 kommer konsolidering att genomföras och således kommer mindre mängd utveckling att genomföras. Den utvecklingen som trots allt utförs är beroende av vad informationsförvaltarna samlat prioriterar.
  • Det finns sedan juli 2012 en ny Informationsavdelning på Riksantikvarieämbetet. För att kunna bedriva ett effektivt myndighetsarbete kommer en processkartläggning och begreppsmodellering att genomföras under 2013.
  • Riksantikvarieämbetet kommer (inom ramen för och utanför K-samsök) att delta i Digisams arbete.

Diskussion om användargenererad information
Användargenererad information diskuterades. K-samsöks UGC-hubb (User Generated Content) är konstruerad på ett sådant sätt att den har potential att låta flera institutioner/K-samsöksutveklare använda den för att skriva och läsa data via ett API. Idag används den dock endast av Kringla. På detta sätt skulle UGC-data skapar i olika tjänster komma flera till nytta. Alla var överens om att idén är god. Ska Riksantikvarieämbetet erbjuda en sådan tjänst krävs det dock ett utredningsarbete kring myndighetens roll som förvaltare av dessa data då den kommer att vara unik och inte kopior som i fallet med K-samsöks data i övrigt. Per L från Västarvet berättade att i deras tjänst har man kunnat kommentera i ungefär två år. På denna tid har ungefär 2500 kommentarer skrivits varav ca 2300 varit av en typ som tillför information till samlingarna. Om man använder UGC-hubben som beskrivs ovan, hur får institutioner veta om t ex rättningsförslag eller frågor framkommer i en annan tjänst än deras egen?

Api:et
En fråga framkom om hur många som använder API:et idag. Johan C sa att det används i begränsad utsträckning och framför allt av institutionerna själva (klicka här för exempel). Det är en utmaning att nå ut med information om att API:et finns. Att säkerställa rättigheter till datan i K-samsök kan ses som ett första steg mot att mer offensivt jobba med detta. Det diskuterades vad API:et som kan göras om API:et används i olaglig verksamhet. Johan C sa att det går att begränsa tillgången till enskilda API-nycklar och att det hanteras på samma sätt som om annat material från institutionerna används i olagliga sammanhang.

Enkät
Johan C gick igenom enkäten som skickades ut i oktober. Den låga svarsfrekvensen gör att representativiteten kan ifrågasättas men ger ändå en hyffsad bild. Resultatet kan sammanfattas i:

  • 13 av de 32 institutioner som fick enkäten har svarat
  • De som svarade använder Primus, Carlotta, Sofie, MuseumPlus, Collective Access och egenutvecklade system.
  • 9/13 levererar data till K-samsök idag.

Svar från de som inte levererar idag (4 svar)

  • Samtliga kommer att leverera under 2013.
  • Samtliga använder eller är på gång att använda Creative Commons.
  • VIAF/Libris och Geonames används.

Svar från de som levererar idag (9 svar)

  • Använder allt ifrån version 0.98 till 1.1.
  • Mappning mot version 1.1 av protokollet är på gång, systembyte ”ställer till” det för några.
  • 6/9 använder Creative Commons mm helt eller delvis På gång hos resten med ett undantag.
  • 2/9 använder auktoritetsposter.
  • SMVK, Tekniska museet, SHM och Västarvet använder K-samsök för sök på egna webben.

Önskemål om utveckling

  • Önskemål kring bättre exempel och instruktioner för mappning.
  • Rensa parametrar.
  • Riktlinjer för hur institutioner kan jobba med Länkade öppna data inom ramen för K-samsök.
  • Samordning kring UGC (se ovan)
  • Gemensamma auktoriteter och ordlistor
  • Bättre mappning mot Europeana (se ovan)
  • Önskemål kring LIDO (se nedan)

Auktoriteter
Publika auktoriteter diskuterades. Hur fungerar det t ex i K-samsök som det finns flera poster som beskriver samma person? Johan C menade att det på den semantiska webben alltid kommer att finnas flera objekt som beskriver samma sak och vad man kan göra är att peka ihop dessa med en sameAs-relation. Fördelaktigt skulle det givetvis vara om flera kunde samarbeta och besluta vilka auktoriteter man ska peka på. Digisam har fått pengar av Vinnova för att kartlägga auktoriteter inom kulturarvsområdet.

Riksantikvarieämbetet avvaktar och ser vad som händer på Digisam men jobbar samtidigt vidare med sina egna databaser och använder t ex Libris person auth i Bebyggelseregistrets person-databas.

LIDO
Önskemål har framkommit från institutioner som använder Museum Plus och Collective Access att K-samsök kan leverera LIDO, t ex till Europeana. Att leverera LIDO direkt till K-samsök skulle även vara ett sätt för mindre institutioner som använder Museum Plus att kunna leverera data till K-samsök och Europeana. Det finns idag möjlighet att leverera LIDO direkt till Europeana. Riksantikvarieämbetet behöver diskutera hur K-samsök ska förhålla sig till LIDO. Ett statement kommer i början av 2013.

Ann-Sofie N sa att det även pågår ett projekt där representanter från Norge, Sverige och Finland ska översätta Spectrum till en nordisk version som kan vara intressant att följa.

Deltagare
Johan Carlström – Riksantikvarieämbetet
Karin Glasemann – Nationalmuseum
Julie Melin – Statens historiska museer
Per Lekholm – Västarvet
Lars Kennerstedt – Riksantikvarieämbetet
Börje Lewin – Riksantikvarieämbetet
Fredrik Andersson – Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet
Matts Ramberg – Tekniska museet
Magnus Johansson – Statens museer för världskultur
Johan Behrenfeldt – Decerno
Kristina Berg – Arkitekturmuseet
Pernilla Karlsson – Göteborgs stadsmuseum
Ann-Sofie Nygren – Stockholms länsmuseum
Ingrid Severin – Stockhoms stadsmuseum

Gästblogg: Fornminnen för iPad och iPhone

Per Gustås gästbloggar här om en app som de (IT-bolaget Per & Per) utvecklat baserat på fornminnesdata i K-samsök. Vi på Riksantikvarieämbetet har bidragit med support kring hur man använder K-samsöks API men är inte inblandade i appens form och funktionalitet.
>>Johan Carlström, Riksantikvarieämbetet

Minnesstenen över slaget vid Lena 1208

 

Appen Fornminnen för iPad och iPhone använder K-samsök för att visa information om fornminnen på en karta eller ett flygfoto. Fornminnen är utvecklad av IT-Bolaget Per & Per.

Vårt mål har varit att göra en lättanvänd app som gör det enkelt för den historieintresserade att hitta information om fornminnen. Informationen laddas in löpande när man panorerar över kartan. Många typer av fornminnen har unika ikoner så att man snabbt får en översikt. I appen kan man se en kortfattad beskrivning av fornminnet. Vill man, är det enkelt att hoppa vidare till Riksantikvarieämbetets Fornsök för att se all registrerad information.
Vidare:

  • Det finns stöd för GPS för att göra det lätt att hitta om man är ute och går.
  • Bokmärken gör det lätt att spara ”fynd”.
  • Delning på sociala medier gör det enkelt att tipsa bekanta ifall man hittat något man vill dela med sig av.

Redan visade fornminnen lagras i telefonen/plattan så att de kan visas även när det inte finns bra mobiltäckning, vilket i praktiken inte är så ovanligt när man rör sig ute i naturen. Dessutom sparar det pengar då man inte laddar ner data i onödan via mobilabonnemanget.

Bakom appen ligger K-samsök. Vi upplever tjänsten som snabb och enkelt att komma igång med. Det finns en hel del riktigt kraftfulla funktioner som gör att man kan bygga olika typer av tjänster. Den kartfokuserade appen vi har tagit fram är bara en approach av många som är möjlig att ta. Det är också mycket värdefullt att kunna filtrera vad man hämtar ner och därigenom hålla ner mängden data som hämtas.
Informationen är delvis ostrukturerad och kanske inte alltid enhetlig. Ett slott kan vara en anteckning, samtidigt som en enda utgrävning kan resultera i hundratals anteckningar där varje liten benbit är registrerad. Samtidigt får man komma ihåg att detta är ett register som används av yrkesmän/kvinnor och har byggts upp under årtionden. Det är säkert värt att jobba en del med datakvalitén i registret, samtidigt är det lite av charmen med det, att man verkligen kommer inpå källan.

Ett stor tack till Riksantikvarieämbetet för att man tillhandahåller all den här informationen på ett lätttillgängligt sätt för alla som vill lära sig mer om Sveriges historia.

Appen Fornminnen finns för nedladdning från Apple App Store

>> Per Gustås

Gästblogg: Agenter från Bebyggelseregistret i K-samsök

Byggmästare, arkitekter och andra upphovspersoner ur Bebyggelseregistret skördas nu till K-samsök, och är följaktligen sökbara via Kringla. Det är särskilt roligt för oss att kunna introducera en sökmöjlighet i Kringla som inte ens finns i Bebyggelseregistrets egen sökapplikation ännu.

Den information som finns om personerna i databasen är inte särskilt utförlig, det rör sig huvudsakligen om olika namnformer och levnadsdatum, men tillsammans med kopplingen till byggnaderna ger det en mycket bra överblick över en persons verksamhet.

För oss är detta ett stort steg framåt i vårt arbete med kvalitetssäkring av informationen i databasen, där personauktoriteter är en viktig del. Genom K-samsök/Kringla kan vi nu bland annat göra länkningar till auktoritetsregister och Wikipediaartiklar, jämföra andra institutioners personposter med våra egna och länka in bilder från Wikimedia Commons, i den mån det saknas bilder av objekt i Bebyggelseregistret.

Vi har redan förberett för de kommande stegen i kvalitetssäkringsarbetet. Ett underlag för rensning av dubbletter i personregistret ligger klart för implementering och uppgifter som underlättar identifiering av personerna har lagts till. Vi håller också på att utarbeta en plan för utökning av sök- och registreringsmöjligheterna, bland annat när det gäller länkningar till auktoriteter och andra källor.

Även organisationer (t ex arkitektkontor) är skördade till K-samsök.

Exempel:

>>Jonas Malmdal jobbar med Bebyggelseregistret på Riksantikvarieämbetet