Hack for Sweden

15-16 mars arrangeras Hack for Sweden för första gången. Det har som mål att öka användningen av myndigheters öppna och fria data och är ett samarbete mellan tretton olika myndigheter och organisationer, däribland Riksantikvarieämbetet. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets data.

K-samsök är givetvis en av datakällorna, och du som deltar i Hack for Sweden kan använda API-nyckeln hfswe för att komma åt historiska foton, fornlämningar, historiska byggnader och föremål från minnesinstitutioner.

Mer information om K-samsöks API

K-samsök 2013

Under 2013 skördade vi drygt 1 miljon nya objekt till K-samsök och ca 1,1 miljoner objekt ändrades (och skördades därmed om) vilket ger ett totalt antal på 5,35 miljoner objekt från 40 institutioner och 22 hembygdsföreningar vid årsskiftet.

Diagram över ökningen av antalet institutioner som går att skilja ut som separata datamängder

Diagram över ökningen av antalet institutioner som går att skilja ut som separata datamängder.

Under 2012 och i början av 2013 jobbade vi med att revidera det avtal/den överenskommelse som Riksantikvarieämbetet skriver med dem som levererar data till K-samsök. Tyvärr drog arbetet med avtalet ut på tiden och för att inte behöva skicka ut avtalet fler gånger bromsade vi uppskördningen av nya institutioner. När det nya avtalet skickades ut i april kunde vi åter skörda nya institutioner, totalt under året skördades data från 16 nya institutioner. Dessa var:

  • Aeroseum
  • Ajtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum
  • Enköpings museum
  • Försvarsmuseum Boden
  • Gotlands försvarsmuseum
  • Göteborgs stadsmuseum
  • Hemsö fästning
  • Karlsborgs fästningsmuseum
  • Kulturmagasinet, Helsingborgs museer
  • Malmö museer
  • Miliseum
  • Postmuseum
  • Skansen
  • Teknikland
  • Teleseum
  • The Unstraight Museum

Majoriteten av dessa använde ett system som redan kan leverera data till K-samsök, i dessa fall Carlotta och Primus. Undantaget är The Unstraight Museum som använder Collecive Access.

En intressant jämförelse är att jämföra antalet institutioner i K-samsök med det totala antalet museer m.fl. i Sverige. Vi utgick ifrån Riksförbundet Sveriges museers (RSM) lista över svenska museer och gjorde några tillägg från en rapport från Myndigheten för kulturanalys samt la till institutioner som levererar till K-samsök men som inte är ett museum (t ex Riksantikvarieämbetet). Till detta tillkommer 1445 arbetslivsmuseer (varav några även finns med i RSMs lista). Vår lista landade på 284 institutioner.

Av dessa levererar 14,1% till K-samsök. Detta innebär dock inte att det endast är 14,1% av den totala mängden kutlurarvsdata som är skördad, den siffran är troligtvis högre då flera av de stora centralmuseerna och Riksantikvarieämbetet redan levererar data. Den exakta siffran är dock svår att uppskatta.

Antalet länsmuseer (utifrån Länsmuseernas samarbetsråds lista) som levererar data är 17,4%. Antalet centralmuseer som levererar är 57,7%. Så även om antalet objekt och institutioner har ökat under året så finns det fortfarande mycket att göra. Flera institutioner har dock inga digitala samlingar eller har egna lösningar eller andra lösningar som idag inte kan skördas till K-samsök. Värt att betänka är att många institutioner använder systemet SOFIE som idag inte kan leverera data till K-samsök. Det är dock vår förhoppning att detta ska bli möjligt under 2014 och då finns det potentiellt 250 institutioner och föreningar varav tiotalet länsmuseer att skörda. Totalt handlar det om 3,5 milj objekt!

Under året gjorde vi en omskördning av data från K-samsök till Europeana enligt deras nya datamodell, EDM (Europeana Data Model). Då Europeana kräver att media som beskrivs ska vara uppmärkt enligt deras rättighetsmodell valde vi att endast leverera objekt med en korrekt licens. Detta innebär att det totala antalet objekt från K-samsök är (1,151,627 den 8 jan, då finns en del objekt utan licens kvar som inte rensats bort än) vilket är ca 100 000 objekt färre än vid förra årsskiftet. Dock levereras mer metadata och det framgår tydligt hur bilder mm får återanvändas. Utöver detta levereras drygt 812 000 objekt från FMIS via Carare. Vi kommer att jobba vidare med detta under 2014 för att kunna leverera så mycket som möjligt av innehållet i K-samsök till Europeana.

Under 2013 översattes även K-samsöks schema och resurser till OWL (Web Ontology Language) samt fick stöd för att ge svar på API-anrop i JSON-LD-format.

 

På gång under 2014
Utöver löpande förvaltning kommer vi att göra en översyn över systemförvaltningen på Riksantikvarieämbetet för att kunna uppnå en mer effektiv förvaltning med hög kvalitet. Vi bedömer att detta inte kommer att påverka support till API-användare och institutioner.

Något som har släpat efter i backlogen är möjligheten att få ut ordentlig statistik gällande användningen av API:et. Under början av 2014 kommer vi att jobba med detta och tanken är att denna statisk ska nås även publikt, åtminstone på sikt.

Vi kommer att fortsätta att testa SPARQL/Triple store för att möjliggöra mer avancerade sökningar. Vi kommer även att utreda hur man bästa kan leverera standardformat till K-samsök (t ex Lido).

Vi håller just nu på att planera för årets K-samsöksmöten. Vårens möte äger preliminärt rum i Göteborg den 25 mars samt i Visby i början av september. Mer info kommer.

>>Johan Carlström – systemansvarig för K-samsök

Uppdatering i K-samsök

Under gårdagen driftsatte vi ny funktionalitet i K-samsök. Dessa är framför allt två:

  • En möjlighet att få ett API-svar i formatet JSON-LD
  • K-samsöks schema.

JSON-LD
Om man vill ett objekt beskrivet som JSON-LD så kan man göra på två sätt:

  1. Man anger JSON-LD i path:n i URI innan objekts id:t, t.ex: http://kulturarvsdata.se/shm/object/jsonld/970897
  2. Man anger endast application/json, application/json-ld eller application/ld-json som Accept format i http-headern, samt anger inget format i URI:ns path, dvs: http://kulturarvsdata.se/shm/object/970897

Om man vill att svaret på api anrop ska vara i JSON så anger man application/json som Accept format i http-headern. Om api-anropets svar innehåller en eller flera rdf:er så kommer de vara serialiserade som JSON-LD.

Detta är en första version av denna funktion och vi är givetvis intresserade av all feedback vi kan få.

K-samsöks schema
K-samsöks schema och resurser har översatts till OWL (Web Ontology Language). Semantiskt ska de vara identiska med deras RDF-föregångare. En av anledningen till detta är att man ska kunna automatiskt validera sin rdf mot K-samsöks schema.

>> Johan Carlström är systemförvaltare för K-samsök

Sammanfattning av K-samsöksmötet 11-12/9 2013

I takt med att fler institutioner ansluter sig till K-samsök har vi märkt att vi behöver ändra mötesform. Mötet under hösten 2013 genomfördes med en ny form som sedan kommer att utvärderas och som kan ligga till grund för att göra framtida möten mer effektiva och konstruktiva.

Mötet genomfördes i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby lunch-lunch 11/9-12/9. Nedan följer en sammanställning av det mest tongivande som togs upp på mötet:

Diskussionsgrupper
Ett antal frågor diskuterades i smågrupper. Nedan följer ett urval av vad som diskuterades:

  • Hur ska vi tillsammans marknadsföra och få andra att använda K-samsöks API?
    - Lyfta fram goda exempel, både på innehåll och redan utvecklade appar. Fokusera på innehåll framför teknik.
    - Berikning, sammanlänkning och harmonisering skulle göra datan mer attraktiv att bygga vidare på.
    - Diskussion kring hur deltagarna själva kan marknadsföra API:et mot t ex pedagoger och chefer inom den egna organisationen. Bättre information och underlag efterlystes.
  • Vad blir museernas och K-samsöks roll i framtiden?
    - Ökad fokusering på webb och andra digitala tekniker. Digital närvaro ökar intresset på alla nivåer.
    - I o m att information blir mer tillgänglig kommer besökaren i framtiden att ställa mer komplexa frågor.
    - Ökat fokus på användarskapad data/information.
    - K-samsöks roll kan gå ifrån att aggregera data mer mot att tillhandahålla verktyg och/eller resurser som behövs för att skapa bryggor mellan olika typer av data.
  • Vilka tjänster kan man tänka sig finnas som baseras på K-samsök i framtiden?
    - Fler tjänster där användaren själv kan skapa egna ”utställningar”, grupperingar och samlingar.
    - Verktyg i stil med Europeana API tool efterlystes som ett ”expert” mer tekniskt sökgränssnitt i läget mellan Kringla (för grovövergripande) och API:n (för tekniskt), och för att enklare kunna utveckla appar.
    - Fler nischade appar, t ex fokuserade på en tidsperiod, koncept eller ort framför söktjänster som söker i ”allt”.
    - Tjänster som sänker tröskeln för att kunna delta i K-samsöksarbetet.
  • Vad är UGC (User Generated Content) och vem skapar det?
    - Hur kommer UGC skapat utanför en institution tillbaka till denna för att skapa största möjliga nytta?
    - Viktigt med att tydligt ange vad som är institutions-skapad data respektive UGC.
    - Även länkning som görs av användare bör använda sig av länkningsbara resurser.
    - Kan man ställa krav på att om tredje part skapar UGC i en app så ska denna återföras till K-samsök och/eller institutionen?Gemensam hantering av UGC skulle innebära att ”alla” kan dra nytta av UGC.
    - Typer av UGC som diskuterades: rättningar, kommentarer, lägga till bilder, länkningar mellan K-samsöksobjekt och externa resurser, tggar, geotaggar, gruppera objekt.

Kortpresentationer
Blocket innehöll fem presentationer á 15 min där presentatörerna anmält intresse i förväg. Dessa var:

  • Potentialen i Sofie – Daniel Lind (Västerbottens museum)
  • En webbapplikation för utställningen. Magasinet – En Etnografisk Skattkammare – Magnus Johansson (Statens museer för världskultur)
  • Infrastruktur för det digitala kulturarvet – Sanja Halling (Digisam)
  • Samtidsbild och Dela-med-dig – Christian Bajomi (Murberget), Ann-Sofie Nygren (Sthlm läns museum) och Johnny Blästa (Murberget)
  • Kulturnav – Kristina Berg (Arkitektur- och designcentrum)

Harmonisering av data
Ett ämne som återkom var hur institutionerna kan harmonisera data, åtminstone på en övergripande nivå. Att peka på gemensamma digitala resurser för tid, plats, händelse, agent (t ex person och organisation) skulle skapa bättre förutsättningar för att både söka fram data samt utveckla applikationer på innehållet i K-samsök. Detta skulle kunna göras både av institutionerna själva men även användarna. I det senare fallet kan det även handla om att knyta ihop objekt utifrån ej förutbestämda koncept utifrån intresse, forskningsområde mm.

Validator
Riksantikvarieämbetet har utvecklat en validator där den som förvaltar kulturarvsdata som ska levereras till K-samsök kan testa sina rdf:er för att undersöka om delar saknas eller används på fel sätt. Tanken är att nya och existerande institutioner ska använda validatorn före Riksantikvarieämbetet skördar data till sin testmiljö för vidare test. I o m detta kommer arbetet att kunna effektiviseras och problem och småfel åtgärdas i ett tidigt skede. Validatorn är inte driftsatt men kommer att bli tillgänglig som beta under hösten.

Arbetsgrupper
För att på ett effektivt sätt ta tillvara på idéer och feedback från informationsförvaltarna som sedan kan bereda frågor och ligga till grund för bättre fysiska möten kommer ett antal arbetsgrupper att sättas samman:

  • Utvecklingsgruppen – fokuserar på protokollet för att för att belysa oklarheter och komma med förslag på alternativa lösningar.
  • Vokabulärgruppen – fokuserar på hur gemensamma vokabulär som finns som länkningsbara resurser på internet kan användas för att harmonisera datan i K-samsök utifrån principerna kring länkade öppna data.
  • UGC-gruppen – fokuserar på hur användarskapad data kan användas för att binda ihop data i olika datamängder utifrån principerna kring länkade öppna data.

Mycket av det som framkom under gruppdiskussionerna skulle gå att jobba vidare inom arbetsgrupperna. Varje grupp har en sammankallande som leder arbetet, Riksantikvarieämbetet deltar vid behov. Varje grupp kommer att leverera en skriftlig rapport under 2014. Exakt upplägg, avgränsning, mål och tidsramar kommer att presenteras under hösten.

Sammanfattning och reflektioner
Då antalet deltagare var strax under 30 kändes denna mötesform mer konstruktiv och effektiv än tidigare. Att blanda olika typer av block (längre och kortare presentationer, diskussion osv) innebar att deltagarna kunde behålla skärpan genom mötet.
Att lägga mötet lunch-lunch innebär generellt en ökad kostnad för de inblandade (både arrangör och deltagare) men samtidigt skapar det möjligheter till separata möten och spontana samtal som inte möjliggörs annars.

En enkät har skickats ut till möstedeltagarna för att fånga upp åsikter om mötesformen. Resultatet tar vid med oss när vi ska anordna kommande möten.

>>Johan Carlström – systemansvarig för K-samsök

Info för deltagare i West Coast Big Apps

Runsten, fiskare och kyrkotant

Foto: Bengt A Lundberg (CC by), Carl Gustaf Rosenberg, Mårten Sjöbeck

Här kommer en del information som kan vara till nytta för dig som jobbar med K-samsöks API i allmänhet eller deltar i tävlingen West Coast Big Apps i synnerhet. Först och främst, kika på www.kringla.nu (som använder K-samsöks API) för att få exempel på vad som är möjligt att göra.

Via K-samsöks API når du drygt 5 miljoner objekt från kulturarvsinstitutioner runtom i Sverige:

  • Ca 800 000 fornminnen, t ex gravfält, runstenar och industrilämningar.
  • Ca 113 000 historiska/k-märkta byggnader, t ex slott och kyrkor.
  • Ca 750 000 fotografier, tagna från mitten av 1800-talet fram till idag.
  • Föremålsbeskrivningar och -bilder från svenska museer, allt från stenåldersyxor till iPhones.
  • Läs mer om samtliga objektstyper här.

Ungefär 2 miljoner av objekten har bilder kopplade till sig, och 1,5 miljoner har koordinater och kan placeras på en karta.

Två utmaningar vi ser idag är att öka användningen av spännande kulturarvsobjekt och att berika och kvalitetshöja innehållet i K-samsök. Vi är väldigt intresserade av att se API-tillämpningar som ger nya perspektiv och som låter användare interagera med kulturarv och historia på ett engagerande och lekfullt sätt.

  • Öka användningen av spännande kulturarv. Vilka nya perspektiv eller nya sammanhang går att hitta? Kan man göra spel som bygger på fornminnen eller museiföremål? Hur når man t ex seniorer eller barn genom API-tillämpningar?
  • Berika innehållet och höja kvaliteten. Hur kan användare bidra på ett lekfullt och smart sätt?

OBS! Använd API-nyckeln: wcba

Anrop mot K-samsök görs via http och svaret kommer i xml. Metadata är licensierad med CC0.

Vill du släppa din app publikt ombeds att respektera de upphovsrättsliga begränsningar för media som definieras i form av Creative Commonslicenser (se ävenhttp://www.ksamsok.se/resurser/rattigheter/).

Tips

  • Vill du vara säker på att få svar med objekts om har en bild, använd indexet thumbnailExists (thumbnailExists=”j”)
  • Foton med koordinater (drygt 26 000), hittas genom att använda indexet geoDataExists (geoDataExists=”j”) och filtrera på objektstypen ”foto”. miljö (se objektstyperhttp://www.ksamsok.se/resurser/protokoll-och-parametrar/objektstyper/).
  • På samma sätt går det att filtrera fram kulturmiljöobjekts t ex fornlämningar och skyddad bebyggelse med koordinater men filtrera på objektstypen ”miljö” eller ”byggnad”. Filtrera på serviceName=”fmi” (fornlämningar i FMIS) resp serviceName=”bbrb” (byggnader i Bebyggelseregistret) för att endast få fram fornlämningar och skyddad historisk bebyggelse.

För att få fram en viss typ av t ex föremål eller byggnad (t ex kyrkor), filtrera på ”itemClass”.

>> Johan Carlström – systemansvarig

Sammanfattning av K-samsöksmötet 4/6 2013

Mötet ägde rum på Riksakivet i Marieberg. Antalet deltagare var 10-12 personer fler än vad som deltagit på tidigare möten. Troligtvis kommer vi att behöva se över formen för mötet framöver. Mötet inleddes med en kort presentationsrunda. Då det tillkommit en hel del nya institutioner under första halvan av 2013 och många på mötet var nya ansikten inledde Johan C med en kort presentation av K-samsök; vad det består av och en kort historik. För den som vill läsa mer gjordes en oberoende teknisk review (pdf) under slutet av 2012 som ger en bra introduktion till vad K-samsök är.

Nya institutioner är under första halvåret av 2013 är (system nämns inom parentes):

  • Enköpings museum (Primus)
  • Göteborgs stadsmuseum (Carlotta)
  • Kulturmagasinet, Helsingborgs museer (Carlotta)
  • Postmuseum (Primus)
  • The Unstraight Museum (Collective Access)

Sveriges militärhistoriska arv (Primus)

  • Aeroseum
  • Försvarsmuseum Boden
  • Gotlands försvarsmuseum
  • Hemsö fästning
  • Karlsborgs fästningsmuseum
  • Miliseum
  • Teknikland
  • Teleseum

Viktiga komponenter i K-samsök är att skördade objekt tillgängliggörs i strukturerat rdf-format och som Länkade öppna data. Det finns ett öppet API för tjänsteutveckling av tredjepartsutvecklare. Metadata är fri att använda och märks med Creative Commons Zero. Media (t ex digitala bilder eller ljudklipp) märks upp enligt K-samsöks rättighetsmodell, t ex med Creative Commons. Ett urval av datasets levereras till Europeana.

Frågan väcktes om man kan leverera ljud till Europeana. Den möjligheten finns men det är oklart om det går att spela upp ett ljudklipp direkt på europeana.eu. Detta är i dagsläget inte möjligt i Kringla. Det diskuterades även om det finns en möjlighet att, i K-samsök, peka ur var i en ljudklipp aktuellt ljudklipp finns. Detta är inte möjligt i dagsläget.

Kort genomgång om vad som är på gång hos institutionerna

Stockholms läns museum – använder Collective Access. Jobbar med export i Lido-format.

Murberget – Håller på och går över till Collective Access. Efterlyser Lido för leverans till K-samsök och Europeana.

Göteborgs stadsmuseum – Jobbar f n med rättning och med att snygga till mappningen mot K-samsök. Har pågående digitaliseringsprojekt.

Gotlands museum – Håller på och migrerar till Collective Access.

Stockholms stadsmuseum – Jobbar med att koppla ihop olika tjänster på ”baksidan”. Ej aktuellt med leverans till K-samsök under 2013.

Enköpings museum – Jobbar med att publicera fler bilder.

Riksantikvarieämbetet/FMIS – jobbar med uppmärkning av bilder med Creative Commons.

Svenska filminstitutet – Tillgängliggör mer bilder och museiföremål.

Östergötlands museum – Använder SOFIE. Använder även S&S som använder K-samsök och som även Tekniska museet, Historiska museet, och Västarvet använder.

Sjöhistoriska museet – Jobbar med en policy för att märka bilder mm med Creative Commons. Har upphandlat ett nytt samlingssystem.

Statens historiska museer – Ska byta samlingssystem och jobbar även med en Birka-plattform. Här vill man använda K-samsök och är intresserade av UGC-hubben.

Statens musikverk – Har många olika typer av system/databaser. Levererar till Europeana i Lido-format genom MIMO. Dock så uppdaterars in deras data via MIMO. Kanske är K-samsök en smidigare väg att gå?

Arkitektur- och designcentrum – Jobbar med att uppdatera sin data. Allt rullar på.

Statens museer för världskutlur – Vissa utställningar återstår att leverera och önskar leverera personposter. Flera Carlotta-museer på gång till K-samsök. Kommer att utveckla vidare på ”Magasinet”.

LSH – Jobbar med ”Öppet bildarkiv” med CC-licenser som tillåter kommersiell användning. Efterlyser att kunna visa högupplösta bilder i Kringla. Donerar även bilder till Wikimedia Commons.

Nationalmuseum – Levererar inte till K-samsök idag. Håller på och mappas mot Lido. För interna diskussioner om CC-märkning.

Västarvet – Migrerar till Primus, just nu Kulturlagret och bilder från Naturhistoriska museet i Göteborg. Byter Id:n men sparar ner gamla Id:n för att behålla persistenta URI:er.

Diskussion om hur ändamålsenligt det är att visa institutionsnamn och databas-id i URI. Vid byte av system (och oftast id-nr i o m detta) behöver institutionen spara ner äldre id som en egenskap för att säkerställa persistenta URI:er.

Johan gick igenom vad som är på gång inom K-samsök.

  • Nytt avtal/överenskommelse och rättighetsmodell utskickat och flera institutioner har skrivit på.
  • Riksantikvarieämbetet har labbat med SPARQL och genomfört ett hack med Kungliga biblioteket m fl.
  • Under våren har utvecklarna på Riksantikvarieämbetet jobbat på att formalisera RDF-formatet vilket t ex kommer att innebära större möjlighet att automatiskt validera data inför leverans.
  • Under hösten kommer stöd för JSON-LD att implementeras.
  • Under hösten kommer en strategisk plan för 2014-2016 att tas fram. Detta kommer att diskuteras under mötet i september.
  • Riksantikvarieämbetet har mappat K-samsök mot EDM/Europeana och ny leverans kommer att göras under hösten.

Gruppen diskuterade hur man kan lyfta fram ”fin-föremål”. Detta skulle kunna låta sig göras genom att bl a institutionerna kommer överens om ett gemensamt tema och märker upp valda objekt med temats id. Johan berättade att det finns ett admin-gränssnitt där varje institution kan logga in och fylla i metadata om institutionen och tjänster som levereras. Där skulle man även kunna lägga in exempelobjekt. Dessa skulle dock vara svåra att söka fram.

Diskussion kring vilka målgrupper K-samsök har. Dessa är inte slutanvändare i första hand utan de som levererar data, de som kan utveckla applikationer samt de som kan beställa utveckling. Hur kan man t ex nå målgrupper på museer, t ex pedagoger som kan tänkas använda K-samsök. Hur kan forskare använda K-samsök?

Deltagare

Ann-Sofie Nygren – Stockholms läns museum
Börje Lewin – Riksantikvarieämbetet
Christian Bajomi – Murberget
Dan Johansson – Statens musikverk
Daniel Langhammer – Riksantikvarieämbetet
David Jansson – Statens museikverk
Eva Olandersson – Statens musikverk
Eva Vedin – Historiska museet
Fredrik Andersson – Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet
Henrik Jansson – Gotlands museum
Henrik Summanen – Riksantikvarieämbetet
Jan Boman – Östergötlands museum
Johan Carlström – Riksantikvarieämbetet
Julie Melin – Historiska museet
Karin Glasemann – Nationalmuseum
Kristina Berg – Arkitektur- och designcentrum
Linda Karlsberg – Enköpings museum
Magnus Johansson – Statens museer för världskultur
Malin Joakimson – Statens maritima museer
Markus Blomfeldt – Svenska filminstitutet
Matilda Karlsson – Riksantikvarieämbetet
Nina Persson – Historiska museet
Per Lekholm – Västarvet
Pernilla Karlsson – Göteborgs stadsmuseum
Robert Hall – Enköpings museum
Sanja Halling – Digisam/Riksarkivet
Sten-Åke Sandh – Stockholms stadsmuseum

Gästblogg: Göteborgs Stadsmuseum i K-samsök

Johann Jacob Sauters räknemaskin Foto: Klas Blomgren, Göteborgs stadsmuseum. (CC by-nc-nd)

Johann Jacob Sauters räknemaskin. Foto: Klas Blomgren, Göteborgs stadsmuseum. (CC by-nc-nd)

Göteborgs Stadsmuseum är ett kulturhistoriskt museum med fokus på västsvensk historia. Våra samlingars fokus är förstås Göteborg och dess omgivning, men här finns också mycket som speglar museets föregångares regionsvida uppdrag som inbegrep Västergötland, Bohuslän, Dalsland och norra Halland.

I dag räknar vi med ungefär 1 miljon föremål, 2 miljoner bilder och 100 000 skrifter i samlingarna. De huvudsakliga ämnesområdena är arkeologi, kultur/konsthistoriska föremål av alla de slag (musikinstrument, möbler, kläder och textilier, porslin och husgeråd, silver och guldsmide mm), teaterhistoria, industrihistoria, militärhistoria och skolhistoria.

Verksamheten har sina rötter i Göteborgs Museum, öppnat 1861. Museet ligger då som nu i Ostindiska huset vid Stora Hamnkanalen mitt i staden. Huset är från 1700-talets mitt och byggdes som huvudkontor och magasin för Svenska Ostindiska Kompaniet. Redan på 1830-talet öppnades ett museum i huset, en naturhistorisk samling ägd av Göteborgs Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle. Samlingen blev sedan en av grundplåtarna i Göteborgs Museum, som slog upp portarna i Ostindiska husets västra flygel den 20 december 1861.

Ostindiska huset byggdes ut på 1890-talet, men räckte ändå inte till för Göteborgs Museum och dess samlingar. Museet delades istället upp i ett antal fristående institutioner under 1900-talets första hälft, några i egna byggnader (så som Konstmuseet och Naturhistoriska museet), andra låg kvar i Ostindiska huset.  Mot slutet av århundradet vände trenden och man slår istället samman ett antal fristående museer för att skapa ett större, Göteborgs Stadsmuseum.  Bakgrunden till Stadsmuseets samlingar är därför brokig: de arkeologiska, historiska och militärhistoriska museerna var ursprungligen avdelningar i Göteborgs Museum medan Göteborgs Skolmuseum och Teaterhistoriska museet grundades av ideella krafter men som sedermera kommunaliserats. Industrimuseets samlingar slutligen hade sitt ursprung i Göteborgs 300-årsjubileumsutställning 1923, men grundades officiellt först på 1960-talet.

Tillgången till samlingarna
Arkiv, bibliotek och föremålssamlingar, liksom museets verksamhet på kulturmiljöområdet, synliggörs delvis genom utställningar, visningar och programpunkter i övrigt. Lika viktigt är dock att information, bilder och dokument kan spridas digitalt. Stadsmuseets arkiv- och föremålsdatabas, Carlotta, har funnits tillgänglig på webben sedan 2004, och vår bibliotekskatalog Mikromarc sedan 2009.

K-Samsök är en naturlig samarbetspartner för arbetet med tillgänglighet. Våra samlingar blir bitar i det stora pussel som utgör Göteborgs, Sveriges och Europas kulturarv och historia. Genom K-samsök kan samlingarna placeras i ett större sammanhang. De kan bidra till att skapa en fullständigare och klarare bild av både vår nutid och dåtid. Om inte, kan våra samlingar kanske ge någon en stunds avkoppling, ett nog så gott resultat.

Några söktips
Stadsmuseets omfattande samlingar rymmer både gammalt och nytt, högt och lågt. Till de äldre föremålen hör Äskekärrsskeppet – det enda svenska vikingatida skeppsfyndet – och Stalahackan. De arkeologiska samlingarna berikas ständigt genom utgrävningar; inom de kommande åren kommer vi bland annat ta emot föremål från Göteborgs föregångare Nya Lödöse.

Tekniska nymodigheter har alltid funnits, även om de onekligen sällan är så vackra som Johann Jacob Sauters räknemaskin från sekelskiftet 1800 – jämför med en nutida dator.  Vill man följa samhällets utveckling är läromedlen en bra utgångspunkt, t ex det sena 1800-talets läroböcker i Folkskolans läseboks många upplagor eller skolplanschernas lärdomar om hälsa och sunt leverne.

Det går också att följa Göteborgsområdets historia från forntid till modern tid genom våra utställningar som bland annat berättar om Ostindiska kompaniets tid, ”1700-talets Göteborg” och 1800-talens handelsstad, ”Folk i rörelse – 1800-talets Göteborg”.

Samlingarna skildrar även viktiga händelser i modern tid, så som bilder på uppror och demonstrationer eller föremål från kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001.  För den underhållningssugne, finns kostymer, scenmodeller, skisser och bilder från uppsättningar på Göteborgsscener, t ex Birgit Nilssons dräkt från Turandot, 1973.

För den som är intresserad av stadens utveckling, finns här bokstavligen miljontals bilder av Göteborg från grundandet fram till idag.

Vi hoppas att du skall hitta det du söker och mycket mer därtill. Har du frågor om Stadsmuseets samlingar och verksamhet? Gör gärna ett besök på www.stadsmuseum.goteborg.se. Här finns allt du behöver veta inför ett besök på museet eller om du vill ställa frågor till oss. Välkommen!

>> Pernilla Karlsson, bibliotekarie, Göteborgs Stadsmuseum