Reviderad version av avtalet/överenskommelsen

I slutet av 2010 tog vi fram en första versionen av avtalet/överenskommelsen som institutioner skriver på innan de börjar leverera data till K-samsök. Sedan dess har en del hänt, bl a har Europeana kommit med ett nytt avtal (Data Exchange Agreement). Vi har nu  reviderat avtalet och målet är att skapa så smidiga informationsflöden som möjligt från informationsleverantörer, via K-samsök och vidare till andra aggregatorer och tjänsteutvecklare.

Här kommer ett utkast till en ny version. Den som vill är välkommen att skicka in feedback t o m 31 augusti 2012. Skriv en kommentar här eller skicka till ksamsok [at] raa.se.

Förändringarna är:

  • Ökad tonvikt på att vi i K-samsök skiljer på metadata och innehåll (t ex en digital bildfil) när det kommer till rättigheter till dessa.
  • All metadata (dvs all textdata) som levereras till K-samsök kommer att tillgängliggöras som Creative Commons Zero (CC).
  • En ny punkt gällande att informationsförvaltaren garanterar att varje objekt mappas mot K-samsöks URI, även vid byte av system.
  • Metadata som leverars till K-samsök kan komma att skördas av fler aggregatorer än Europeana.
  • Förenkling av tvistes-klausulen.
Ytterligare ändringar kan tillkomma efter att feedback är inkommen.
Jag vill även påminna om att det i avtalet/överenskommelsen står att informationsförvaltaren förbinder sig att märka upp allt innehåll utifrån K-samsöks rättighetsmodell och att det än så länge saknas på majoriteten av innehållet.
Efter att vi mottagit feedback kommer vi att arbeta fram en färdig version och skicka ut till berörda institutioner för påskrift. Efter det har dessa 30 kalenderdagar på sig att skriva på och skicka tillbaka avtalet/överenskommelsen. Får vi inte in avtalet/överenskommelsen i tid kan det leda till att vi tar bort berörd metadata från K-samsök fram tills att detta är löst.

>>Johan Carlström – Systemförvaltare för K-samsök

Vi planerar ett möte för informationsförvaltare


Georgia? Fotograf: Delano, Jack, ca 1940.

Vi har ambitionen att kalla samman er som levererar data till K-samsök till ett möte strax efter semestrarna. Förslag på datum kommer snart men jag vill redan nu fråga om det finns något ni vill ta upp? Från Riksantikvarieämbetets sida finns bl a:

  • Nytt avtal och rättighetsmodell.
  • Leverans till Europeana (om-mappning till EDM, aktuella Europeana-projekt).
  • Det pågår flera samarbeten med Wikipedia/Wikimedia Sverige – Hur kan dessa samarbeten komma K-samsök till nytta på bästa sätt?

>> Johan Carlström – systemförvaltare för K-samsök

Gästblogg: K-samsök, Platsr och elevarbeten på Vara folkhögskola

Folkhögskolor driver som bekant en massa olika kurser men ”allmän kurs” finns på de flesta (alla?) ställen och skall ge högskolebehörighet. Där går elever utan gymnasiebehörighet, en grupp som vi normalt inte når så bra.

På Vara folkhögskola har man nu under våren i denna Allmänna kurs haft en fördjupning kring Sveriges historia efter 1810. Eleverna delades in grupper och tilldelades ämnen – utbildning, kvinnohistoria, arbete och social ställning, mode-kultur, kommunikationer, teknik och folkrörelsernas framväxt – med preciserade underrubriker. Eleverna har sedan med handledning av lärare fått fördjupa sig tämligen fritt inom ämnets ram. Inga särskilda krav ställdes på hur redovisningarna skulle gå till.
Jag ville undersöka hur en sådan målgrupp skulle kunna använda sig av K-samsök och platsr.se och för att få respons på hur de funkar, vad som kan förbättras osv.

Innan temakursen startade var jag på besök på skolan och demonstrerade K-samsök och Kringla, vi gjorde sökningar efter elevers och lärares förslag, tittade på hur man kunde använda Platsr som redovisningsform. Några personer från hembygdsföreningen var också närvarande vid denna genomgång.

Eleverna satte igång med sina fördjupningsarbete och arbetade med dem i fem veckor.
Efter redovisningarna träffade jag några av eleverna och lärarna för att få reda på hur de tyckte att tjänsterna var.
De flesta grupper hade försökt använda Västarvets sökgränssnitt som söker ner i K-samsök för att få fram information och bilder men utifrån de ämnen de fått tyckte de inte att de hittat så mycket användbart. Någon hade hittat fina tågbilder men var besviken på urvalet av gamla bilar. Jag frågade om de hade försökt med olika sökord t ex industri och sedan med fabrik eftersom det är svårt att veta hur objekten är registrerade. De sade de att de hade. Så till fördjupningsarbetet i historia hade de inte fått ut så mycket ur K-samsök.

Däremot hade många grottat ner sig i mer privata sökningar, kring platser eller släktingar. De tyckte att de var relativt enkelt att hitta föremål men skulle man leta efter personer så hittade man mest – föremål. Eleverna var lite irriterade över att när de sökte personer hittade de mest fotografer och det var inte detta de ville ha. Här krävde eleverna större precision i sökfunktionen. Här kommer utvecklingen av protokollet väl till pass där man kan beskriva roller tydligare.
Det var också bra att söka utifrån geografi var det allmänna omdömet.

Ingen av elevgrupperna hade utnyttjat platsr.se. Det hade däremot några personer från hembygdsföreningen där platsr.se väckte entusiasm.

>> Per Lekholm jobbar med digitaliserings- och IT-frågor på Västarvet

Tydliggörande kring Riksantikvarieämbetets ambition med K-samsök och tjänsteutveckling

Vi får en del frågor om utveckling från olika aktörer om utveckling av tredjepartstjänster och här kommer några punkter med svar på de vanligaste frågorna:

  • Riksantikvarieämbetets affärsmodell går ut på att via K-samsök stimulera och underlätta för flera att bygga applikationer på kulturarvsdata. Riksantikvarieämbetet tillhandahåller K-samsök med ett öppet API. Den som är intresserad av att utveckla e-tjänster baserat på kulturarvsdata kan kontakta ksamsok [at] raa.se för att få en API-nyckel.
  • Den som vill använda API:et går, i o m att de använder API-nyckeln, med på att följa K-samsöks användarvillkor.
  • Riksantikvarieämbetets ambition är att inte inleda samarbeten och finansiera enskilda aktörers e-tjänstutveckling. Däremot tillhandahåller vi support för ovan nämnda API.
  • Ambitionen är att innehållet i K-samsök ska vara så fritt att använda som möjligt. Metadata är fri att använda och utvecklare uppmanas att respektera den märkning som finns kopplat till innehåll (t ex digitala bilder). Idag, 2012, saknas märkning på en del innehåll. Vår ambition är att allt innehåll ska vara uppmärkt och maskinlästbart

>> Johan Carlström – systemförvaltare av K-samsök

Förslag på ny rättighetsmodell

För att skapa bättre harmoni med Europeana har vi reviderat K-samsöks rättighetsmodell (läs den nuvarande här). Nedan publicerar vi ett förslag på ny rättighetsmodell som vi vill ha kommenterar på. Modellen är tänkt att användas för att specificera vad en användare får göra med inlänkat material (t ex ett dokument, en digital bild eller ett filmklipp). Allt material vars metadata levereras till K-samsök ska märkas upp efter denna modell.

I denna modell ingår även att märka all levererad metadata med CC0 vilket skulle innebära att vi kan tillgängliggöra metadatan i K-samsök som Linked Open Data. Detta kommer att kräva en omformulering i avtalet mellan Riksantikvarieämbetet (i egenskap av förvaltare av K-samsök) och institutitutioner som levererar data. Vi jobbar med ett reviderat avtal och kommer att publicera det här, förhoppningsvis inom de närmaste veckorna.

Detta innebär även att rdf-resursen för rättigheter kommer att uppdateras vilket kan innebära om-mappning. Den kommer dock att vara bakåtkompatibel till stor del då t ex Creative Commons-licenser ser ut som tidigare. Som du säkert märker är modellen en kopia av Europeanas modell.

Förslaget

    • Public Domain Mark – Används för objekt vars skyddstid har gått ut (maximalt 70 år efter upphovsmannens död) eller som aldrig skyddats av upphovsrätt.
    • Creative Commons Zero – Används om informationsförvaltaren vill avsäga sig alla rättigheter till objektet och placera det i Public Domain.
    • Creative Commons – De sex ordinarie licenserna som bygger på att informationsförvaltaren äger upphovsrätten till materialet.
      • ERKÄNNANDE (CC BY)
      • ERKÄNNANDE DELA LIKA (CC BY-SA)
      • ERKÄNNANDE INGA BEARBETNINGAR (CC BY-ND)
      • ERKÄNNANDE ICKE KOMMERSIELL (CC BY-NC)
      • ERKÄNNANDE ICKE KOMMERSIELL DELA LIKA (CC BY-NC-SA)
      • ERKÄNNANDE ICKE KOMMERSIELL INGA BEARBETNINGAR (CC BY-NC-ND)
    • Unknown – Avvänds för objekt där upphovsmannen inte är känd, sk Orphan Works.

Det finns även en möjlighet att leverera metadata om objekt som är helt skyddade av upphovsrätten. Dessa märks på följande sätt:

      • Rights reserved – free access – Objektet finns tillgängligt för alla i sin helhet men får inte återanvändas utan tillstånd.
      • Rights reserved – paid access – Objektet finns tillgängligt på nätet men måste betala för att se det i sin helhet (t ex via en engångskostnad eller prenumeration)
      • Rights reserved – restricted access – Tillgången till objektet är begränsat på andra sätt än att användaren måste betala för det, t ex registrering eller annan kontrollerad tillgång.

Vi är osäkra på om de tre sista ska få en svensk översättning eller om det görs i applikationerna. Vad tycker du?

Läs tidigare inlägg om Europeanas och K-samsöks rättighetemodeller här och här.

>> Johan Carlström – systemförvaltare för K-samsök

Detta händer i K-samsök just nu och framöver

Den första februari 2012 driftsattes version 1.1 av K-samsök (läs här för att få en sammanfattning av vilka ändringar och tilläggs som gjordes). Sedan dess har vi uppdaterat dokumentationen och mappar för närvarande själva om informationen i Bebyggelseregistret mot version 1.1. I övrigt så är, vad vi känner till, SMVK med Magnus Johansson i spetsen samt kulturIT/Primus igång med att mappa om mot version 1.1.

SMVK har även implementerat K-samsök som samsökningsfunktion på sina nya webbplatser. Snyggt!

Infrastrukturen kring K-samsök – Wikipedia, UGC, auktoriteter
Med tekniken utvecklas också möjligheterna att knyta in K-samsöks information mot andra informationsmängder. En av de viktigaste är Wikipedia som fanns med från start i K-samsöksprojektet som en viktig informationskälla att ansluta till. Därför  kommer vi att under sommaren inleda arbetet med att skapa funktioner för att länka K-samsök till relevanta Wikipediaartiklar. Det ska också finnas  möjlighet att göra denna länkning manuellt och lagra dessa  länkar för återanvändning i myndighetens UGC-hub. UGC-hubben (User Generated Content) är en speciell lagringsplats för den information som användarna skapat. Det kan t ex handla om länkar eller taggar. I en förlängning ska den som vill hämta denna användarinformation från UGC-hubbens egna API.

Samarbetet med Riksarkivet och Kungliga biblioteket kring auktoriteter
Idag är inte det stora problemet att hitta information på webben utan att hitta rätt information. Ett sätt att lösa detta är att använda auktoriteter – webbplatser som definierar olika företeelser, som man kan länka till och därmed veta att man menar samma objekt. Riksantikvarieämbetet för tillsammans med Riksarkivet och Kungl. Biblioteket en dialog med Digisam kring hur denna infrastruktur bör se ut för att fungera så bra som möjligt.

Ny licensmodell
Europeanas rättighetsmodell erbjuder idag en mer heltäckande modell för olika typer av material. Det har därför blivit aktuellt att vi göra justeringar i K-samsöks existerande modell. Syftet är att K-samsöks och Europeanas modeller så långt som möjligt är harmoniserade. Den nya modellen ska så långt som möjligt vara bakåtkompatibel med tidigare versioner.

Den största skillnaden mot tidigare är att Europeana tar höjd för att kunna skörda metadata om objekt som är skyddat av upphovsrätt eller kräver att användaren betalar för  fullständig tillgång. Ett förslag på ny modell kommer att publiceras på www.ksamsok.se. Den färdiga versionen kommer att publiceras på www.ksamsok.se/resurser/rattigheter/.

Nytt avtal/överenskommelse
På samma sätt som för licensmodellen gör vi nu även justeringar i avtalet och även här för att förtydliga samt harmonisera med Europeana. Ett utkast kommer att läggas ut på www.ksamsok.se för feedback och återkoppling. När detta är godkänt kommer nya avtal att skickas ut för påskrift. Förändringarna går i korthet ut på:

  • All metadata (dvs all textdata) kommer att få licensen CC0 (Creative Commons Zero). Liksom tidigare så görs skillnad på metadata och objekt (t ex den scannade bilden) där den senare märks upp enligt rättighetsmodellen ovan.
  • Objekt (t ex digitala bilder) som inte märks upp enligt licensmodellen kommer att få märkningen ”Full upphovsrätt” vilket innebär begränsad tillgänglighet och användbarhet för användarna och tredjepartsutvecklare. Detta medför även en risk att material som inte längre skyddas av upphovsrätten riskerar att, felaktigt, märkas så att möjligheterna att återanvända och sprida dessa begränsas.

För att skilja på metadata och t ex digitala bilder så kallar vi det senare just nu för ”content” då det är detta begrepp som Europeana använder. Förslag på bättre benämning mottages gärna.

LIDO, EDM och CIDOC-CRM
För att underlätta leverans mot K-samsök jobbar vi även med att mappa K-samsök mot  standardformaten LIDO, EDM och CIDOC-CRM. Inga av dessa kan levereras vidare av K-samsök idag.

Kort genomgång:

  • LIDO – Det mest utvecklade formatet för informationsutbyte inom museivärlden.
  • EDM – Europeanas informationsmodell,
  • CIDOC-CRM – En konceptuell modell för att beskriva information inom museer, LIDO bygger på CIDOC-CRM.

Port mot LSH/MuseumPlus
Koden till den port som Riksantikvarieämbetet utvecklade för att kunna skörda data från LSH/MuseumPlus finns publicerad här: http://www.ksamsok.se/om-k-samsok/att-leverera-data/

Nytillskott i K-samsök
Senaste nytillskottet till K-samsök är Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museet. LSH har även poster om personer och händelser vilket de kommer att leverera när de mappat mot K.samsök 1.1. Åtkomsten till personer och händelser var skälet till att Riksantikvarieämbetet bidrog till att utveckla porten till MuseumPlus-museerna.

Nyanställda – Marcus Smith
Marcus Smith började att jobba på Riksantikvarieämbetet i Visby den andra april. Han kommer närmast från The Council for British Archaeology i York och kommer framför allt att jobba med frågor kring att effektivisera hanteringen av den information som föds inom arkeologin, framför allt aggregerad information om undersökningar (”undersökningsregister”) samt lagring av fältdokumentation (ffa GIS dataset). I och med att denna data ska länkas till innehållet i K-samsök kommer Marcus att arbeta en del med K-samsök och då framförallt med kulturmiljödata.

Europeana
I år har två Europeanarelaterade projekt startats där svenska museer deltar; Europeana Fashion och Partage Plus. Projekten är på olika sätt kravställare på K-samsök och vi får se på vilket sätt det påverkar K-samsöksarbetet i övrigt. Vi ser gärna att vi i god tid får signaler om  tidsåtgång eller behov av systemutveckling för att kunna planera och prioritera. Även våra resurser är ändliga.

Gästblogg: LSH i K-samsök

Målningen ”Vertumnus” av Giuseppe Arcimboldo (1527-1593) (målningen finns på Skoklosters slott).

Målningen ”Vertumnus” av Giuseppe Arcimboldo (1527-1593) (målningen finns på Skoklosters slott).

Sedan ett antal veckor finns Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets (LSH) föremål tillgängliga via K-samsök. Äntligen ges möjligheten att söka bland de tre museernas fantastiska samlingar som innehåller bl.a. måleri, vapen, möbler och dräkter. Samtidigt ges möjligheten att hitta lite mer udda inslag i de tre museernas samlingar, föremål som besökare inte vanligtvis kan få ta del av vid ett museibesök.

De tre museerna ingår sedan 1978 i en statlig myndighet där arbetet med att digitalt registrera har pågått sedan myndighetens början. Att med datorns hjälp registrera och katalogisera föremålssamlingar påbörjades på Skoklosters slott redan 1967 då slottet köptes av svenska staten. Den s.k. Skoklosterblanketten har här sitt ursprung, en blankett som konstruerades inför dataregistreringen av föremålssamlingarna. Blanketten har sedan använts flitigt av många museer runt om i landet. Från den allra tidigaste dataregistreringen har sedan flera olika databassystem använts för registrering och katalogisering av de tre museernas samlingar.

År 2008 påbörjade Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet ett stort databasprojekt där flera olika databassystem inom myndigheten migrerades till ett gemensamt system – MuseumPlus. Utöver de tre museernas föremålssamlingar finns nu även Skoklosters slotts boksamling och Livrustkammarens boksamling i det gemensamma systemet. Databasprojektet hade som mål att sammanföra museernas samlingar, men fram för allt att tillgängliggöra dem.

Under 2011 har databasen publicerats på LSH:s webbplats och med hjälp från Riksantikvarieämbetet har informationen kunnat skördas till K-samsök. I K-samsök finns i dagsläget 66129 föremål och 19050 böcker. Bland dessa föremål och böcker visas 27024 med bild, och arbetet med att digitalisera och fotografera samlingarna fortsätter löpande i samband med utställningsprojekt och publikationer.

Att kunna bidra med information till K-samsök är ett viktigt arbete för de tre museerna. Möjligheten till samsökning bland många museisamlingar ger nya och spännande förutsättningar att kontextualisera föremålen.

>> Fredrik Andersson - Digital samordnare, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.

Uppdatering i dokumentationen (version 1.1)

När man, i rdf, hänvisar till en annan resurs eller objekt med ett unikt ID har det tidigare i dokumentationen stått att det ska göras enligt modellen:

<isVisualizedBy>http://www.domän/institution/tjänst/id</isVisualizedBy>

Eftersom standard för rdf är att använda rdf:resource så kommer vi i o m version 1.1 att rekommendera modellen:

<isVisualizedBy rdf:resource=”http://www.domän/institution/tjänst/id”/>

Båda varianterna fungerar, den första dock senast till 30 juni 2013.

>> Johan Carlstöm – systemförvaltare för K-samsök

 

Gästblogg: Världskulturmuseernas nya webb och söktjänst


Kinesiska gravfiguriner av lergods från Tang-dynastin (618-906 e.Kr.), föreställande besökare med sannolik hemvist i Väst-, Central och Sydasien. Foto: Karl Zetterström

Nu har vi samlat alla fyra Världskulturmuseernas* utbud på en plats. Den nya webben (www.varldskulturmuseerna.se) har varit tillgänglig på svenska sedan den 7 mars, men kommer fortsatt att vara under uppbyggnad den närmaste månaden. Under tiden vill vi gärna ha feedback för att göra webben så bra som möjligt. Därefter görs den engelska versionen.

Vi vill att den nya webben ska förmedla det lustfyllda, spännande och intressanta i museiupplevelsen och vad museerna har att erbjuda. Vi har därför lagt stor vikt vid det visuella uttrycket.

Den nya webben är också plattform för vår kommande satsning på digital och social media där vi tagit de första stegen på Världskulturmuseet. Designkonceptet är gjort av Cordovan Communication i Göteborg. Strategi, interaktionsdesign, mobilutveckling samt utveckling i publiceringsverktyget EPiServer är utförd av NetRelations i Göteborg.

Som nämnts i tidigare bloggpost är det i den nya webben också möjligt att söka i Världskulturmuseernas hela föremålssamling. Tack vare K-samsök har detta varit möjligt sedan 2009 genom andra samsökningstjänster men alltså inte från vår egen sajt. Det var självklart att vi skulle använda en lösning som gick mot K-samsök även om det hade varit möjligt att göra ett gränssnitt mot endast de fyra museernas Carlotta-databaser.  Fördelarna med K-samsök är givetvis att man har möjlighet att utnyttja många fler källor och att man kan samverka kring och dra nytta av gemensamma lösningar.

Katana som finns på Östasiatiska msueet

Det fanns också en tidig ambition att gå in i det samarbete och använda den gemensamma lösning som t.ex. Västarvet, Tekniska museet och Östergötlands museum  använder. I slutändan fick vi på grund av tidsbrist med hjälp av Netrelations mycket snabbt ta fram en enklare och ”råare” lösning som vi räknar med ska förbättras och utvecklas längre fram i samverkan med andra k-samsöksanvändare.

Men trots enkelheten finns det sökmöjligheter för användaren som i nuläget vad jag vet inte finns i andra k-samsöktjänster. Vi är själva väldigt nöjda med möjligheten att kunna kryssa i ”Något av orden” i sökningar.  Ett användarexempel är när man vill söka på ett land med flera olika benämningar, t.ex. ”Zimbabwe Rhodesia”. Med tanke på att Medelhavsmuseets föremålsinformation är på engelska är det bra att kunna kombinera svenska och engelska sökord (exempelvis ”elfenben* ivory”).

>> Magnus Johansson är digitaliseringskoordinator vid Världskulturmuseerna

* I Statens museer för världskultur ingår Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Världskulturmuseet.

Statens museer för världskultur samsöker med K-samsök

Statens museer för världskultur (SMVK) har nyligen lanserat nya webbplatser för de museer som ingår i myndigheten*. För att samsöka i de olika museernas databaser använder de K-samsök för sök och presentation av sökträffar. När du sedan klickar på en sökträff så öppnas själva objektet upp i ett gränssnitt som hämtar data direkt från respektive Carlotta-databas (exempel).

Klicka här för fler exempel på e-tjänster som använder K-samsök.

>>Johan Carlström – systemförvaltare för K-samsök

* I Statens museer för världskultur ingår Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Världskulturmuseet.