Ny API-medtod: Välj vilka element du får i svaret

Vi har fått önskemål om att, i ett API-anrop, kunna definiera vilka element man får tillbaka i svaret. Övriga metoder fungerar som de gjorde före denna uppdatering. Såhär går det till:

recordschema

Recordschema anger vilket record-schema som skall användas för söksvaret, dvs vilket
(XML-)format svarsposterna ska ha. Du kan antingen begära en posts hela
RDF, dess presentationsdata eller valfria fält.
Default är att postens RDF returneras om parametern utelämnas.
Möjliga värden är: rdf, presentation, xml

Exempel: recordSchema=xml

http://www.kulturarvsdata.se/ksamsok/api?x-api=test&method=search&query=geoDataExists=j&recordSchema=xml&fields=itemDescription,itemLabel,lon,lat

PARAMETRAR

fields (obligatorisk om recordSchema=xml, annars oanvänd, se ovan)
Anger vilka fält du önskar i svaret. Nästan alla index man kan söka på
kan anges här i en kommaseparerad lista. Utöver dem även vissa extrafält
som tex thumbnail för att få en posts tumnagel. Fältet itemId läggs
också alltid till i svaret även om den inte finns angiven.
Möjliga värden är: kommaseparerad lista av nästan alla sökbara index
samt thumbnail, url, lon (longitud) och lat (latitud).

Exempel: recordSchema=xml&fields=itemId,itemLabel

http://www.kulturarvsdata.se/ksamsok/api?x-api=test&method=search&query=text=yxa&recordSchema=xml&fields=itemLabel,itemDescription,thumbnail,url

http://www.kulturarvsdata.se/ksamsok/api?x-api=test&method=search&query=geoDataExists=j&recordSchema=xml&fields=itemLabel,itemDescription,lon,lat

>>Johan Carlström – systemförvaltare

Avtal/överenskommelse för leverans till K-samsök – ny version

Efter feedback och en vända med våra verksjurister har vi tagit fram ett nytt utkast av avtalet/överenskommelsen mellan Riksantikvarieämbetet och de som levererar data till K-samsök. Vad som är nytt är strukturen, vi har slagit ihop vissa delar och skurit ner på mängden text. Viss information med sådant som är bra att veta för informationsförvaltare har flyttats till ett separat dokument. Vi tar emot ytterligare feedback fram t o m 2012-11-15.

Avtalet/överenskommelsen (pdf)

Ytterligare information för informationsförvaltare (pdf)

Bilaga 1 – CC0

Bilaga 2 – K-samsöks rättighetsmodell (pdf)

>>Johan Carlström – systemansvarig för K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Sammanfattning av K-samöksmöte 11/9-2012

Mötet ägde rum i Stora Sessionssalen på Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Efter en kort presentationsrunda gick vi varvet runt där företrädare för olika institutioner och system fick berätta om vad som är på gång i respektive verksamhet.

Tekniska museet (Matts Ramberg) levererar idag all sin data till K-samsök. De har planerat ommappning mot version 1.1 men är inte riktigt där än. De använder K-samsök i sitt lokala sök (samma tekniska lösning som även används av Västarvet, Historiska museet, Kulturarv Östergötland och Kulturarv Blekinge).

Världskulturmuseerna (Magnus Johansson) har nyligen uppdaterat sina databaser till senaste versionen av Carlotta (3.2) och har då mappat om mot version 1.1 av K-samsök. De då även levererat händelser och är på gång med Agenter. De kommer att peka på Libris personauktoritet där det är möjligt. En diskussion uppstod om vilka auktoritetsposter som är bäst att pekas och i dagsläget är VIAF eller Libris de som funkar bäst. Det diskuterades även att det skulle vara bra med ett dedicerat element för länkar till Wikipedia.

Svenska Hällristningsforskningsarkiv (SHFA, Ulf Bertilsson) är en forskningsinfrastruktur som långtidslagras hos SND (svensk nationell datatjänst). De har inte planerat in en ommappning mot version 1.1 av K-samsök. De kommer att jobba med att lägga in danskt hällristningsmaterial och kommer även att lägga in poster om personer som sedan kommer att kunna skördas som agenter av K-samsök.

Dramawebben (Marika Lagerkrantz) jobbar för närvarande med handskrivet material som scannas och metadatasätts. De håller på och kikar på Creative Commons etc. XML-kodar alla texter utifrån TEI-standard. De ska mappa om och undersöker för närvarande hur omfattande arbete det skulle kunna vara.

Västarvet (Per Lekholm) driver för närvarande ett digitaliseringsprojetk men det scannade materialet läggs inte ut då man håller på och byter system till Primus. De kommer även att använda Primus arkeologi-modul. Västarvet jobbar med rättigheterna till bilder, har tagit beslut om att de bilder de själva äger upphovsrätten till ska märkas med CC-by-sa.

Nordiska museet (Ulrika Sundberg) levererar via Primus. Deltar i Europeana Fashion. De jobbar med rättigheter, ambitionen är att börja med att sätta CC by på föremålsbilder som de själva har upphovsrätten till.

Riksantikvarieämbetet/FMIS (Antonia Baumert/Mia Carlsson) planerar migrering till ny plattform, efter det mappa FMIS om till version 1.1. De jobbar med att reda ut rättigheter till bildmaterialet (utöver scannade bokuppslag) där det finns många olika typer av material, t ex sonar och bilder som är ett resultat av ett KML-beslut. Bilder kopplade till KML-beslut tillhör staten om de inte är tagna av professionella fotografer. Ambitionen är att använda CC-by så långt det är möjligt.

Riksantikvarieämbetet/BBR (Jonas Malmdal) har under våren utvecklat en ny port mot K-samsök och då mappat om mot version 1.1. Närmast i tid man vill fokusera på är agenter. De har samma problem med bilder som FMIS.

Arkitekturmuseet (Kristina Berg) jobbar med rättigheter, foton som de äger rättigheterna till kommer att få Public Domain Mark och CC-by. Poster för scannade ritningar kommer att läggas ut men utan bild till att börja med.

Primus Sverige (Kristina Berg): Det finns totalt 16 svenska institutioner som använder Primus och ommappning mot version 1.1 görs centralt. Det är lite oklart varför det tar tid men förhoppningsvis bör det vara klart före slutet av oktober. Primus jobbar med att införa auktoritetsposter (KulturNav) som de även kommer att tillgängliggöra så att andra än Primus-institutioner kan använda sig av detta.

Collective Access (Ann-Sofie Bygren) har haft personalomsättning men planerar att kunna göra ett test mot K-samsök före årsskiftet. De kommer att använda sig av standarden Spectrum.

Stockholms Stadsmuseum (Ingrid Severin) planerar att kunna leverera till K-samsök under 2013.

På gång i K-samsök
Det gicks igenom vad som gjorts inom K-samsök under året samt vad som planeras under hösten.

  • Labb kring att koppla ihop K-samsöks-objekt med Wikipedia-artiklar. Har koppling till Riksantikvarieämbetets projekt med Wikipedian in Residence. (pågående)
  • Säkring av stabilitet och drift (utfört).
  • Labb med databas för användargenererat innehåll kopplat till K-samöksobjekt. (pågående)
  • Funderingar kring att koppla ihop K-samsök med Libris på samma sätt som med t ex Wikipedia-artiklar. (planerat)
  • Ommappning mot Europeanas protokoll.(planerat)
  • Diskussion kring LIDO, det finns önskemål om att kunna leverera LIDO till K-samsök som K-samsök sedan kan ”skicka vidare”. Genom att mappa K-samsök mot LIDO skulle vi öppna upp mot flera standarder och underlätta mappning mot t ex Europeana. (planerat)
  • Utveckling av API:et så att man kan definiera vilka element man vill få i svaret när man skickar en fråga. (planerat)

Vi diskuterade om syftet med att leverera till K-samsök. Konsensus rådde kring att ett av institutionernas syften med att leverera till K-samsök är att nå så många som möjligt, att bli en del av en digital kulturarvsallmänning. Det handlar även om utbyte mellan institutioner, dela erfarenheter och hantera problem och utmaningar gemensamt. K-samsök kan även ses som en ”katalysator” som gjort man man blivit tvungen att se utanför det egna systemet och fått en möjlighet att jämföra med andra för att se brister i den egna datan. För SHFA är K-samsök ett sätt att ta sig an forsningens/läroverkens tredje uppgift.

Att delta i arbetet kring K-samsök är även ett sätt att lära sig tänka på nytt sätt, att träna sig i att tänka annorlunda.

Något många ser som en utmaning är att det kan vara ett problem att hitta det man söker i en allt större mängd data och material. Ett större samarbete med pedagoger och verktyg skulle behövas för att skapa urval eller låta användarna skapa urval.

Unstraight
Unstraight Museum är ett projekt som går ut på att lyfta fram icke normativa perspektiv på museisamlingar. De har utvecklat en webbplats där användarna kan lägga in foton på olika saker och beskriva varför det är unstraight för dem. Potentialen finns att metoden kan användas för många fler perspektiv på samlingar. En idé från deras sida är att de som lägger in föremål i databaser på museer taggar föremål med ”unstraight” och sedan beskriver varför de anser detta. Detta kan sedan skördas av K-samsök och visas på The Unstright Museums webbplats (och andra applikationer som använder K-samsöks API). Det har även diskuterats att skörda dessa objekt via K-samsök och spara ner i The Unstraight Museums databas. De använder databasen Collective Access och ansvarar för att bygga en koppling mot K-samsök som andra museer kan använda, t ex Stockholms Läns Museum, Gotlands Museum och Murberget. Att bygga ut museernas databaser med denna funktion kan vara omfattande och behöver planeras i förväg, ett alternativ skulle vara att använda ett gemensamt tema och spara ner kommentarerna om ”varför” i UGC-databasen. Båda dessa kan sedan skördas till K-samsök som har stöd för detta redan idag.

Nytt avtal
Johan C lyfte frågan att inte skörda data till K-samsök som saknar uppmärkt innehåll (t ex bilder). Konsensus rådde att det inte är en bra väg att gå att märka upp omärkt material med t ex ”skyddat” eller ”oklart” eftersom det blir oklart vad som är korrekt uppmärkt och skapar otydlighet i hela systemet. Dessutom försvårar det leverans till Europeana. Johan kommer att diskutera uppmärkningsdelen internt och arbeta fram en ny version av avtalet.

Det  diskuterades vad som händer om en tredjepartsutvecklare lider ekonomisk skada pga att det finns felaktigheter i data. Det tydliggöras i användarvillkor för API:et att felaktigheter kan förekomma men informationsförvaltarna behöver upplysas om det också i avtalet med Riksantikvarieämbetet.

Deltagare:
Lars  Lundqvist – Riksantikvarieämbetet
Matts Ramberg – Tekniska Museet
Magnus Johansson – Statens Museer för Världskultur
Catarina Bertilsson – SHFA
Ulf Bertilsson – SHFA
Marika Lagercrantz – Dramawebben
Ulrika Lindgren – Dramawebben
Per Lekholm – Västarvet
Sanja Halling – Digisam
Ulrika Sundberg – Nordiska Museet
Antonia Baumert – Riksantikvarieämbetet
Mia Carlsson – Riksantikvarieämbetet
Jonas Malmdal – Riksantikvarieämbetet
Kristina Berg – Arkitekturmuseet/Primus Sverige
Sören Lindström  – Stockholms Stadsmuseum
Henrik Summanen – Riksantikvarieämbetet
Mikael Almehag – Stockholms Stadsmuseum
Ann-Sofie Nygren – Stockholms Läns Museum/Collective Access
Ingrid Severin – Stockholms Stadsmuseum
Johan Carlström – Riksantikvaireämbetet

>>Johan Carlström är systemförvaltare för K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Varför bör kulturarvsdata finnas i K-samsök?

Vilka fördelar har informationsförvaltarna – museerna och de andra leverantörerna – av K-samsök? Denna inte helt ovanliga fråga brukar normalt sett besvaras med att ”det förstås är bra att kunna samsöka i de olika samlingarna”. Jag skulle vilja besvara den på ett annat sätt och med lite andra synvinklar. Först några rader om det allmänna lilla helvete av förkortningar som man måste ta sig igenom så fort man närmar sig den något mer tekniska sidan av webben. Många, inte minst jag själv, har ryggat när texter som beskriver digital information är packade med förkortningar av teknisk art. Det är som en mur som byggts upp mellan en tekniskt bevandrad läsare, och någon från ett annat område. När en ny domän uppenbarar sig i språket är detta dock oundvikligt, och det finns mängder av exempel genom historien. Och för att göra saken lite värre tänke jag nu förklara den inledande frågan i denna post med tre förkortningar, men inte utan att också gå igenom vad begreppen betyder. De är centrala för att förstå framtidens infrastruktur för information:
  • LOD
  • API
  • UGC

Detta är vad K-samsök erbjuder. Jag vågar också säga att det med något enstaka undantag är helt omöjligt för informationsförvaltarna att erhålla detta utan just K-samsök. Det är därför K-samsök idag är så viktigt.

LOD (Linked Open Data), har säkert många hört talas om. Nu i somras startade regeringen en plats där man ska samla alla resurser, och Vinnova som fått detta uppdrag av regeringen har en egen och mycket informationsrik sida på temat. Länkade Öppna Data handlar i korthet om att publicera sin information enligt en standard som möjliggör för andra att länka till resurserna på ett strukturerat sätt, och använda resurserna utan trassel med copyrights, betalningar eller speciallösningar. I all enkelhet går det ut på att man skapar RDF:er och lägger ut på webben. Dessa är möjliga för maskiner att tolka, vilket skapar möjligheten att kombinera en mängd olika datakällor för att nå nya höjder av förståelse. Ni har kanske bilden ovan av molnet med länkade öppna data? Nästan längst till höger ser ni K-samsök, med det engelska namnet Swedish Open Cultural Heritage.
Men för att andra program ska kunna komma åt informationen behövs ett gränssnitt för detta, vilket kallas API (Application Programming Interface). Detta finns för K-samsök, och gör det möjligt för vem som helst där ute, med lite kunskaper i programmering, att bygga en tjänst som hämtar allt eller delar av den information som lagras i K-samsök. Det finns sådana tjänster idag, t ex Kringla, Fornfynd (för Iphone) och ett antal andra applikationer. Det mesta tyder på att den här typen av tjänster på sikt kommer att ersätta ”sök i våra samlingar”-tjänster på museiwebbsidor, eftersom berikandet av informationen, till exempel länkningar till andra objekt, eller till Wikipedia, sker på K-samsöks nivå. Eller så bygger man om sina egna söktjänster på museerna och hämtar informationen direkt från K-samsök, som på Världskulturmuseerna.

 

Med de mängder information som blir aktuella när man går från analogt till digitalt är det svårt för de anställda på de ansvariga institutionerna att hantera objekten. Det handlar ju om miljontals objekt och fel i dessa informationsmängder blir oundvikliga. Dessutom så finns stort behov av att länka, förändra eller på andra sätt berika objektinformationen. Detta kan man lösa genom att låta användarna själva korrigera, kommentera och länka materialet. Det är dock viktigt ur juridisk synvinkel att skilja detta material från det som verifierats eller på andra sätt kontrollerats av institutionerna. UGC (User Generated Content) står för all denna informationsberikning. Möjligheten att använda användare för att berika informationen är knappast ny, Wikipedia har till exempel mer än tio år på nacken. Men den är stadigt växande. I Kringla finns det nu möjlighet att lägga in länkar till Wikipedia, och till andra K-samsökobjekt. Dessa sparas i en speciell databas och kommer att finnas tillgänglig för alla som vill bygga applikationer på den information som K-samsök tillhandahåller.

 

Sammantaget hoppas jag att denna lilla genomgång gör det möjligt att få en bättre förståelse för varför K-samsök finns, och varför en stor mängd av fördelarna med digital information idag inte blir möjliga att utnyttja om man som institution inte har med sin information i K-samsök.

 

>> Henrik Summanen jobbar med bl a K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Hur många objekt använder CC i K-samsök?

Vår Wikipedian in Residence, Lennart Guldbrandsson, frågade hur mycket av datan i K-samsök som använder Creative Commons eller Public Domain Mark. Det finns inget enkelt sätt få fram informationen men efter lite URL-hackande i Kringla så fick jag fram att av de objekt som har en tumnagel (exklusive inventeringsböcker i FMIS) använder 1 025 279 st (av 2 071 826 st) objekt elementet mediaLicense för att ange hur bilden får återanvändas (med ffa Creative Commons och Public Domain Mark).

Många av bilderna är märkta med de mer restriktiva varianterna av Creative Commons (t ex Creative Commons Erkännande Ickekommersiell IngaBearbetningar (CC-by-nc-nd)) vilket försvårar återanvändning då användaren t ex inte får förändra bilden eller använda den kommersiellt (vilket i sig ibland kan vara svårt att definiera). Det omöjliggör dessutom användning i Wikipedia som endast tillåter de två friaste licenserna Creative Commons Erkänannde (CC-by) och Creative Commons Erkännande DelaLika (CC-by-sa).

Siffran är ganska imponerande men det är inte fler än ca 50% av objekten med bild som är uppmärkta idag vilket försvårar användning av dem via API:et. Målet är att all media (bilder, pdf:er, ljud osv) ska vara uppmärkta. Detta är även något som institutioner som levererar data till K-samsök förbinder sig att göra i o m att de skriver på avtalet/överenskommelsen. Även Europeana ställer krav att allt content/innehåll som levereras ska vara uppmärkt. Det finns i princip två sätt att lösa detta:

  • Dölja de objekt som har media men som inte använder mediaLicense samt att inte leverera objekten vidare till Europeana.
  • Märka upp dessa o-märkta objekt med ”Rights reserved – free access” enligt den kommande rättighetsmodellen vilket innebär att den som vill använda bilden måste kontakta respektive institution. Detta kommer även att innebära att innehåll som inte längre skyddas av upphovsrätt felaktigt får en märkning som kraftigt försvårar möjligheten till återanvändning.
I förslaget till nytt avtal för leverans till K-samsök är det punkt två som står utskriven men vi har inte beslutat exakt hur vi ska göra än. Skriv gärna en kommentar om du har något att tillägga!
>> Johan Carlström – systemansvarig för K-samsök

Fornfynd – fornminnen direkt i telefonen

Idag blev jag uppmärksammad på att Fornfynd, en app i vilken du kan söka fram fornminnen direkt i din iPhone, ligger på App stores topplista över mest nedladdade appar. Fornfynd har funnits för nedladdning sedan 2011 och använder K-samsöks API för att hämta data från FMIS (dvs data om fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar). Troligtvis har topp-placeringen något att göra med att MacWorld presenterade Fornfynd som dagens iPhone-app den 19/6. Appen har sålts i några tusen exemplar på det dryga år den legat ute.

 

Detta är ett bra exempel på vad som kan hända när man släpper sin data fritt för användning av tredje part. Det väcker även en del tankar kring det som kallas ”kommersiell användning”. Appen kostar 15 kr vilket rimligtvis borde klassas som kommersiellt. Detta gäller även innehåll, t ex digitala bilder. Ett foto med Creative Commons-licensen Creative Commons Erkännande IckeKommersiellt skulle t ex inte gå att använda i en sådan app. Dessutom riskerar man att hamna i en gränsdragningsproblematik där man, som användare, måste avgöra vad som är t ex kommersiellt och risken finns alltid att man väljer att inte använda t ex en bild för att vara på den säkra sidan. Friare och öppnare licenser leder således till färre problem för tredje part (utvecklare, turism, skola mm) som vill använda metadata och innehåll.

Under hösten kommer vi att implementera ett nytt avtal/överenskommelse som de institutioner som levererar data till K-samsök skriver på (finns att läsa som förslag/utkast). I detta ingår bl a att all metadata märks upp med Creative Commons Zero (CC0) vilket säkerställer att den metadata man hittar i K-samsök är fri att använda, även kommersiellt. Eventuellt innehåll (t ex digitala bilder) som det finns länkar till i metadatan kan dock vara skyddat på annat sätt (t ex med Creative Commons).

>> Johan Carlström är systemansvarig för K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Reviderad version av avtalet/överenskommelsen

I slutet av 2010 tog vi fram en första versionen av avtalet/överenskommelsen som institutioner skriver på innan de börjar leverera data till K-samsök. Sedan dess har en del hänt, bl a har Europeana kommit med ett nytt avtal (Data Exchange Agreement). Vi har nu  reviderat avtalet och målet är att skapa så smidiga informationsflöden som möjligt från informationsleverantörer, via K-samsök och vidare till andra aggregatorer och tjänsteutvecklare.

Här kommer ett utkast till en ny version. Den som vill är välkommen att skicka in feedback t o m 31 augusti 2012. Skriv en kommentar här eller skicka till ksamsok [at] raa.se.

Förändringarna är:

  • Ökad tonvikt på att vi i K-samsök skiljer på metadata och innehåll (t ex en digital bildfil) när det kommer till rättigheter till dessa.
  • All metadata (dvs all textdata) som levereras till K-samsök kommer att tillgängliggöras som Creative Commons Zero (CC).
  • En ny punkt gällande att informationsförvaltaren garanterar att varje objekt mappas mot K-samsöks URI, även vid byte av system.
  • Metadata som leverars till K-samsök kan komma att skördas av fler aggregatorer än Europeana.
  • Förenkling av tvistes-klausulen.
Ytterligare ändringar kan tillkomma efter att feedback är inkommen.
Jag vill även påminna om att det i avtalet/överenskommelsen står att informationsförvaltaren förbinder sig att märka upp allt innehåll utifrån K-samsöks rättighetsmodell och att det än så länge saknas på majoriteten av innehållet.
Efter att vi mottagit feedback kommer vi att arbeta fram en färdig version och skicka ut till berörda institutioner för påskrift. Efter det har dessa 30 kalenderdagar på sig att skriva på och skicka tillbaka avtalet/överenskommelsen. Får vi inte in avtalet/överenskommelsen i tid kan det leda till att vi tar bort berörd metadata från K-samsök fram tills att detta är löst.

>>Johan Carlström – Systemförvaltare för K-samsök

Vi planerar ett möte för informationsförvaltare


Georgia? Fotograf: Delano, Jack, ca 1940.

Vi har ambitionen att kalla samman er som levererar data till K-samsök till ett möte strax efter semestrarna. Förslag på datum kommer snart men jag vill redan nu fråga om det finns något ni vill ta upp? Från Riksantikvarieämbetets sida finns bl a:

  • Nytt avtal och rättighetsmodell.
  • Leverans till Europeana (om-mappning till EDM, aktuella Europeana-projekt).
  • Det pågår flera samarbeten med Wikipedia/Wikimedia Sverige – Hur kan dessa samarbeten komma K-samsök till nytta på bästa sätt?

>> Johan Carlström – systemförvaltare för K-samsök

Gästblogg: K-samsök, Platsr och elevarbeten på Vara folkhögskola

Folkhögskolor driver som bekant en massa olika kurser men ”allmän kurs” finns på de flesta (alla?) ställen och skall ge högskolebehörighet. Där går elever utan gymnasiebehörighet, en grupp som vi normalt inte når så bra.

På Vara folkhögskola har man nu under våren i denna Allmänna kurs haft en fördjupning kring Sveriges historia efter 1810. Eleverna delades in grupper och tilldelades ämnen – utbildning, kvinnohistoria, arbete och social ställning, mode-kultur, kommunikationer, teknik och folkrörelsernas framväxt – med preciserade underrubriker. Eleverna har sedan med handledning av lärare fått fördjupa sig tämligen fritt inom ämnets ram. Inga särskilda krav ställdes på hur redovisningarna skulle gå till.
Jag ville undersöka hur en sådan målgrupp skulle kunna använda sig av K-samsök och platsr.se och för att få respons på hur de funkar, vad som kan förbättras osv.

Innan temakursen startade var jag på besök på skolan och demonstrerade K-samsök och Kringla, vi gjorde sökningar efter elevers och lärares förslag, tittade på hur man kunde använda Platsr som redovisningsform. Några personer från hembygdsföreningen var också närvarande vid denna genomgång.

Eleverna satte igång med sina fördjupningsarbete och arbetade med dem i fem veckor.
Efter redovisningarna träffade jag några av eleverna och lärarna för att få reda på hur de tyckte att tjänsterna var.
De flesta grupper hade försökt använda Västarvets sökgränssnitt som söker ner i K-samsök för att få fram information och bilder men utifrån de ämnen de fått tyckte de inte att de hittat så mycket användbart. Någon hade hittat fina tågbilder men var besviken på urvalet av gamla bilar. Jag frågade om de hade försökt med olika sökord t ex industri och sedan med fabrik eftersom det är svårt att veta hur objekten är registrerade. De sade de att de hade. Så till fördjupningsarbetet i historia hade de inte fått ut så mycket ur K-samsök.

Däremot hade många grottat ner sig i mer privata sökningar, kring platser eller släktingar. De tyckte att de var relativt enkelt att hitta föremål men skulle man leta efter personer så hittade man mest – föremål. Eleverna var lite irriterade över att när de sökte personer hittade de mest fotografer och det var inte detta de ville ha. Här krävde eleverna större precision i sökfunktionen. Här kommer utvecklingen av protokollet väl till pass där man kan beskriva roller tydligare.
Det var också bra att söka utifrån geografi var det allmänna omdömet.

Ingen av elevgrupperna hade utnyttjat platsr.se. Det hade däremot några personer från hembygdsföreningen där platsr.se väckte entusiasm.

>> Per Lekholm jobbar med digitaliserings- och IT-frågor på Västarvet

Tydliggörande kring Riksantikvarieämbetets ambition med K-samsök och tjänsteutveckling

Vi får en del frågor om utveckling från olika aktörer om utveckling av tredjepartstjänster och här kommer några punkter med svar på de vanligaste frågorna:

  • Riksantikvarieämbetets affärsmodell går ut på att via K-samsök stimulera och underlätta för flera att bygga applikationer på kulturarvsdata. Riksantikvarieämbetet tillhandahåller K-samsök med ett öppet API. Den som är intresserad av att utveckla e-tjänster baserat på kulturarvsdata kan kontakta ksamsok [at] raa.se för att få en API-nyckel.
  • Den som vill använda API:et går, i o m att de använder API-nyckeln, med på att följa K-samsöks användarvillkor.
  • Riksantikvarieämbetets ambition är att inte inleda samarbeten och finansiera enskilda aktörers e-tjänstutveckling. Däremot tillhandahåller vi support för ovan nämnda API.
  • Ambitionen är att innehållet i K-samsök ska vara så fritt att använda som möjligt. Metadata är fri att använda och utvecklare uppmanas att respektera den märkning som finns kopplat till innehåll (t ex digitala bilder). Idag, 2012, saknas märkning på en del innehåll. Vår ambition är att allt innehåll ska vara uppmärkt och maskinlästbart

>> Johan Carlström – systemförvaltare av K-samsök