Förslag på ny rättighetsmodell

För att skapa bättre harmoni med Europeana har vi reviderat K-samsöks rättighetsmodell (läs den nuvarande här). Nedan publicerar vi ett förslag på ny rättighetsmodell som vi vill ha kommenterar på. Modellen är tänkt att användas för att specificera vad en användare får göra med inlänkat material (t ex ett dokument, en digital bild eller ett filmklipp). Allt material vars metadata levereras till K-samsök ska märkas upp efter denna modell.

I denna modell ingår även att märka all levererad metadata med CC0 vilket skulle innebära att vi kan tillgängliggöra metadatan i K-samsök som Linked Open Data. Detta kommer att kräva en omformulering i avtalet mellan Riksantikvarieämbetet (i egenskap av förvaltare av K-samsök) och institutitutioner som levererar data. Vi jobbar med ett reviderat avtal och kommer att publicera det här, förhoppningsvis inom de närmaste veckorna.

Detta innebär även att rdf-resursen för rättigheter kommer att uppdateras vilket kan innebära om-mappning. Den kommer dock att vara bakåtkompatibel till stor del då t ex Creative Commons-licenser ser ut som tidigare. Som du säkert märker är modellen en kopia av Europeanas modell.

Förslaget

    • Public Domain Mark – Används för objekt vars skyddstid har gått ut (maximalt 70 år efter upphovsmannens död) eller som aldrig skyddats av upphovsrätt.
    • Creative Commons Zero – Används om informationsförvaltaren vill avsäga sig alla rättigheter till objektet och placera det i Public Domain.
    • Creative Commons – De sex ordinarie licenserna som bygger på att informationsförvaltaren äger upphovsrätten till materialet.
      • ERKÄNNANDE (CC BY)
      • ERKÄNNANDE DELA LIKA (CC BY-SA)
      • ERKÄNNANDE INGA BEARBETNINGAR (CC BY-ND)
      • ERKÄNNANDE ICKE KOMMERSIELL (CC BY-NC)
      • ERKÄNNANDE ICKE KOMMERSIELL DELA LIKA (CC BY-NC-SA)
      • ERKÄNNANDE ICKE KOMMERSIELL INGA BEARBETNINGAR (CC BY-NC-ND)
    • Unknown – Avvänds för objekt där upphovsmannen inte är känd, sk Orphan Works.

Det finns även en möjlighet att leverera metadata om objekt som är helt skyddade av upphovsrätten. Dessa märks på följande sätt:

      • Rights reserved – free access – Objektet finns tillgängligt för alla i sin helhet men får inte återanvändas utan tillstånd.
      • Rights reserved – paid access – Objektet finns tillgängligt på nätet men måste betala för att se det i sin helhet (t ex via en engångskostnad eller prenumeration)
      • Rights reserved – restricted access – Tillgången till objektet är begränsat på andra sätt än att användaren måste betala för det, t ex registrering eller annan kontrollerad tillgång.

Vi är osäkra på om de tre sista ska få en svensk översättning eller om det görs i applikationerna. Vad tycker du?

Läs tidigare inlägg om Europeanas och K-samsöks rättighetemodeller här och här.

>> Johan Carlström – systemförvaltare för K-samsök

Detta händer i K-samsök just nu och framöver

Den första februari 2012 driftsattes version 1.1 av K-samsök (läs här för att få en sammanfattning av vilka ändringar och tilläggs som gjordes). Sedan dess har vi uppdaterat dokumentationen och mappar för närvarande själva om informationen i Bebyggelseregistret mot version 1.1. I övrigt så är, vad vi känner till, SMVK med Magnus Johansson i spetsen samt kulturIT/Primus igång med att mappa om mot version 1.1.

SMVK har även implementerat K-samsök som samsökningsfunktion på sina nya webbplatser. Snyggt!

Infrastrukturen kring K-samsök – Wikipedia, UGC, auktoriteter
Med tekniken utvecklas också möjligheterna att knyta in K-samsöks information mot andra informationsmängder. En av de viktigaste är Wikipedia som fanns med från start i K-samsöksprojektet som en viktig informationskälla att ansluta till. Därför  kommer vi att under sommaren inleda arbetet med att skapa funktioner för att länka K-samsök till relevanta Wikipediaartiklar. Det ska också finnas  möjlighet att göra denna länkning manuellt och lagra dessa  länkar för återanvändning i myndighetens UGC-hub. UGC-hubben (User Generated Content) är en speciell lagringsplats för den information som användarna skapat. Det kan t ex handla om länkar eller taggar. I en förlängning ska den som vill hämta denna användarinformation från UGC-hubbens egna API.

Samarbetet med Riksarkivet och Kungliga biblioteket kring auktoriteter
Idag är inte det stora problemet att hitta information på webben utan att hitta rätt information. Ett sätt att lösa detta är att använda auktoriteter – webbplatser som definierar olika företeelser, som man kan länka till och därmed veta att man menar samma objekt. Riksantikvarieämbetet för tillsammans med Riksarkivet och Kungl. Biblioteket en dialog med Digisam kring hur denna infrastruktur bör se ut för att fungera så bra som möjligt.

Ny licensmodell
Europeanas rättighetsmodell erbjuder idag en mer heltäckande modell för olika typer av material. Det har därför blivit aktuellt att vi göra justeringar i K-samsöks existerande modell. Syftet är att K-samsöks och Europeanas modeller så långt som möjligt är harmoniserade. Den nya modellen ska så långt som möjligt vara bakåtkompatibel med tidigare versioner.

Den största skillnaden mot tidigare är att Europeana tar höjd för att kunna skörda metadata om objekt som är skyddat av upphovsrätt eller kräver att användaren betalar för  fullständig tillgång. Ett förslag på ny modell kommer att publiceras på www.ksamsok.se. Den färdiga versionen kommer att publiceras på www.ksamsok.se/resurser/rattigheter/.

Nytt avtal/överenskommelse
På samma sätt som för licensmodellen gör vi nu även justeringar i avtalet och även här för att förtydliga samt harmonisera med Europeana. Ett utkast kommer att läggas ut på www.ksamsok.se för feedback och återkoppling. När detta är godkänt kommer nya avtal att skickas ut för påskrift. Förändringarna går i korthet ut på:

  • All metadata (dvs all textdata) kommer att få licensen CC0 (Creative Commons Zero). Liksom tidigare så görs skillnad på metadata och objekt (t ex den scannade bilden) där den senare märks upp enligt rättighetsmodellen ovan.
  • Objekt (t ex digitala bilder) som inte märks upp enligt licensmodellen kommer att få märkningen ”Full upphovsrätt” vilket innebär begränsad tillgänglighet och användbarhet för användarna och tredjepartsutvecklare. Detta medför även en risk att material som inte längre skyddas av upphovsrätten riskerar att, felaktigt, märkas så att möjligheterna att återanvända och sprida dessa begränsas.

För att skilja på metadata och t ex digitala bilder så kallar vi det senare just nu för ”content” då det är detta begrepp som Europeana använder. Förslag på bättre benämning mottages gärna.

LIDO, EDM och CIDOC-CRM
För att underlätta leverans mot K-samsök jobbar vi även med att mappa K-samsök mot  standardformaten LIDO, EDM och CIDOC-CRM. Inga av dessa kan levereras vidare av K-samsök idag.

Kort genomgång:

  • LIDO – Det mest utvecklade formatet för informationsutbyte inom museivärlden.
  • EDM – Europeanas informationsmodell,
  • CIDOC-CRM – En konceptuell modell för att beskriva information inom museer, LIDO bygger på CIDOC-CRM.

Port mot LSH/MuseumPlus
Koden till den port som Riksantikvarieämbetet utvecklade för att kunna skörda data från LSH/MuseumPlus finns publicerad här: http://www.ksamsok.se/om-k-samsok/att-leverera-data/

Nytillskott i K-samsök
Senaste nytillskottet till K-samsök är Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museet. LSH har även poster om personer och händelser vilket de kommer att leverera när de mappat mot K.samsök 1.1. Åtkomsten till personer och händelser var skälet till att Riksantikvarieämbetet bidrog till att utveckla porten till MuseumPlus-museerna.

Nyanställda – Marcus Smith
Marcus Smith började att jobba på Riksantikvarieämbetet i Visby den andra april. Han kommer närmast från The Council for British Archaeology i York och kommer framför allt att jobba med frågor kring att effektivisera hanteringen av den information som föds inom arkeologin, framför allt aggregerad information om undersökningar (”undersökningsregister”) samt lagring av fältdokumentation (ffa GIS dataset). I och med att denna data ska länkas till innehållet i K-samsök kommer Marcus att arbeta en del med K-samsök och då framförallt med kulturmiljödata.

Europeana
I år har två Europeanarelaterade projekt startats där svenska museer deltar; Europeana Fashion och Partage Plus. Projekten är på olika sätt kravställare på K-samsök och vi får se på vilket sätt det påverkar K-samsöksarbetet i övrigt. Vi ser gärna att vi i god tid får signaler om  tidsåtgång eller behov av systemutveckling för att kunna planera och prioritera. Även våra resurser är ändliga.

Gästblogg: LSH i K-samsök

Målningen ”Vertumnus” av Giuseppe Arcimboldo (1527-1593) (målningen finns på Skoklosters slott).

Målningen ”Vertumnus” av Giuseppe Arcimboldo (1527-1593) (målningen finns på Skoklosters slott).

Sedan ett antal veckor finns Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets (LSH) föremål tillgängliga via K-samsök. Äntligen ges möjligheten att söka bland de tre museernas fantastiska samlingar som innehåller bl.a. måleri, vapen, möbler och dräkter. Samtidigt ges möjligheten att hitta lite mer udda inslag i de tre museernas samlingar, föremål som besökare inte vanligtvis kan få ta del av vid ett museibesök.

De tre museerna ingår sedan 1978 i en statlig myndighet där arbetet med att digitalt registrera har pågått sedan myndighetens början. Att med datorns hjälp registrera och katalogisera föremålssamlingar påbörjades på Skoklosters slott redan 1967 då slottet köptes av svenska staten. Den s.k. Skoklosterblanketten har här sitt ursprung, en blankett som konstruerades inför dataregistreringen av föremålssamlingarna. Blanketten har sedan använts flitigt av många museer runt om i landet. Från den allra tidigaste dataregistreringen har sedan flera olika databassystem använts för registrering och katalogisering av de tre museernas samlingar.

År 2008 påbörjade Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet ett stort databasprojekt där flera olika databassystem inom myndigheten migrerades till ett gemensamt system – MuseumPlus. Utöver de tre museernas föremålssamlingar finns nu även Skoklosters slotts boksamling och Livrustkammarens boksamling i det gemensamma systemet. Databasprojektet hade som mål att sammanföra museernas samlingar, men fram för allt att tillgängliggöra dem.

Under 2011 har databasen publicerats på LSH:s webbplats och med hjälp från Riksantikvarieämbetet har informationen kunnat skördas till K-samsök. I K-samsök finns i dagsläget 66129 föremål och 19050 böcker. Bland dessa föremål och böcker visas 27024 med bild, och arbetet med att digitalisera och fotografera samlingarna fortsätter löpande i samband med utställningsprojekt och publikationer.

Att kunna bidra med information till K-samsök är ett viktigt arbete för de tre museerna. Möjligheten till samsökning bland många museisamlingar ger nya och spännande förutsättningar att kontextualisera föremålen.

>> Fredrik Andersson - Digital samordnare, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.

Uppdatering i dokumentationen (version 1.1)

När man, i rdf, hänvisar till en annan resurs eller objekt med ett unikt ID har det tidigare i dokumentationen stått att det ska göras enligt modellen:

<isVisualizedBy>http://www.domän/institution/tjänst/id</isVisualizedBy>

Eftersom standard för rdf är att använda rdf:resource så kommer vi i o m version 1.1 att rekommendera modellen:

<isVisualizedBy rdf:resource=”http://www.domän/institution/tjänst/id”/>

Båda varianterna fungerar, den första dock senast till 30 juni 2013.

>> Johan Carlstöm – systemförvaltare för K-samsök

 

Gästblogg: Världskulturmuseernas nya webb och söktjänst


Kinesiska gravfiguriner av lergods från Tang-dynastin (618-906 e.Kr.), föreställande besökare med sannolik hemvist i Väst-, Central och Sydasien. Foto: Karl Zetterström

Nu har vi samlat alla fyra Världskulturmuseernas* utbud på en plats. Den nya webben (www.varldskulturmuseerna.se) har varit tillgänglig på svenska sedan den 7 mars, men kommer fortsatt att vara under uppbyggnad den närmaste månaden. Under tiden vill vi gärna ha feedback för att göra webben så bra som möjligt. Därefter görs den engelska versionen.

Vi vill att den nya webben ska förmedla det lustfyllda, spännande och intressanta i museiupplevelsen och vad museerna har att erbjuda. Vi har därför lagt stor vikt vid det visuella uttrycket.

Den nya webben är också plattform för vår kommande satsning på digital och social media där vi tagit de första stegen på Världskulturmuseet. Designkonceptet är gjort av Cordovan Communication i Göteborg. Strategi, interaktionsdesign, mobilutveckling samt utveckling i publiceringsverktyget EPiServer är utförd av NetRelations i Göteborg.

Som nämnts i tidigare bloggpost är det i den nya webben också möjligt att söka i Världskulturmuseernas hela föremålssamling. Tack vare K-samsök har detta varit möjligt sedan 2009 genom andra samsökningstjänster men alltså inte från vår egen sajt. Det var självklart att vi skulle använda en lösning som gick mot K-samsök även om det hade varit möjligt att göra ett gränssnitt mot endast de fyra museernas Carlotta-databaser.  Fördelarna med K-samsök är givetvis att man har möjlighet att utnyttja många fler källor och att man kan samverka kring och dra nytta av gemensamma lösningar.

Katana som finns på Östasiatiska msueet

Det fanns också en tidig ambition att gå in i det samarbete och använda den gemensamma lösning som t.ex. Västarvet, Tekniska museet och Östergötlands museum  använder. I slutändan fick vi på grund av tidsbrist med hjälp av Netrelations mycket snabbt ta fram en enklare och ”råare” lösning som vi räknar med ska förbättras och utvecklas längre fram i samverkan med andra k-samsöksanvändare.

Men trots enkelheten finns det sökmöjligheter för användaren som i nuläget vad jag vet inte finns i andra k-samsöktjänster. Vi är själva väldigt nöjda med möjligheten att kunna kryssa i ”Något av orden” i sökningar.  Ett användarexempel är när man vill söka på ett land med flera olika benämningar, t.ex. ”Zimbabwe Rhodesia”. Med tanke på att Medelhavsmuseets föremålsinformation är på engelska är det bra att kunna kombinera svenska och engelska sökord (exempelvis ”elfenben* ivory”).

>> Magnus Johansson är digitaliseringskoordinator vid Världskulturmuseerna

* I Statens museer för världskultur ingår Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Världskulturmuseet.

Statens museer för världskultur samsöker med K-samsök

Statens museer för världskultur (SMVK) har nyligen lanserat nya webbplatser för de museer som ingår i myndigheten*. För att samsöka i de olika museernas databaser använder de K-samsök för sök och presentation av sökträffar. När du sedan klickar på en sökträff så öppnas själva objektet upp i ett gränssnitt som hämtar data direkt från respektive Carlotta-databas (exempel).

Klicka här för fler exempel på e-tjänster som använder K-samsök.

>>Johan Carlström – systemförvaltare för K-samsök

* I Statens museer för världskultur ingår Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Världskulturmuseet.

Planerat driftstopp 23-25/3

Då vi behöver utföra arbeten i vår datorhall så kommer K-samsök (och alla övriga RAÄ-system, inkl Kringla, Platsr, Fornsök, Kulturmiljöbild, Bebyggelseregistret m fl) att vara offline under helgen 23-25/3. K-samsök kommer att vara offline fr o m kl 16:45 den 23/3 och beräknas vara online igen senast måndag 26/3 kl 06:00.

Vi hoppas att ni har överseende med detta och att det inte ställer till några problem för er. Eventuella frågor kan ställas som en kommentar till detta inlägg eller skickas till ksamsok (at) raa.se

>> Johan Carlström – systemförvaltare K-samsök

Vad innebär Europeanas rättighetsmodell för K-samsök?

K-samsök levererar data till Europeana som visas i portalen www.europeana.eu. Informationen i Europeana är även nåbar via ett API. Sedan årsskiftet använder Europeana en ny rättighetsmodell som jag tidigare skrivit om.

Enligt det avtal/överenskommelse som informationsleverantörer skriver med Riksantikvarieämbetet så gäller följande:

”K-samsök möjliggör uppmärkning av rättigheter på objektsnivå och Riksantikvarieämbetet uppmanar IF att märka upp sina objekt för att tydliggöra vad tillämpningsutvecklare och andra användare får göra med dessa.”

Idag går det att i K-samsök att märka upp metadata och media (bilder, ljud mm) med olika licenser. Detta görs idag enligt denna modell:

  • Allmänt tillgängligt (public) - Objektet är allmänt tillgängligt utan restriktioner (motsvarande ”public domain”), inkluderar objekt med utgången skyddstid och information som inte faller inte ramen för upphovsrätten, t ex fakta.
  • Okänd status (unknown) - Objektets upphovsrättsstatus är okänd, sätts automatiskt på alla objekt som inte är uppmärkta av inforamtionsförvaltaren. Detta innebär att det blir svårt att återanvända informationen och därför uppmanas informationsförvaltaren att märka upp informationen. Även s k Orphan works där skyddstiden bedöms ha gått ut kan använda ”Okänd”.
  • Creative Commons - En informationsförvaltare kan märka upp informationen med de sex Creative Commonlicenserna där ”2.5 Sverige” (exempel) är satt som standard.
  • Public Domain Mark - Public Domain Mark är en icke juridiskt bindande märkning av material där upphovsrätten gått ut eller där materialet inte skyddas av upphovsrätten. Märkningen är framtagen av Creative Commons och används bl a av Europeana.
  • Alla rättigheter reserverade (all rights) - Objektet är helt skyddat av upphovsrätt och institutionen måste kontaktas för att användning ska vara möjlig. Denna variant försvårar återanvändning av informationen och bör undvikas om möjligt.

Det finns en del skillnader mellan denna modell och Europeanas, t ex en del osäkerhet kring all rights (som inte är lika flexibel som hos Europeana) och unknown som, i fallet K-samsök, används som ”slaskpost” för material som inte är uppmärkt hos informationsförvaltarna. Det saknas även licenser för ”public domain dedication”, t ex CC0. K-samsöks modell behöver modifieras för att fungera med fler typer av information i linje med arbetet kring PSI-direktivet och Open Data. Ett annat skäl är att i större utstäckning använda standardiserade och maskinläsbara öppna licenser.

I avtalet står det att Informationsförvaltaren garanterar:

”IF har märkt upp sitt material så att det blir tydligt mot Riksantikvarieämbetet och tredje part hur detta får användas och vidareutnyttjas.”

Även om fler och fler har märkt upp sin data enligt modellen ovan så är det långt från alla som gjort detta idag.

Alla metadata som levereras till Europeana får märkningen CC0 enligt deras Data Exchange Agreement. Detta innebär att metadatan är fri att använda utan restriktioner. I K-samsök är det idag möjligt att märka metadata med andra licenser,  t ex de övriga Creative Commons-licenserna. Detta skapar redundans och det blir svårt för K-samsök att leverera denna data till Europeana. Det medför även otydlighet mot tredjepartsutvecklare som använder K-samsök via API:et.

Otydligheter i avtalet
Det kan i K-samsöksavtalet uppfattas otydligt vad som är att betrakta som objekt, är det metadataobjektet, den digitala representationen (t ex den scannade bilden eller den digitaliserade boken) eller den fysiska artefakten i museets magasin? Det är även otydligt vad som är metadata och vad som är ”content” (dvs den information som metadatan representerar, t ex en scannad bild).

Att viss data idag inte är uppmärkt i K-samsök innebär problem i leveransen till Europeana. I o m att <edm:rights> i Europeanas datamodell är obligatoriskt skapar det problem när det finns icke uppmärkt data i K-samsök. Hittils har dessa varit märkta med ”unknown” i mappningen mot Europeana vilket utifrån definationen ovan är felaktigt (Unknown används för verk med okänd upphovsman).

Möjliga lösningar på detta problem är:

  1. Europeana skördar inte dessa objekt från K-samsök.
  2. Om mediaLicense saknas märks objektet med Rights reserved – free access  i mappningen mot Europeana. Detta är inte den bästa lösningen eftersom även fria objekt kan kommer att få denna märkning. Detta borde dock vara ett minskande problem i takt med att informationsförvaltarna märker upp sin information. Avtalet behöver formuleras om för att detta ska vara möjligt.

Möjliga vägar framåt
Det är önskevärt att informationsflödet från informationsförvaltare, via K-samsök och Europeana till tredje part (via API) går till på ett smidigt och enhetligt sätt. För att underlätta för applikationsutvecklare är det även önskvärt att informationen är uppmärkt på ett enhetligt sätt, oavsett var den hämtas ifrån. Detta gör det enklare att kommunicera vad som gäller kring rättigheter samt möjliggör för Riksantikvarieämbetet att tillgängliggöra informationen i K-samsök som Linked Oped Data. För att uppnå detta behöver vi göra vissa förändringar i K-samsök och det tillhörande avtalet. Dessa  förändringar är: 

  • Alla metadata som levereras till K-samsök får samma öppna licens som är anpassad för metadata,  t ex CC0. CC0 lämpar sig för att det redan används av Europeana och andra institutioner, t ex Kungliga Biblioteket. Detta innebär att <itemLicense> sätts automatiskt i den lokala porten/mappningen. Avtalet behöver omformuleras för att detta ska vara möjligt.
  • Implementera Eurpeanas modell för right statements i K-samsök kopplat till <mediaLicens> för att underlätta aggregering och återanvändning. Förslagsvis utgår vi ifrån rdf-resusern för licsenser och anpassar där det behövs. Avtalet behöver omformuleras för att detta ska vara möjligt.
  • Elementet <image> ersätts av <media> för att kunna användas bredare (t ex för direktlänkar till ljudklipp eller fulldigitaliserade böcker) och enklare kunna mappas mot Europeanas objektstyper. Typen av media definieras via <mediaType>. Här bör det finnas en möjlighet att under en övergångsperiod kunna använda <image> för bakåtkompabilitet.
  • All media som inte är märkt vid skördning till K-samsök märks automatiskt med Rights reserved – free access enligt Europeanas modell.  Detta försvårar förvisso återanvändning men tydliggör vad som gäller, både mot Europeana, tredjepart och slutanvändare (via t ex Kringla). Detta är inte den optimala lösningen men gör att vi slipper filtrera bort media vid skördningen till K-samsök.
  • Hittils har K-samsök inte skördat metadata om objekt som är upphovsrättsskyddat och/eller som användaren måste betala för. Då Europeana har en ambition att ta in mer sådan data (korrekt uppmärkt) finns det ett behov att likrikta K-samsöks ambition kring dessa frågor. Eftersom metadatan är fri skapas ändå förutsättningar att länka ihop denna typ av data med andra källor enligt principerna kring Linked Open Data.
Vad innebär detta för institutionerna som levererar data till K-samsök?
Tanken är att göra den reviderade rättighetsmodellen så bakåtkompatibel som möjligt. Inget av förslagen ovan är beslutade utan är att betrakta som arbetsmaterial.  Vårt mål är dock att ”sätta ner foten” relativt snart, förhoppningsvis redan vid halvårsskiftet då Europeanas Data Exchange Agreement börjar gälla i sin helhet.
Jag är nyfiken på vad ni tycker om förslagen. Är det något som saknas? Kommentera gärna.

>> Johan Carlström – systemförvaltare för K-samsök

Om användargenererat innehåll och Wikipedia


Wikipedia globe in a keychain! Foto: @bastique (Creative Commons by-nc)

Som beskrevs i bloggposten kring det nya protokollet har vi från och med protokoll 1.1 en möjlighet att hantera komponenter i vår information på ett sätt som berikar vår information och gör den mer meningsfull för användaren. Det vi inte tog upp då var att även användaren kommer att ha möjligheten att berika och förfina vår information. Detta görs med hjälp av ett tillägg till K-samsök, som håller reda på relationer mellan objekt, som vi kallar för UGC-hubben. UGC står i det här fallet för User Generated Content –Användaregenererat innehåll.

Varför låter man användaren hantera information? I och med att informationssamhället slår igenom blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för informationsförvaltare att ha kontroll över all ”sin” information. Det kan handla om miljontals objekt för ett enskilt museum. Därför är den generella utvecklingsriktningen för digitala resurser att man låter de som intresserar sig för informationen förbättra den på olika sätt. Det kan handla om att tala om att två instanser av objektet ”Drottning Kristina” (från t ex två olika museer) egentligen handlar om samma person, eller att koppla ihop en sko från ett museum, med en hatt från ett annat, via en person som varit ägare ellertillverkare till båda objekten.

I nuläget är detta bara möjligt att göra i Kringla men vi ser över möjligheterna att öppna upp ytterligare.

UGC-hubben möjliggör för tjänster att hämta information som vi själva eller användare har länkat ihop. Detta skapar bättre förståelse för informationen, och högre kvalitet. Ytterligare en del av det hela är att vi som informationsägare bättre kommer att förstå vad våra användare vill ha av oss, eftersom vi kan se vad de vill göra med informationen, och att vi kan se vadsom är mest relevant för dem.

UGC-hubben kommer på sikt även att kunna användas för att länka till en annan stor källa till användargenererad information: Wikipedia. Redan idag ingår Wikimedia Foundation (som driver sajten Wikipedia) som partner i flera viktiga samarbeten med kulturarvsinstitutioner världen över. Det är en tidsfråga innan vi kan låta vårt material berikas av deras genom t ex mobilappar och andra tjänster som sätter ihop information från olika håll, till gagn för användaren.

>>Henrik Summanen jobbar med verksamhetsutveckling och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Leveransprocessen, version 0.2

Här kommer en ny version av kartan över processen för leverans till K-samsök. Ändringar är:

  • Jag har tydliggjort att det är Riksantikvarieämbetet som för en dialog med Europeana kring leverans av datasets.
  • Jag har lagt in en ruta kring avtalet/överenskommelsen redan i början av processen. Det är viktigt att den aktuella institutionen redan från dag 1 är medveten om vad det innebär att leverera data till K-samsök och Europeana gällande t ex uppmärkning av information.

>> Johan Carlström – systemförvaltare