Kategori: Informationsspridning

En man med positiv tar emot pengar från kvinna i folkdräkt. I bakgrunden syns ännu en kvinna i folkdräkt.

Sök medel för att lyfta fram Europas kulturarv

EU-kommissionen har genom fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) utlyst medel för arbete kring Europas kulturarv. Tanken är att skapa nya tematiska kollektioner utifrån Europeanas tjänsteplattform. Kollektionerna kan utgå från redan befintligt material i Europeana, men kan också innefatta nydigitalisering. Totalt finns 2 miljoner euro att söka och fonden kan stå för upp till 50% av de totala kostnaderna.

Sista dag för ansökan är 15 december 2016.

Mer information finns på Innovation and Network Executive Agencys hemsida.

Europeana har skrivit ett blogginlägg om utlysningen och uppmanar intresserade aktörer att höra av sig med idéer.

Du kan även lyssna på en webbsändning om utlysningen som också innehåller en del praktiska råd kring ansökan.

Relevansrankning

I det nya Solr-indexet har vi nu viktat upp vissa parametrar. Vid fritextsökningar är det därmed viktigare med träffar i exempelvis ItemLabel än i beskrivande text. Viktningen drabbar Kringla och alla andra applikationer. Så här ser vår viktning ut just nu:

  • ItemLabel 10
  • ItemTitle 9
  • ItemClass/ItemClassName 8
  • ItemKeyword 6
  • Thumbnailexists 5
  • plats-parametrar (countyName, provinceName osv) 4

Börje Lewin
IT-arkitekt för K-samsök

K-samsöksindexering för sökmotorer

Databaser har ibland kallats för ”internets svarta hål”, de innehåller mängder med information men utan fasta länkar är de inte åtkomliga för sökmotorerna att indexera. Just nu tittar vi på om vi kan göra detta möjligt, att information som levereras till K-samsök indexeras och görs sökbar i t ex Google och Bing. Tanken är att sökroboten ska länkas till källan och skörda innehållet på sidan. Detta innebär att även information som idag inte skördas till K-samsök kommer att indexeras.

Då det finns en standard för sitemaps så har vi valt att följa denna och skapar automatiska sitemaps med K-samsöks-URL (t ex http://kulturarvsdata.se/raa/kmb/html/16001000227124) till källan från alla skördade objekt. Det har dock visat sig vara lite problematiskt i o m att sökmotorn vidarebefordras vilket inte är så populärt. Vi undersöker detta vidare.

Då en sitemap maximalt får bestå av 50 000 URL:er så skapas nya sitemaps automatiskt när den aktuella blir ”full” och länkarna till dessa samlas sedan i en sitemap index-fil. Vi kommer att köra lite testar under hösten för att se om och hur sökmotorerna indexerar.

>>Johan Carlström, projektledare för K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Ny bildpolicy på Riksantikvarieämbetet

The sky is the limit
The sky is the limit. Foto: Carlstr (CC BY-NC)

Jag vill kort meddela att Riksantikvarieämbetet har tagit fram en ny policy för bildsamlingar på nätet. När policyn implementeras så kommer det att få genomslag i RAÄs data i K-samsök gällande t ex uppmärkning/licensiering av foton och metadata.

Den kan vara intressant läsning för de som jobbar med att tillgängliggöra bild/fotosamligar på internet. Läs den i helhet på K-blogg.

>>Johan Carlström – projektledare för K-samsök

Rättigheter till informationen i K-samsök

Street Creative Commons by Giuli-O (CC by
Street Creative Commons by Giuli-O (CC by)

Jag har tidigare skrivit om Creative Commons här på bloggen. Här kommer en lite mer utförligare beskrivning av rättigheterna till informationen i K-samsök.

Idag är det otydligt vad som gäller för hur man får använda informationen i K-samsök. Grundidén är att informationen ska kunna återanvändas via K-samsöks API på olika sätt för att främja lärande, kunskapsutveckling och tillväxt. För att det ska vara möjligt att på ett enkelt sätt koppla licenser till objekt så har vi tagit fram en RDF-resurs med olika typer av rättigheter. Det går i dagsläget att koppla en rättighet till själva objektet och en annan till fotografier/bilder som ingår (t ex två olika Creative Commons-licenser). Arbete pågår men just nu är dessa som gäller:

  • Allmänt tillgänglig – Ungefär motsvarande Public domain i amerikansk lagstiftning. Objektet är helt fritt att använda utan restriktioner. Här inkluderas metadata och rådata/fakta som inte skyddas av upphovsrätten, fotografier där skyddstiden har gått ut (t ex fotografierna som vi på Riksantikvarieämbetet har lagt ut på Flickr), eller föräldralösa verk (orphan works) där institutionen som förvaltar informationen med tillräckligt stor säkerhet kan säga att det är fritt att använda.
  • Okänd – Objekt där upphovsrätten är okänd eller oklar. Institutioner som inte har märkt upp sina objekt kommer att få denna märkning på alla sina objekt automatiskt vilket kommer att göra det svårt att använda informationen. Här ingår även föräldralösa verk som är av senare datum och där institutionen har gjort tillräckligt med efterforskningar för att kunna lägga ut dem på nätet.
  • Creative Commons (CC) – K-samsök stödjer användande av alla 6 st Creative Commonslicenser. Vi uppmuntrar en så fri licens som möjligt för att underlätta vidareanvändning och remix.
  • Full upphovsrätt – Denna rättighet har vi diskuterat en del. Det kan handla om information (ofta fotografier) där rätten till denna är reglerad genom avtal. Eftersom syftet med K-samsök är att många aktörer ska bygga applikationer via API:et så är det viktigt att informationen är så fri att använda som möjligt. Detta motverkas såklart om man begränsar möjligheten för återanvändning i o m att man måste fråga institutionen innan informationen får användas.

Vi har satt den svenska versionen av Creative Commons (version 2.5) som standard men det är även möjligt att välja andra versioner, t ex 3.0 unported om man vill. Vill du läsa mer om Creative Commons så hänvisar jag till www.creativecommons.se eller Skolverkets resursplats (särskilt deras lärarhandledning)

Det är upp till respektive institution som levererar data till K-samsök att ta ställning till hur deras denna data får användas. Vi är medvetna om att de deltagande institutionerna idag inte har märkt upp sina objekt (Historiska museet är ett undantag och ett föredöme) men vi ser det som en längre process där vi istället för att kräva en viss rättighet/licens tillåter institutionerna att leverera data och lösa rättighetsfrågorna på vägen.

Sammanfattning

  • K-samsök är förberett för att hantera och skicka vidare objekt med olika rättigheter, t ex CC-licenser.
  • K-samsök har ett rdf-schema för standardiserad uppmärkning och filtrering av informationen.
  • Det går att märka upp objekt OCH tillhörande media med OLIKA licenser.
  • K-samsök väljer inte rättigheter, det är informationsförvaltaren som gör detta, märker upp informationen i sin egen databas och mappar mot K-samsöks protokoll.

>>Johan Carlström – projektledare för K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Nyfiken på Creative Commons?

to the internet av Wrote (CC by)
to the internet av Wrote (Creative Commons – Erkännande)

Är du nyfiken på hur Creative Commons fungerar? KTH Learning Lab har intervjuat Mathias Klang (projektledare för Creative Commons Sverige) och lagt ut det på Youtube, föredömligt. Filmerna är inriktat mot lärande/undervisning men mycket är generellt och kan appliceras t ex på ett museum. Med Creative Commons kan en institution på ett enkelt sätt visa vad användarna får göra med materialet de tillgängliggör och fungerar även globalt då licensmodellen är anpassat efter många länders (idag 52 53 st) lagstiftningar. Självklart är filmerna licensierade med Creative Commonslicensen Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika.

K-samsök stödjer användande av Creative Commons, det är dock upp till respektive institution att bestämma om de ska använda Creative Commons och samt vilken licens de ska använda. Mer om det i ett senare inlägg.

Kortversion. Vad lärare behöver veta om Creative Commons

1. Varför är Creative Commons så bra?
2a. Vad ska jag tänka på?
2b. Hur använder jag Creative Commons rätt?
3a. Hur många verk finns det med Creative Commons-licens?
3b. Vad betyder att något är fritt att använda?
3c. Hur kan jag själv använda Creative Commons?
3d. Varför ska jag ge bort det jag skapat till andra?
6a. Vad ska jag tänka på när jag väljer en Creative Commonslicens?
6b. Vad ska jag tänka på när jag använder ett Creative Commons-verk?
7. Påverkar öppenheten kreativiteten?
8. Likheter och skillnader mellan “copyleft” och “Creative Commons”-licenser
9. Historien bakom Creative Commons – Hur började alltihop?
10. Är inte Copyright enbart ett I-landsproblem?

Via techrik (Mathias Klangs blogg)

>>Johan Carlström – projektledare, Riksantikvarieämbetet

Hektisk vecka

Förra veckan var hektisk, först träffade jag arbetsgruppen i Stockholm på onsdagen för att sedan träffa tillämpningsutvecklare (Idevio) och delta i portalnätverksträffen i Göteborg på torsdagen.

Arbetsgruppen diskuterade bl a policy/ToU-dokument som ska tas fram för K-samsök som t ex berör vad man får och vad man inte får göra med informationen. Hittills har jag identifierat tre nivåer:

  • Informationsägare (t ex museer och arkiv)
  • Tillämpningsutvecklare
  • Användare

När jag pratar med inforamtionsägare så säger de ofta att info/bildmaterial är tillåtet att anväda så länge det inte används komersiellt. Vad är då kommersiellt? Gräver man lite i det hela så är det inte helt självklart. Det är en sak att ta material och sedan ta betalt för det… men om jag som tillämpningsutvecklare t ex bygger en tjänst som hämtar data via k-samsök och sedan paketerar/presenterar den på ett attraktivt sätt och tar betalt för detta, vad är det då? Materialet finns ju alltjämt tillgängligt hos informationsägaren och vad jag tar betalt för är egentligen själva presentationen utan att för den skull äga rätten till informationen. Är detta komersiellt bruk? Vad tycker du?

>>Johan Carlström

Tillgängliggörande av historiska bilder

Många museer förvaltar bilder där fotografen dog före 1939. Detta innebär att bilderna inte längre har någon upphovsrätt. För att tillgänliggöra dessa bilder så har vi på RAÄ (som första nordiska institution) lagt ut ett urval foton (121 stycken för att vara mer exakt) på Flickr Commons. Aktuella bilder för Flickr Commons är:

”1. The copyright is in the public domain because it has expired;
2. The copyright was injected into the public domain for other reasons, such as failure to adhere to required formalities or conditions;
3. The institution owns the copyright but is not interested in exercising control; or
4. The institution has legal rights sufficient to authorize others to use the work without restrictions.”

Vi tänker lägger ut fria bilder till en början men på sikt skulle det vara intressant att titta även på andra bilder där vi äger den ekonomiska rätten.

Jag hoppas att andra institutioner inspireras och lägger ut sina egna bilder på t ex Flickr.

>>Johan Carlström, projektledare