Kategori: Okategoriserade

Hack4Heritage

Den 14-16 oktober äger eventet Hack4Heritage rum i Stockholm. Eventet anordnas av Digisam och Stockholms stadsarkiv. Hacket riktar sig till den som är intresserad av kulturarv och fokuserar på tre huvudteman: Kod, kreation och koncept. Riksantikvarieämbetet bidrar med resurser/informationsmängder och kommer självklart att finnas på plats för att informera och stödja deltagarna. Vi ser fram att berätta mer om resultaten av eventet.

Här kan du läsa mer om hacket.

Här kan du läsa mer om de informationsmängder som Riksantikvarieämbetet, och K-samsöks leverantörer, bidrar med.

Här finns information på Riksantikvarieämbetets hemsida.

Europeana informerar om digitala samlingar

Då och då lägger Europeana upp information om digitala samlingar via sina sidor i Europeana Labs. I juni informerade Europeana om digitala samlingar från Flygvapenmuseum: ”Swedish military aviation in historical images”. Dataset som skördas via K-samsök presenteras relativt ofta på organisationens webbsidor om man ser till de omfattande informationsmängder som finns i Europeana. Ett annat exempel på en svensk samling som presenterades i slutet av förra året är en från Malmö museer: ”Daily life in the South of Sweden”.

Ytterligare ett par dataset uppmärksammades även på Europeana blog nu i somras. Dessa kommer från Kulturmagasinet i Helsingborg och Litografiska museet: ”Maggy’s picks: new content in Europeana”.

Nya leverantörer till K-samsök 2016

I år har Falbygdens museum, Flygvapenmuseum, Litografiska museet och Österlens museum tillkommit som nya leverantörer till K-samsök. Innan året är slut hoppas vi på något till. Senast raden var Österlens museum som använder museisystemet SOFIE 8. Mer om deras erfarenheter kan ni läsa om på K-blogg. I höst kommer K-samsök att delta på SOFIE användarmöte och vi hoppas att fler skall bli inspirerade att ta det steg som Österlens museum gjort.

Anteckningar från K-samsöksmötet september 2014

11-12 september hölls höstens möte för K-samsöksleverantörer. Där diskuterades bland annat K-samsöks roll i framtiden och hur användargenererat innehåll ska hanteras:

På gång/har hänt i K-samsök

En kort presentation av vad som är på gång inom K-samsök/Kringla/Platsr gjordes. Bland annat kommer UGC-hubben att bli tillgänglig utanför brandväggen inom kort. Det presenterades också vad som hänt sedan senaste mötet i mars, bland annat levererar två nya museer (Sundsvalls museum och Vaxholms Fästnings Museum) till K-samsök och flera andra museer är i testmiljön.

Arbetsgruppen för användargenererat innehåll (UGC)

Per Lekholm och Christian Bajomi presenterade enkäten som de har skickat till minnesinstitutioner. Enkäten visade bland annat att en hel del institutioner vill ha stöd med att utveckla funktioner för användargenererat innehåll och tycker det är bra att göra detta gemensamt. Sedan diskuterades hur användargenererat innehåll borde hanteras i K-samsök. Vi beslutade att avgränsa arbetet med att utveckla det användargenererade innehållet genom att fokusera på länkar.

Underlag för utvecklingsplan för K-samsök

Ett underlag för utvecklingsplan för K-samsök har tagits fram av Marie Gustafsson Friberger under sommaren. En av de punkter som diskuterades på mötet var auktoritetslistor, där en distribuerad modell verkade vara mest positiv av förslagen, det vill säga att K-samsök samordnar men listorna tas fram och ägs av olika institutioner. Mötesplats för innehållsleverantörer är också viktigt – det finns samarbetsbehov kring övergripande frågor inom sektorn, kanske också samarbete på olika nivåer?

Informationskvalitet / datakvalitet

Europeana har börjat ställa krav på rättighetsmärkning och skördar inte längre material som inte är märkt enligt deras rättighetsmodell. K-samsöksavtalet förutsätter också rättighetsmärkning men i K-samsök finns idag samlingar som inte uppfyller de kraven. Att börja ställa samma krav som Europeana skulle innebära att flera institutioner plockades bort, och det behöver utredas vilka effekter det skulle få.

Vad är öppna data och API:er?

API-experten Andreas Krohn höll en föreläsning om öppna data och API:er där han bland annat visade olika exempel på API:er som finns. Föreläsningen går att se här. Andreas tog också upp några punkter som kan öka användningen av innehållet i K-samsök, till exempel att tydligare visa vilken nytta ändringar ger och att försöka nå samarbetspartners och beslutsfattare inom exempelvis turismbranschen.

Här hittar du mer utförliga mötesanteckningar (PDF).

Sammanfattning av K-samöksmöte 11/12-2012

Mötet ägde rum på Stockhoms läns museum och inleddes med en runda där var och en fick presentera sig och redogöra för vad som är på gång på respektive institution.

Riksantikvarieämbetet/Kulturmiljöbild: Ommappning mot version 1.1 av protokollet pågår och beräknas vara driftsatt i början av 2013.

Historiska museet: Kommer under det närmaste året/åren att byta samlingssystem. De har rekryterat för att kunna jobba med K-samsöksdelarna av systemen. Planerar att mappa om mot version 1.1 under 2013. All media är uppmärkt med Creative Commons eller dylikt.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH): Mappar under slutet av 2012 om mot version 1.1 av protokollet. De har sökt och fått Vinnova-pengar som används för att tillgängliggöra digitala bilder (föremålsbilder och fotosamlingar) som kommer att tillgängliggöras under generös licensiering, t ex CC by-sa.

Nationalmuseum: Planerar att ansluta till K-samsök under 2013 och väntar in att LSH:s arbete ska bli klart. Diskussioner pågår på museet hur media ska märkas upp.

Primus: Mappar centralt mot version 1.1 av protokollet. Svenska museer som använder Primus har tagit ett gemensamt beslut om hur de ska förhålla sig till upphovsrätt.

Arkitekturmuseet: Arkitekturmuseet ligger just nu i K-samsöks produktionsmiljö för test av den nya mappningen. De har fattat beslut om att fotografiska bilder tagna före 1969 är Public Domain/Public Domain Mark. Övriga bilder kommer att märkas med CC by. Detta ska vara klart så snart som möjligt. De har även tagit fram nya avtal med fotografer som tar höjd för fri licensiering av media.

Västarvet: Genomför en process för att byta system till Primus. Bohusläns museums foton är migrerade och Naturhistoriska museets foton samt Kulturlagrets foton och föremål är på gång. Har antagit ett policy-dokument för upphovsrätt (Över minnesmuren (pdf)) och mottagandet har varit övervägande positivt. I detta dokument står det bl a att default-licens ska vara CC by-sa. Den samsökstjänst som används av Västarvet, Historiska museet, Tekniska museet, Kulturarv Östergötland och Kulturarv sydost finns i en ny version.

Göteborgs stadsmuseum: Använder Carlotta och kommer att leverera data om foton och föremål till K-samsök i början av 2013. Jobbar även med hur media ska märkas upp.

Stockhols läns museum: Kommer att leverera under 2013 tillsammans med andra institutioner som använder Collective access via en gemensam nod. Länsmuseet kommer endast att leverera media med Creative Commons och kikar just nu på avtalen mellan museet och hembygdsföreningar vilket behöver skriva om. De kikar även på hur de kan använda CC på text.

Statens museer för världskultur: Alla fyra museerna har mappat om mot version 1.1 av protokollet. Har experimenterat med ”magasinet”, den digitala versionen av en ny basutställning som använder K-samsök för att visa data om föremålen. Den finns att testa som webbapp.

Stockhoms stadsmuseum: Har utvecklat ”Digitala stadsmuseet” som ska implementeras i organisationen.  Planen är att kunna leverera till K-samsök under 2013. I Stockholms stad finns en policy kring öppna data vilket innebär generösa fria licenser där det är möjligt för museets media.

Tekniska museet: Är i slutfasen av att mappa om mot version 1.1 av protokollet, klart för drift i början av 2013. Alla bilder är uppmärkta med fria licenser.

På gång i K-samsök
Johan C berättade om vad som gjorts i K-samsök under hösten, bl a:

  • Kopplingar till Wikipedia och Wikimedia Commons har utvecklats vilket innebär att i de fall som det finns en länk som pekar på data i K-samsök kan K-samsöks UGC-hubb spara ner länken till artikeln eller bilden och visa den i Kringla och potentiellt andra tjänster.
  • En inloggad användare kan även lägga in länkar direkt i Kringla.
  • Utveckling av stöd för redundans vilket innebär att om K-samsök går ner finns det en server till som tar över vilket inte märks utåt.
  • Ny mappning mot Europeanas EDM (Europeana Data Model)

Under december 2012 genomförs en teknisk review av K-samsök för att säkerställa en stabil drift och förvaltning. Konsult Johan Behrenfeldt från Decerno deltog i mötet och presenterade uppdraget samt lyssnade och lärde. Frågor som ska besvaras är bl a:

  • Finns det andra sätt att lösa det som K-samsök gör idag?
  • Hur ser kvalitén på dokumentationen ut?
  • Finns det något hindrar att vi släpper K-samsök som öppen källkod (properitära delar/rutiner/kodpaket)?
  • Hur fungerar strukturen på den semantiska webben?
  • Finns det delar i koden som innehåller lösningar som idag kan lösas på ett bättre sätt?
  • Är koden/strukturen/dokumentationen tillräcklig för utvecklare som vill göra applikationer ovanpå datan i K-samsök?

I övrigt:

  • Under 2013 kommer konsolidering att genomföras och således kommer mindre mängd utveckling att genomföras. Den utvecklingen som trots allt utförs är beroende av vad informationsförvaltarna samlat prioriterar.
  • Det finns sedan juli 2012 en ny Informationsavdelning på Riksantikvarieämbetet. För att kunna bedriva ett effektivt myndighetsarbete kommer en processkartläggning och begreppsmodellering att genomföras under 2013.
  • Riksantikvarieämbetet kommer (inom ramen för och utanför K-samsök) att delta i Digisams arbete.

Diskussion om användargenererad information
Användargenererad information diskuterades. K-samsöks UGC-hubb (User Generated Content) är konstruerad på ett sådant sätt att den har potential att låta flera institutioner/K-samsöksutveklare använda den för att skriva och läsa data via ett API. Idag används den dock endast av Kringla. På detta sätt skulle UGC-data skapar i olika tjänster komma flera till nytta. Alla var överens om att idén är god. Ska Riksantikvarieämbetet erbjuda en sådan tjänst krävs det dock ett utredningsarbete kring myndighetens roll som förvaltare av dessa data då den kommer att vara unik och inte kopior som i fallet med K-samsöks data i övrigt. Per L från Västarvet berättade att i deras tjänst har man kunnat kommentera i ungefär två år. På denna tid har ungefär 2500 kommentarer skrivits varav ca 2300 varit av en typ som tillför information till samlingarna. Om man använder UGC-hubben som beskrivs ovan, hur får institutioner veta om t ex rättningsförslag eller frågor framkommer i en annan tjänst än deras egen?

Api:et
En fråga framkom om hur många som använder API:et idag. Johan C sa att det används i begränsad utsträckning och framför allt av institutionerna själva (klicka här för exempel). Det är en utmaning att nå ut med information om att API:et finns. Att säkerställa rättigheter till datan i K-samsök kan ses som ett första steg mot att mer offensivt jobba med detta. Det diskuterades vad API:et som kan göras om API:et används i olaglig verksamhet. Johan C sa att det går att begränsa tillgången till enskilda API-nycklar och att det hanteras på samma sätt som om annat material från institutionerna används i olagliga sammanhang.

Enkät
Johan C gick igenom enkäten som skickades ut i oktober. Den låga svarsfrekvensen gör att representativiteten kan ifrågasättas men ger ändå en hyffsad bild. Resultatet kan sammanfattas i:

  • 13 av de 32 institutioner som fick enkäten har svarat
  • De som svarade använder Primus, Carlotta, Sofie, MuseumPlus, Collective Access och egenutvecklade system.
  • 9/13 levererar data till K-samsök idag.

Svar från de som inte levererar idag (4 svar)

  • Samtliga kommer att leverera under 2013.
  • Samtliga använder eller är på gång att använda Creative Commons.
  • VIAF/Libris och Geonames används.

Svar från de som levererar idag (9 svar)

  • Använder allt ifrån version 0.98 till 1.1.
  • Mappning mot version 1.1 av protokollet är på gång, systembyte ”ställer till” det för några.
  • 6/9 använder Creative Commons mm helt eller delvis På gång hos resten med ett undantag.
  • 2/9 använder auktoritetsposter.
  • SMVK, Tekniska museet, SHM och Västarvet använder K-samsök för sök på egna webben.

Önskemål om utveckling

  • Önskemål kring bättre exempel och instruktioner för mappning.
  • Rensa parametrar.
  • Riktlinjer för hur institutioner kan jobba med Länkade öppna data inom ramen för K-samsök.
  • Samordning kring UGC (se ovan)
  • Gemensamma auktoriteter och ordlistor
  • Bättre mappning mot Europeana (se ovan)
  • Önskemål kring LIDO (se nedan)

Auktoriteter
Publika auktoriteter diskuterades. Hur fungerar det t ex i K-samsök som det finns flera poster som beskriver samma person? Johan C menade att det på den semantiska webben alltid kommer att finnas flera objekt som beskriver samma sak och vad man kan göra är att peka ihop dessa med en sameAs-relation. Fördelaktigt skulle det givetvis vara om flera kunde samarbeta och besluta vilka auktoriteter man ska peka på. Digisam har fått pengar av Vinnova för att kartlägga auktoriteter inom kulturarvsområdet.

Riksantikvarieämbetet avvaktar och ser vad som händer på Digisam men jobbar samtidigt vidare med sina egna databaser och använder t ex Libris person auth i Bebyggelseregistrets person-databas.

LIDO
Önskemål har framkommit från institutioner som använder Museum Plus och Collective Access att K-samsök kan leverera LIDO, t ex till Europeana. Att leverera LIDO direkt till K-samsök skulle även vara ett sätt för mindre institutioner som använder Museum Plus att kunna leverera data till K-samsök och Europeana. Det finns idag möjlighet att leverera LIDO direkt till Europeana. Riksantikvarieämbetet behöver diskutera hur K-samsök ska förhålla sig till LIDO. Ett statement kommer i början av 2013.

Ann-Sofie N sa att det även pågår ett projekt där representanter från Norge, Sverige och Finland ska översätta Spectrum till en nordisk version som kan vara intressant att följa.

Deltagare
Johan Carlström – Riksantikvarieämbetet
Karin Glasemann – Nationalmuseum
Julie Melin – Statens historiska museer
Per Lekholm – Västarvet
Lars Kennerstedt – Riksantikvarieämbetet
Börje Lewin – Riksantikvarieämbetet
Fredrik Andersson – Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet
Matts Ramberg – Tekniska museet
Magnus Johansson – Statens museer för världskultur
Johan Behrenfeldt – Decerno
Kristina Berg – Arkitekturmuseet
Pernilla Karlsson – Göteborgs stadsmuseum
Ann-Sofie Nygren – Stockholms länsmuseum
Ingrid Severin – Stockhoms stadsmuseum

Varför bör kulturarvsdata finnas i K-samsök?

Vilka fördelar har informationsförvaltarna – museerna och de andra leverantörerna – av K-samsök? Denna inte helt ovanliga fråga brukar normalt sett besvaras med att ”det förstås är bra att kunna samsöka i de olika samlingarna”. Jag skulle vilja besvara den på ett annat sätt och med lite andra synvinklar. Först några rader om det allmänna lilla helvete av förkortningar som man måste ta sig igenom så fort man närmar sig den något mer tekniska sidan av webben. Många, inte minst jag själv, har ryggat när texter som beskriver digital information är packade med förkortningar av teknisk art. Det är som en mur som byggts upp mellan en tekniskt bevandrad läsare, och någon från ett annat område. När en ny domän uppenbarar sig i språket är detta dock oundvikligt, och det finns mängder av exempel genom historien. Och för att göra saken lite värre tänke jag nu förklara den inledande frågan i denna post med tre förkortningar, men inte utan att också gå igenom vad begreppen betyder. De är centrala för att förstå framtidens infrastruktur för information:
  • LOD
  • API
  • UGC

Detta är vad K-samsök erbjuder. Jag vågar också säga att det med något enstaka undantag är helt omöjligt för informationsförvaltarna att erhålla detta utan just K-samsök. Det är därför K-samsök idag är så viktigt.

LOD (Linked Open Data), har säkert många hört talas om. Nu i somras startade regeringen en plats där man ska samla alla resurser, och Vinnova som fått detta uppdrag av regeringen har en egen och mycket informationsrik sida på temat. Länkade Öppna Data handlar i korthet om att publicera sin information enligt en standard som möjliggör för andra att länka till resurserna på ett strukturerat sätt, och använda resurserna utan trassel med copyrights, betalningar eller speciallösningar. I all enkelhet går det ut på att man skapar RDF:er och lägger ut på webben. Dessa är möjliga för maskiner att tolka, vilket skapar möjligheten att kombinera en mängd olika datakällor för att nå nya höjder av förståelse. Ni har kanske bilden ovan av molnet med länkade öppna data? Nästan längst till höger ser ni K-samsök, med det engelska namnet Swedish Open Cultural Heritage.
Men för att andra program ska kunna komma åt informationen behövs ett gränssnitt för detta, vilket kallas API (Application Programming Interface). Detta finns för K-samsök, och gör det möjligt för vem som helst där ute, med lite kunskaper i programmering, att bygga en tjänst som hämtar allt eller delar av den information som lagras i K-samsök. Det finns sådana tjänster idag, t ex Kringla, Fornfynd (för Iphone) och ett antal andra applikationer. Det mesta tyder på att den här typen av tjänster på sikt kommer att ersätta ”sök i våra samlingar”-tjänster på museiwebbsidor, eftersom berikandet av informationen, till exempel länkningar till andra objekt, eller till Wikipedia, sker på K-samsöks nivå. Eller så bygger man om sina egna söktjänster på museerna och hämtar informationen direkt från K-samsök, som på Världskulturmuseerna.

 

Med de mängder information som blir aktuella när man går från analogt till digitalt är det svårt för de anställda på de ansvariga institutionerna att hantera objekten. Det handlar ju om miljontals objekt och fel i dessa informationsmängder blir oundvikliga. Dessutom så finns stort behov av att länka, förändra eller på andra sätt berika objektinformationen. Detta kan man lösa genom att låta användarna själva korrigera, kommentera och länka materialet. Det är dock viktigt ur juridisk synvinkel att skilja detta material från det som verifierats eller på andra sätt kontrollerats av institutionerna. UGC (User Generated Content) står för all denna informationsberikning. Möjligheten att använda användare för att berika informationen är knappast ny, Wikipedia har till exempel mer än tio år på nacken. Men den är stadigt växande. I Kringla finns det nu möjlighet att lägga in länkar till Wikipedia, och till andra K-samsökobjekt. Dessa sparas i en speciell databas och kommer att finnas tillgänglig för alla som vill bygga applikationer på den information som K-samsök tillhandahåller.

 

Sammantaget hoppas jag att denna lilla genomgång gör det möjligt att få en bättre förståelse för varför K-samsök finns, och varför en stor mängd av fördelarna med digital information idag inte blir möjliga att utnyttja om man som institution inte har med sin information i K-samsök.

 

>> Henrik Summanen jobbar med bl a K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Relevansrankning

I det nya Solr-indexet har vi nu viktat upp vissa parametrar. Vid fritextsökningar är det därmed viktigare med träffar i exempelvis ItemLabel än i beskrivande text. Viktningen drabbar Kringla och alla andra applikationer. Så här ser vår viktning ut just nu:

  • ItemLabel 10
  • ItemTitle 9
  • ItemClass/ItemClassName 8
  • ItemKeyword 6
  • Thumbnailexists 5
  • plats-parametrar (countyName, provinceName osv) 4

Börje Lewin
IT-arkitekt för K-samsök

Rights

Here are details of the various licenses / rights that exist in RDF resources:

Public Domain Mark
Public Domain Mark is a non-legally binding labelling of materials where the copyright has expired, or where the material is not protected by copyright. The Public Domain Mark is developed by Creative Commons and is used by Europeana, among others.

Creative Commons Zero (CC0)
Used if the item would otherwise be protected by copyright, but the information manager wishes instead to waive all rights to the item and place it in the Public Domain.

Unknown (unknown)
Used for items where the author is not known, so-called orphan works.

Creative Commons
In addition, a content provider may use the six Creative Commons licenses where ”2.5 Sweden” is set by default (the default value may change to higher versions later). Read more about Creative Commons at www.creativecommons.org. If you wish to use a version other than the default, you may give its URL as mediaLicenseUrl and / or itemLicense, for example:

<mediaLicenseUrl rdf:resource=”http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/”/>

It is also possible to supply metadata about objects that are fully protected by copyright. The following options are supported:

  • Rights reserved – free access – The object is available to all in its entirety but may not be reused without permission.
  • Rights reserved – paid access – This item is available online but you must pay to see it in its entirety (e.g. via a one-time or subscription)
  • Rights reserved – restricted access – Access to the property is restricted by means other than payment, such as registration or other controlled access.

NB: If you want to mark up your information in any other way, do not hesitate to contact us at ksamsok [at] raa.se.

Kommentarer inaktiverade för Rights Publicerat i

Rättigheter

Click here for the text in english.

Här finns det information om de olika licenser/rättigheter som finns i rdf-resursen för rättigheter och licenser för informationen. Dessa är:

Public Domain Mark
Public Domain Mark är en icke juridiskt bindande märkning av material där upphovsrätten gått ut eller där materialet inte skyddas av upphovsrätten. Märkningen är framtagen av Creative Commons och används bl a av Europeana.

Creative Commons Zero (CC0)
Används om informationsförvaltaren vill avsäga sig alla rättigheter till objektet och placera det i Public Domain

Okänd status (unknown)
Används för objekt där upphovsmannen inte är känd, sk föräldralösa verk (eng: orphan works).

Creative Commons
En informationsförvaltare kan märka upp informationen med de sex Creative Commonlicenserna där ”2.5 Sverige” (exempel) är satt som standard. Läs mer om Creative Commons på www.creativecommons.se och på Skolverkets webbplats. Vill du använda en annan version än standard så går det bra skriva URL till denna mellan mediaLicenseUrl- och/eller itemLicenseURL, t ex:

<mediaLicenseUrl rdf:resource=”http://creativecommons.org/licenses/by/3.0″/>

Det finns även en möjlighet att leverera metadata om objekt som är helt skyddade av upphovsrätten. Dessa märks på följande sätt:

  • Rights reserved – free access – Objektet finns tillgängligt för alla i sin helhet men får inte återanvändas utan tillstånd.
  • Rights reserved – paid access – Objektet finns tillgängligt på nätet men måste betala för att se det i sin helhet (t ex via en engångskostnad eller prenumeration)
  • Rights reserved – restricted access – Tillgången till objektet är begränsat på andra sätt än att användaren måste betala för det, t ex registrering eller annan kontrollerad tillgång.

OBS: Är du informationsförvaltare och vill märka upp din information på annat sätt så går det bra att kontakta ksamsok [at] raa.se.

Kommentarer inaktiverade för Rättigheter Publicerat i