Kategori: Tillämpningar

Staden och kapitalet – en webbutställning på Göteborgs Stadsmuseum

Göteborgs Stadsmuseum har under delar av 2014 och 2015 producerat en webbutställning med namnet Staden och kapitalet. Webbutställningen produceras inom ramen för projektet Krona eller klave – två sidor av samma mynt, vilket är ett samarbete mellan Stadsmuseet och forskare inom ekonomisk historia på Göteborgs universitet. I projektet Krona eller klave ingår bland annat att Göteborgs Stadsmuseum ska utföra en fysisk såväl som digital utställning. Projektet har även resulterat i boken ”Krona eller klave”, där resultaten av forskning kring den informella och formella kreditmarknaden i 1800-talets Göteborg presenteras. Forskningen har utförts av Martin Fritz, Lili-Annè Aldman och Per Hallén och projektet finansieras av bidrag från Torsten Söderbergs stiftelse.

Innehåll
Ett fotografi på en karamellförsäljare, en hembiträdesdräkt och en sedel. Tre polletter, en medalj och ett skrivbord. En väska, ett aktiebrev och en interiörbild från ett välbärgat hem. Vad har alla de här sakerna gemensamt?

1800-talets Göteborg är i många avseenden väldigt annorlunda jämfört med det Göteborg vi idag är vana vid. I början av 1800-talet var invånarantalet runt 20 000 personer, för att stiga till ungefär 130 000 hundra år senare. I boken Krona eller klave Göteborgs utveckling från en obetydlig landsortsstad till en expansiv industri- och sjöfartsstad. Bebyggelsen är koncentrerad till området inom Vallgraven, där de rika bygger stora fina hus, medan de fattiga bor i förstäderna Haga och Majorna. Men att bygga hus och starta verksamheter kräver kapital, så hur gjorde man för att låna pengar? Idag är banker av olika slag det givna svaret, men så har inte alltid varit fallet. Behovet av tillgängligt kapital drev på utvecklingen av en självständig göteborgsk kapitalmarknad, och forskningen visar att det fanns en förvånansvärt stor och under hela 1800-talet ökande informell kreditgivning. Med det menas informella kreditgivare, som handelsmän, producenter eller privatpersoner.

Göteborgs historia är knappast något som låter sig enkelt beskrivas i korta blogginlägg, och det är också en utmaning att göra en webbutställning som med sina begränsade utrymmen ska få med viktiga nedslag. Avgränsningen är knepig och det är givet att många perspektiv får stryka på foten. Till vår webbutställning, som fått det göteborgsvitsiga men mycket lämpliga namnet Staden och kapitalet, har vi valt att rikta oss mot en ung målgrupp. Tanken är att målgruppen inte tidigare är särskilt bekant med Göteborgs kredithistoria, kanske inte med Göteborgs historia överhuvudtaget. Däremot passar mediet webbutställning för en yngre publik, och den är dessutom optimerad för att visas på en surfplatta, ett verktyg som barn och ungdomar ofta hanterar själva.

Tekniken
Webbutställningen består av en webbapplikation, skapad av Magnus Johansson, digitaliseringskoordinator på Statens museer för världskultur (SMVK) tillsammans med webbutvecklare Wilhelm Lagercrantz. Applikationen skapades till Etnografiska museets utställning Magasinet – en etnografisk skattkammare och har sedan även använts till utställningen om Egypten på Medelhavsmuseet. Magnus och Wilhelm skrev även ett gästbloggsinlägg 2013 om just Magasinet, som ni finner på http://www.ksamsok.se/2013/03/06/gastblogg-webbapp-for-magasinet-en-etnografisk-skattkammare/.

De tekniska detaljerna beskrivs förstås bäst av skaparna av applikationen, men här följer en sammanfattning gjord av en lekman. Göteborgs Stadsmuseum (GSM) använder sig av föremålsdatabasen Carlotta, samma databassystem som bland andra SMVK använder. Förenklat innebär det att applikationen använder informationen som vi har fört in i vår databas Carlotta, med K-samsök som mellanhand. Bilderna som visas är även de samma som i Carlotta, och de plockas direkt därifrån. I dessa tider när alla kostnads- och tidsbesparingar välkomnas är det en fördel att kunna använda information som redan finns inmatad, istället för att skriva en ny text till varje föremål i en utställning.

Vi upptäckte att det här förfarandet dock ställer vissa krav på föremålsregistreringen, som vi tyvärr inte alltid uppfyller. Eftersom Carlotta är ett sådant flexibelt system, som ju är en av Carlottas stora fördelar, innebär det att mycket ansvar hamnar hos den enskilda registratorn. Vissa poster i webbutställningen ger därför mycket knapphändig information, men det fina är att vi när som helst kan gå in i föremålsposten i Carlotta för att göra uppdateringar som sedan skördas varje vecka till K-samsök och webbapplikationen. Det är alltså även möjligt att bygga ut webbutställningen allt eftersom genom arbete i Carlotta, och den är därför mindre statisk än en fysisk utställning.

I och med webbutställningen har nya register och fält skapats i Carlotta. Vi hade redan ett för utställningar, men detta har kompletterats med del av utställning och monterdel, som ger de olika nivåerna i webbapplikationen. Som startbild har vi valt ett utsnitt av Ludvig Simons karta över Göteborg från 1888, se bild. På den har sedan fem siffror placerats ut, på de punkter som vi ville fokusera på. Nummer ett är placerad på Kungstorget och har temat banker. Nummer två är placerad på Lilla torget och handlar om handelshus. Nummer tre hittar du på Gustav Adolfs torg och är centrerat kring torg och handel. Nummer fyra är utsatt på Ostindiska huset, som är huset som inhyser Göteborgs Stadsmuseum. Här visas mynt och medaljer från museets samling. Slutligen finns nummer fem vid Stora Bommen och handlar om människorna i staden. Under dessa teman finner man sedan föremål ur museets samling som vi har valt att visa, se bild.

Utmaningar
Vi har många gånger rivit vårt hår i processen som det har inneburit att skapa en webbutställning. Frustrationen har legat i att försöka förstå det för oss främmande språket kodning, som är något vi som har producerat utställningen inte har arbetat med på det sättet tidigare. Detta kan kanske bäst illustreras av att undertecknad lyckades ta bort allt innehåll i webbutställningen, samma dag som den skulle visas upp för första gången i ett sammanhang med externa personer, eftersom sambandet mellan ett dataelement och K-samsöks skördning inte var känd för mig. Med hjälp av Magnus och K-samsök löste det sig, men det var inte några roliga timmar när vi inte förstod exakt vad som hade hänt och hur det skulle lösas.

Användandet av webbapplikationen innebär också nya frågeställningar till oss som museipersonal. Utställningen har skapats inom enheten för Samlingar, just på grund av dess nära koppling till Carlotta som är ett av samlingsenhetens dagliga verktyg, men organisatoriskt brukar enheten för utställningar och kommunikation vara inblandade. Vart ska en webbutställning insorteras?

Framtiden
Vad följer härnäst? Ska Göteborgs Stadsmuseum våga sig på att göra ytterligare webbutställningar? Givetvis! Vi har fått blodad tand. Trots tekniska klurigheter, som oftast beror på den mänskliga faktorn och inte på själva webbapplikationen, vinner webbutställningsmediet med sina möjligheter att nå ut till nya målgrupper, att kunna göra utställningar trots att det fysiska rummet är upptaget av annat och att det är ett relativt enkelt och säkert sätt att ställa ut föremål och arkivhandlingar som annars kan anses vara för stora eller för sköra. Webbapplikationen öppnar även för nya möjligheter när det gäller museiöverskridande samarbete – eftersom applikationen är kopplad till K-samsök kan utställningar göras med alla poster som existerar där. En helt ny värld öppnar sig.

Utsnitt ur Ludvig Simons karta över Göteborg 1888.
Utsnitt ur Ludvig Simons karta över Göteborg 1888.
Exempelbild från monterdelen Banker. Här syns sedlar, en interiörbild, en väska för bankbud och två checkstämplingsmaskiner. I bakgrunden ses en bild på Kungstorget från 1800-talet.
Exempelbild från monterdelen Banker. Här syns sedlar, en interiörbild, en väska för bankbud och två checkstämplingsmaskiner. I bakgrunden ses en bild på Kungstorget från 1800-talet.

>> Ida Rådegård och Pernilla Karlsson, Göteborgs Stadsmuseum

Gästblogg: K-samsök, Platsr och elevarbeten på Vara folkhögskola

Folkhögskolor driver som bekant en massa olika kurser men ”allmän kurs” finns på de flesta (alla?) ställen och skall ge högskolebehörighet. Där går elever utan gymnasiebehörighet, en grupp som vi normalt inte når så bra.

På Vara folkhögskola har man nu under våren i denna Allmänna kurs haft en fördjupning kring Sveriges historia efter 1810. Eleverna delades in grupper och tilldelades ämnen – utbildning, kvinnohistoria, arbete och social ställning, mode-kultur, kommunikationer, teknik och folkrörelsernas framväxt – med preciserade underrubriker. Eleverna har sedan med handledning av lärare fått fördjupa sig tämligen fritt inom ämnets ram. Inga särskilda krav ställdes på hur redovisningarna skulle gå till.
Jag ville undersöka hur en sådan målgrupp skulle kunna använda sig av K-samsök och platsr.se och för att få respons på hur de funkar, vad som kan förbättras osv.

Innan temakursen startade var jag på besök på skolan och demonstrerade K-samsök och Kringla, vi gjorde sökningar efter elevers och lärares förslag, tittade på hur man kunde använda Platsr som redovisningsform. Några personer från hembygdsföreningen var också närvarande vid denna genomgång.

Eleverna satte igång med sina fördjupningsarbete och arbetade med dem i fem veckor.
Efter redovisningarna träffade jag några av eleverna och lärarna för att få reda på hur de tyckte att tjänsterna var.
De flesta grupper hade försökt använda Västarvets sökgränssnitt som söker ner i K-samsök för att få fram information och bilder men utifrån de ämnen de fått tyckte de inte att de hittat så mycket användbart. Någon hade hittat fina tågbilder men var besviken på urvalet av gamla bilar. Jag frågade om de hade försökt med olika sökord t ex industri och sedan med fabrik eftersom det är svårt att veta hur objekten är registrerade. De sade de att de hade. Så till fördjupningsarbetet i historia hade de inte fått ut så mycket ur K-samsök.

Däremot hade många grottat ner sig i mer privata sökningar, kring platser eller släktingar. De tyckte att de var relativt enkelt att hitta föremål men skulle man leta efter personer så hittade man mest – föremål. Eleverna var lite irriterade över att när de sökte personer hittade de mest fotografer och det var inte detta de ville ha. Här krävde eleverna större precision i sökfunktionen. Här kommer utvecklingen av protokollet väl till pass där man kan beskriva roller tydligare.
Det var också bra att söka utifrån geografi var det allmänna omdömet.

Ingen av elevgrupperna hade utnyttjat platsr.se. Det hade däremot några personer från hembygdsföreningen där platsr.se väckte entusiasm.

>> Per Lekholm jobbar med digitaliserings- och IT-frågor på Västarvet

Gästblogg: Världskulturmuseernas nya webb och söktjänst


Kinesiska gravfiguriner av lergods från Tang-dynastin (618-906 e.Kr.), föreställande besökare med sannolik hemvist i Väst-, Central och Sydasien. Foto: Karl Zetterström

Nu har vi samlat alla fyra Världskulturmuseernas* utbud på en plats. Den nya webben (www.varldskulturmuseerna.se) har varit tillgänglig på svenska sedan den 7 mars, men kommer fortsatt att vara under uppbyggnad den närmaste månaden. Under tiden vill vi gärna ha feedback för att göra webben så bra som möjligt. Därefter görs den engelska versionen.

Vi vill att den nya webben ska förmedla det lustfyllda, spännande och intressanta i museiupplevelsen och vad museerna har att erbjuda. Vi har därför lagt stor vikt vid det visuella uttrycket.

Den nya webben är också plattform för vår kommande satsning på digital och social media där vi tagit de första stegen på Världskulturmuseet. Designkonceptet är gjort av Cordovan Communication i Göteborg. Strategi, interaktionsdesign, mobilutveckling samt utveckling i publiceringsverktyget EPiServer är utförd av NetRelations i Göteborg.

Som nämnts i tidigare bloggpost är det i den nya webben också möjligt att söka i Världskulturmuseernas hela föremålssamling. Tack vare K-samsök har detta varit möjligt sedan 2009 genom andra samsökningstjänster men alltså inte från vår egen sajt. Det var självklart att vi skulle använda en lösning som gick mot K-samsök även om det hade varit möjligt att göra ett gränssnitt mot endast de fyra museernas Carlotta-databaser.  Fördelarna med K-samsök är givetvis att man har möjlighet att utnyttja många fler källor och att man kan samverka kring och dra nytta av gemensamma lösningar.

Katana som finns på Östasiatiska msueet

Det fanns också en tidig ambition att gå in i det samarbete och använda den gemensamma lösning som t.ex. Västarvet, Tekniska museet och Östergötlands museum  använder. I slutändan fick vi på grund av tidsbrist med hjälp av Netrelations mycket snabbt ta fram en enklare och ”råare” lösning som vi räknar med ska förbättras och utvecklas längre fram i samverkan med andra k-samsöksanvändare.

Men trots enkelheten finns det sökmöjligheter för användaren som i nuläget vad jag vet inte finns i andra k-samsöktjänster. Vi är själva väldigt nöjda med möjligheten att kunna kryssa i ”Något av orden” i sökningar.  Ett användarexempel är när man vill söka på ett land med flera olika benämningar, t.ex. ”Zimbabwe Rhodesia”. Med tanke på att Medelhavsmuseets föremålsinformation är på engelska är det bra att kunna kombinera svenska och engelska sökord (exempelvis ”elfenben* ivory”).

>> Magnus Johansson är digitaliseringskoordinator vid Världskulturmuseerna

* I Statens museer för världskultur ingår Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Världskulturmuseet.

Statens museer för världskultur samsöker med K-samsök

Statens museer för världskultur (SMVK) har nyligen lanserat nya webbplatser för de museer som ingår i myndigheten*. För att samsöka i de olika museernas databaser använder de K-samsök för sök och presentation av sökträffar. När du sedan klickar på en sökträff så öppnas själva objektet upp i ett gränssnitt som hämtar data direkt från respektive Carlotta-databas (exempel).

Klicka här för fler exempel på e-tjänster som använder K-samsök.

>>Johan Carlström – systemförvaltare för K-samsök

* I Statens museer för världskultur ingår Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Världskulturmuseet.

Relevansrankning

I det nya Solr-indexet har vi nu viktat upp vissa parametrar. Vid fritextsökningar är det därmed viktigare med träffar i exempelvis ItemLabel än i beskrivande text. Viktningen drabbar Kringla och alla andra applikationer. Så här ser vår viktning ut just nu:

  • ItemLabel 10
  • ItemTitle 9
  • ItemClass/ItemClassName 8
  • ItemKeyword 6
  • Thumbnailexists 5
  • plats-parametrar (countyName, provinceName osv) 4

Börje Lewin
IT-arkitekt för K-samsök

Enkel glädje blir dubbelriktad glädje i vinterSol(r)

Nu är Solr-indexet implementerat i K-samsök. Databasbytet från Oracle till Postgres är också snart en realitet, vi har testat klart och ska bara ha en del pusselbitar på plats. Se tidigare inlägg för mer information om Solr och Postgres.

Den nya versionen av K-samsök som nu ligger ute har även en annan riktigt bra finess – en ny API-metod som heter getRelations. Den metoden kan användas av applikationer för att lista relationerna för ett objekt. Finessen är att det inte bara är de egna RDF-relationerna hos objektet som listas, utan även relationer från andra objekt. Det innebär att vi har dubbelriktat alla relationer! Vi döper då om många av dem också, inversen till hasPart är t ex isPartOf.

Exempel

Kolla på följande KMB-objekt:
http://kulturarvsdata.se/raa/kmb/rdf/16001000237784

Objektet har följande relation i RDF-datat:
ns5:visualizes rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/10051700150001″/

Om man tittar på det utpekade FMIS-objektet:
http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/10051700150001
så ser man inte någon relation alls.

Men Kringla (och andra app:ar) kan hitta relationer för detta FMIS-objekt med hjälp av följande anrop:
http://kulturarvsdata.se/ksamsok/api?method=getRelations&relation=all&objectId=raa/fmi/10051700150001&maxCount=1000&x-api=test

I svaret ser man:

<relation type=”isVisualizedBy” source=”deduced”>http://kulturarvsdata.se/raa/kmb/16001000237784</relation>

Det här är ett viktigt semantiskt steg för K-samsök. Implementationen av min design har Niklas Eklund på Mogul gjort. Som vanligt gör han allt snabbare och bättre än jag kan föreställa mig. Han är helt otrolig!

Börje Lewin, IT-arkitekt för K-samsök

juli != semester

Är juli en semestermånad? Inte för alla. Niklas Eklund på Mogul jobbade på ordentligt och jag hjälpte till på ett hörn. Det blidde en del nyheter i K-samsök som kommer att synas senare i höst. Det viktigaste är hantering av koordinater enligt följande:

Tillämpningar kan söka efter alla objekt inom en rektangel med t ex:
boundingBox=/RT90 ”1628000 6585000 1628490.368 6585865.547”
dvs två koordinatpar som definierar rektangelns motstående hörn

Många koordinatsystem stöds (mha geotools) och då anges de med /EPSG:xxxx. Men det finns också konstanter för vissa vanliga system (”RT90”, ”SWEREF99”, ”WGS84”). Default om man inte anger nåt koordinatsystem med ”/”-modifieraren är SWEREF 99 TM (3006).

Som grädde på moset har vi också infört pointDistance:
pointDistance =”675000 6555000 30″ (punkt + avstånd i km)
Man anger alltså en punkt och en radie i km och får då träff på alla objekt inom den cirkeln.

pointDistance-sökningen använder dock en del minne då den läser upp en massa koordinatvärden för att kunna filtrera på avstånd – det är inga jättemängder men vi får testa hur krävande det blir.

Det är inte bara tillämpningarna som kan använda de olika koordinatsystemen, naturligtvis kan producenterna också göra det. Vi transformerar mellan koordinatsystemen i centralnoden efter behov.

>>Börje Lewin, teknisk projektledare

Gästblogg: K-samsök på 17 rader kod

bashskript_ksamsok

Eftersom K-samsök har ett gränssnitt  mot andra program (ett api) tillgängligt via http är man inte begränsad till att personligen besöka en webbsida för att hämta information därifrån. I stället kan man låta program kommunicera direkt med databasen. Men det behöver inte vara ett stort eller komplicerat program, ett snabbt i hopslängt bashskript duger gott.

Bash är den kommandotolk som används i de flesta GNU/Linuxdistributioner, i Mac OS X och den finns till och med portad till Windows. Bash har ett inbyggt skriptspråk som bland annat kan användas till att ”klistra i hop” olika andra program så att man kan göra nästan vad som helst med resultatet.

K-samsöks api fungerar som de flesta andra och är därför ganska enkelt att arbeta emot, principen är den samma oavsett om man t.ex. vill göra sökningar mot Twitter, Wikipedia eller K-samsök eftersom de alla kommunicerar på samma sätt. På grund av detta behöver man inte heller skriva särskilt mycket kod, det går bra att ta hjälp av redan befintliga program och funktioner, vilket ju är smidigt.

Med hjälp av de två fria programmen cURL och xmlstarlet kan man med några få rader kod komma åt K-samsöks api direkt från den egna kommandotolken.

Så här ser koden ut:

#!/bin/bash

function query()
{
echo ”Which is your query?”
read query
echo ”Number of results (500 max)?”
read number
curl -g ”http://kulturarvsdata.se/ksamsok/sru?operation=searchRetrieve&version=1.1&maximumRecords=$number&api=Test&query=text=$query”  -s \
| xmlstarlet sel -N pres=”http://kulturarvsdata.se/presentation#” -N srw=”http://www.loc.gov/zing/srw/” \
–template –match ”srw:searchRetrieveResponse/srw:records/srw:record/srw:recordData/pres:item” \
–sort A:T:- ”pres:organization” -v ”concat(pres:organization,’            ‘,pres:id,’            ‘,pres:type,’            ‘,pres:entityUri)” –nl \
| sed -e ‘s|/object/|/object/html/|g’ -e ‘s|/media/|/media/html/|g’ -e ‘s|/fmi/|/fmi/html/|g’ \
| grep -v ‘^$’
}

query

Koden definierar en funktion som först frågar användaren vad denne vill söka efter och sedan hur många träffar man maximalt vill ha (det verkar finnas ett tak på 500 träffar när man söker mot api:t). Därefter använder cURL de svar som användaren givit till att skicka en förfrågan till api:t. Som svar kommer då en xml-fil från K-samsök som innehåller de träffar sökningen givit.

Med hjälp av programmet xmlstarlet kan man sedan plocka ut det man är intresserad av från xml-filen. I det här exemplet visas den institution som registrerat posten, id-  numret för posten, vilken typ av post det är och därefter URI:n till posten.

Slutligen kommer lite överkurs, länken ändras så att den går till webbsidan i stället för xml-representationen med programmet sed och tomma rader tas bort med programmet grep.

Det här är ett typiskt exempel på unixfilosofin där man anser att det bästa är att ha små program som gör en sak (och den saken skall programmet göra riktigt bra), det är också vanligt att unixprogram kommunicerar med varandra via vanlig text på det här sättet.

Läs mer:
Bash – http://www.gnu.org/software/bash/
cURL – http://curl.haxx.se/
xmlstarlet – http://xmlstar.sourceforge.net/

>> Micke Nordin är arkeolog och internaut anställd vid Sörmlands museum.

Bidrag till K-samsök från studentgrupp

En grupp studenter vid Högskolan på Gotland har utvecklat ett API-skikt och en nedladdningsbar sökruta för K-samsök. API-skiktet innebär att man kan få en sorterad träffbild för sin sökning (observera parametern ”HUR” som gör jobbet). Det finns även en statistikfunktion. All kod är nedladdningsbar och finns för såväl Javamiljö som .NET.

Studenterna har jobbat 10 veckor i sin avslutande projektkurs på det tvååriga utbildningsprogrammet ”Avancerad webbprogrammering”. En mycket bra utbildning eftersom jag har dragit igång den själv för några år sedan:-)

Vår egen demo heter som bekant ”Loppan”. Studenterna kallar sin tillämpning ”Lusen”. Den finns här:

http://www.kulturarvsdata.se/demo/lusen/index.html